Köttkonsumption och miljöanpassade kostråd

Tidigare pratade man sällan om hur miljön påverkades av vad vi åt, det handlade mer om att lämna in sina batterier, kasta gamla kylskåp på rätt plats och panta burkar. Nu sista åren har frågan om hur våra matvanor påverkar naturen och framförallt hur köttindustrin påverkar moder jord. Ni har säkert fått med er att jordbruksverket presenterade en rapport om hur vår köttkonsumption påverkar miljön och hur vi som konsumenter kan bli bättre, det har pratats om köttskatt och köttfria dagar. Rapporten finner du här

Kort och gott handlar det om att en ekologisk kyckling från Sverige är ett mijömässigt bättre val än en biff från Brasilien. Logiskt! Givetvis är kortrest mat (även om det råkar vara en biff) bättre för miljön än en köttbit som flugits runt halva jorden innan den hamnar på din tallrik.

Livsmedelsverket diskuterar nu mijöanpassade kostråd
Det äts ca 50-55kg kött i Sverige per person och år jag vill tro att siffran i Norge inte skiljer sig så mycket. Ja kött är en viktig källa till framförallt järn men som så många ska ha det till så är det aboslut inte den enda bra proteinkällan vi kan äta. Jag välkomnar kostråd som är i linje med en hållbar köttkonsumption, för inte ska vi väl behöva flyga in oxfilè från brasilien för att täcka vårt näringsbehov, när vi har möjlighet att äta lokalproducerat kött.

Vad har då detta med våra barns mat att göra, ja det är ju dom som ska växa upp och ta över, vårda naturen och försöka rädda det som vi ställt till med. Om vi vuxna blir medvetna om vilken typ av mat som ger mindre påverkan på miljön kanske vi kan påverka våra barn att göra medvetna val när de växer upp. Inför meatfreemonday i skolan till att börja så kanske vegetarisk mat inte känns så främmande.

"1 kilo nötkött orsakar 15-40 kilo växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet" (slv.se) Läs mer om hur köttindustrin påverkar vår miljö

Babyboom i min vänskapskrets och att börja med smakportioner

Här och där tittar det fram en liten mage som bär på en helt ny färsk lite människa, flera av mina vänner är just nu gravida eller har just utökat familjen och är mitt i amma-skita-sova-perioden. Då tänker man såklart tillbaka på myset, det första leendet och de första smakerna.

Viljars allra första smak av mosad avokado, därefter blev det lite gröt. Vi började när han hade passerat 4 månader, han var en liten smalis så det kändes bra att få supplementera med lite annat än bara bröstet även om det mest handlade om smaksenastioner. Det mesta gick ned efter några försök även om han spraylackerade mig flera gånger med katrinplommonpurè.

Go-proppens fot, en vecka gammal

Jag har inte erfarenheten som en fler-barnsförälder men jag har erfarenheten av min Viljar och mitt råd om mat och smakportioner är: Ta det lugnt, stressa inte med smakportionerna från 4 månadersdagen, det finns tid, är ditt barn intresserad av nya smaker i munnen så ge hen det, men har du en liten som spottar ut så vänta en stund. Alla barn är inte klara vid 4 månaders ålder, någon är klar andra behöver ett par månader till. Det viktiga är att komma igång med mat innan barnet blivit 1 år men tanke på järnstatus och att introducera gluten i skydd av amning då det har visat sig kan skydda mot celiaki senare i livet. Men annars alltså; njut tiden den kommer inte tillbaka.

Jag gillar inte fisk!

Fisk är inte bara fisk, det är torsk, sill, lax, strömming, uer, sej, kveite, fiskekaker, öring, röding, makrill, sjötunga, hälleflundra, sik, tonfisk ... ja ni fattar vitsen. Min sambo pratade om detta till middagen och jag gillar verkligen tänket. Nu försöker jag tänka om, det heter inte längre fisk till middag, det heter alltså lax, torsk, makrill och så vidare till middag. För om Viljar plötsligt bestämmer sig för att inte gilla torsk så finns det många andra sorters fisk han kan prova.. men om han bestämmer sig för att inte gilla FISK då har man ett problem.


Vi säger ju inte KÖTT till middag utan kallar det för vad det är, älggryta eller köttbullar eller bacon så varför inte kalla FISKEN för vad det faktiskt är.

Ett av mina vackrare ögonblick i morfars träningsoverall i sommarstugan med fiskrens från kvällens fångst.