Varför äter barn?

Jag nämnde i ett tidigare inlägg - "måltiden ett socialt forum" om kursen jag deltog på. En annan föreläsare pratade om det basala behovet att äta. Om varför barn äter, till skillnad från de vuxna som äter också av andra skäl som tröst, man är uttråkad, socialt oskrivna regler som att ta en extra portion hos far- och morföräldrar eller äta upp det man får serverat. Precis som det tidigare inlägget från kursen var fokus i detta tema också barn med matproblem av en eller annan anledning men dessa punkter stämmer också in på friska barn. Barn äter alltså för att:

- De är hungriga
- De har lärt känna kroppens signal på hunger och mättnad
- De har lärt sig å tycka om mat
- De blir serverade mat som de kan äta, hantera med munnen, tugga/smatta och svälja.
- De trivs och är trygga i måltiderna.

Rårakor med äpple är en hit. Tomaterna vägrar Viljar fortfarande... men de ligger där

Det kan vara svårt att motivera barn att äta mer eller mindre, de följer enkelt kroppens signaler och hur de har lärt sig tolka den. Ett barn som aldrig blir hungrigt utan får mat varannan timme kommer inte lära sig känna igen hunger och mättnad. Föreläsaren som jobbar på spiseteamet vid Rikshospitalet menade alltså att det är viktigt att låta barn bli hungriga. Jag upplever att just detta är svårt speciellt för föräldrar till barn inte följer kurvan utan gärna springer efter med något ätbart så fort man han möjlighet. Vilket man ju förstår.

Att lära sig tycka om mat kan vara krävandes för föräldrarna.. det måste smakas, spottas, smakas, spottas och smakas igen flera gånger om innan smaksinnet bestämt sig för att detta var gott eller inte gott. Med ett stort tålamod och att medvetet introducera nya matvaror kan barnet (också vuxna) bredda sina smaker och har större valmöjligeter också i senare i livet. Läs mer om matvägare, smakutveckling.

Lika viktigt som att bli hungrïg är det att få mat som barnet kan hantera rent motiriskt. Att de känner sig trygga och törs smaka. Jag tänker på detta med BLW som för vissa barn fungerar utmärkt, men man bör som förlälder då vara uppmärksam om man ser att barnet sliter med att hantera maten. Hosta, kräkas och kväljas kan ge dålig erfarenhet av matsituationen som då kanske gör barnet med skeptisk till nya smaker och konsistenser. Alla barn är olika här och utvecklas olika snabbt har tidigare skrivit en lite översikt om barns ätutveckling, när de flesta kan sitta, tugga osv.

Trygghet och att trivas i måltider står sist men jag tänkter att denna punkt kanske borde stå högre upp i listan. För denna är så viktig. Att vara trygg och trivas när man smakar på ny mat innebär bland annat att barnet kan hantera konsistensen, att maten inte är giftig, att den som ger mat är med håller sällskap. Att måltiden är en fin stund utan stress eller press.

Jag tycker detta det ett annat perspektiv på ätandet, att det är så mycket mer än kolhydrater, fett, protein, vitaminer och mineraler. Det är mer än eko, krav och närodlat. Givetvis är alla dessa sakerna också bra att ha i bakhuvudet när man lagar / serverar mat till sitt barn. Men om barnet inte trivs, inte kan hantera konsistensen eller inte är hungrigt så är det ingen vits. Kanske är det ok med barnmatsburkar, och färdigrätter om det är det barnet är tryggt med för tillfället, sen kan man jobba vidare med de långsiktiga målen eftersom.

Exklusiv amning i 6 månader och högre risk för Celiaki?

Detta med amning och introduktion av fast föda, det är en öm punkt för många. När ska man börja introducera, är barnets tarmar redo för fast föda och är amning viktigt för barn upp till 2 års ålder?

Sverige hade en stor ökning av Celiaki mellan 1984-1996 bland barn under 2 års ålder, man tror att förklaringen kan vara att de flesta fick en stor dos gluten vid introduktion av mat vid 6 månders ålder. Rekommendationen var då att vänta med mat och gluten till 6 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder äter barnen relativt stora portioner och mängden välling/gröt/bröd gluten blev större än vid introduktion av smaksensationer tidigare än 6 månader. 
 Anneli Ivarsson, Anna Myléus et al.Prevalence of Childhood Celiac Disease and Changes in Infant Feeding. Pediatrics 2013. 

Barn som introduceras gluten först vid 6 månaders ålder - högre risk för Celiaki?
En ny studie från folkhelseinstituttet här i Norge visar att spädbarn som fick gluten introducerat vid 6 månaders ålder hade en högre risk för Celiaki än de som fick  introducerat gluten tidigare än vid 6 månader.
Størdal K, White RA, Eggesbø M: Early feeding and risk for celiac disease in a prospective birth cohort. Pediatrics 2013.

• Risk var hela 27 % högre för Celiaki hos barn som startade med mat som innehöll gluten efter 6 månaders ålder.
• Å starta före 4 månaders ålder verkade inte ge ökt risk för celiaki men bara 8 % av barnen i studien startade med mat före 4 månaders ålder vilket gör resultaten i denna studie något osäkra. Data till denna studie kommer från den norska mor og barn-undersøkelsen (MoBa) MoBa studien på 82 000 barn.

läs mer om studien här:
http://www.fhi.no/eway/default.aspx?pid=239&trg=Content_6496&Main_6157=6263:0:25,6665&MainContent_6263=6496:0:25,6679&Content_6496=6178:107769:25,6679:0:6562:1:::0:0

Rekommendationen för introduktion av gluten (slv.se)

Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten. Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. Däremot finns det bara lite gluten i havre.

Du kan till exempel låta barnet få smaka en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan. Om du ger välling i flaska blir det lätt för stora mängder gluten. Efter sex månader kan du långsamt öka mängden.

Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning. Börja med små, små mängder mat som innehåller gluten och öka mängden mycket långsamt. Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer. 

kan inte fatta att han varit så här liten... men ja gluten var det. Har man bara 2 tänder kan det vara fint om gluten kommer i form av gröt eller annat mjukt som lätt slinker ned. 

Återigen, detta börjar bli ett mantra... Men Alla barn är olika, alla barn är inte klara för smakportioner vid 4 månaders ålder. Barn som tydligt visar att de vill smaka på maten kan fint få det, medan barn som behöver vänta ska få göra det. Gluten rekommenderas att introduceras i skydd av amning/ersättning. Skydd av amning innebär att mindre portioner introduceras eftersom att en större del av energibehovet uppnås av bröstmjölk eller ersättning. Jag personligen tror att det viktigaste i denna fråga är att introducera små mängder i början och öka långsamt så att barnets första gluten inte blir en hel portion gröt flera gånger per dag.

Smaksensationer kan vara ett par kryddmått, en smak av såsen från kvällens middag eller en bit smörgåsrån att suga på. Om du börjar med gröt välj en gröt som innehåller både vete och havre eller blanda ner en tsk vetemjöl i havregröten om du kokar själv. Öka långsamt mängden efter 6 månders ålder. 

Det pågår fler studier inom ämnet, fhi nämner en studie som undersöker om en liten dos gluten från 4 månaders ålder kan minska risken för celiaki. Vi väntar med spänning.

Ätutveckling - 0-4 år

I en föreläsning om ät- och sväljsvårigheter hos barn pratade en logoped på sjukhuset om barns ätuveckling. Mycket intressant och givetvis delar jag vidare. 

Det används 28 muskler och 7 hjärnnerver för att tugga och själva en matbit... det är alltså inte så konstigt att det är svårt, att maten hamnar utanför och i vrångstrupen när våra små ska lära sig koordinera detta.

I magen
Redan i fosterlivet utvecklas barnets förmåga att svälja och suga. Ett nyfött barn är styrt av reflexer, de kan leta, suga, svälja och även kräkas.

6 månader
Det går fort framåt, vid 6 månader kan många barn sitta, de griper efter saker och bablar. Munhålan växer och smaker utvecklas. Barnet kan göra vertikala rörelser med käken (något som kräver stabilitet i nacken) och tungan. Vid denna ålder kan barnet klara purékonsistens.

1 år
Våra små kryper, kanske går, tänder poppar ut en efter en och kanske kommer ett första ord. Barnen har här en ökande stabilitet i käken och tungan. Många har börjat med bitar i maten men denna övergång kan vara svår för vissa barn. Barnet kan nu utföra diargonala tuggmönster, stänga läpparna kring en kopp och dricka ur kopp, många gillar att börja äta mer och mer själv.

2 år
Ordförrådet blir större och större, handmotoriken bättre, de flesta barn äter samma mat som resten av familjen. Tuggmönstret är roterande och barnet får mer och mer kontroll. Kan slicka sig om munnen, vill äta själv med sked och dricka ur glas.

4 år
Vid denna ålder har barnet samma anatomiska förutsättningar som vuxna. Barnet kan alltså det som de vuxna äter om hen bara vill det vill säga. För i denna åldern är det vanligt med lite matkrångel och testande av gränser.


Maten ska föras till munnen, tuggas, formas till en bolus, föras bakåt mot svalget, sätta igång svälgreflexen, föra maten ned genom matstrupen och ned i magsäcken för att sedan stanna där och brytas ned.

Att det tar några år att utveckla och finjustera detta är inte så konstigt eller vad tycker ni?

källa: logoped vid sykehuset jag jobbar.

Baby safe feeder

Nu syns det inte så jättebra på bilden vad det egentligen är, men följ länken så finner ni mer info.

http://www.babysafefeeder.com/index.htm

Dessa nät är fiffiga! Jag gav dessa til Viljar från 4-5månader och han gillade dem. När de första tänderna var påväg som hade vi några frysta bär i, vilket lindrade den värsta klådan. Jag tycker är ett fint att kunna ge hel frukt och inte bara fruktpuréer och samtidigt slippar vara orolig för att han ska sätta i halsen.
Även nu när barnet tuggar ganska bra så kan man fylla ett nät med något spännande. Ett roligt sätt att introducera nya smaker och samtidigt ge barnet kontrollen på vad han eller hon stoppar i munnen.

Frukter som är trådiga eller har kärnor kan kännas otäckt att ge sitt barn. Sånt som ananas, apelsin , druvor och äppelbitar är lätta att sätta i halsen jämfört med banan. Så här i bärtider kan det bli både vinbär, blåbär och lingon eller varför inte hjortron.

Nu har jag bara tipsat om frukt men det är bara fantasin som sätter gränserna här, allt som går att skära upp och får plats i nätet är möjligt!
Har ni fler tips och erfarenheten med baby feedern, vad stoppar ni i den?

knutekål eller blå kålrabbi (på svenska) i potatismoset och som barnmatspuré

Den är vacker eller hur? Knutekål på norsk eller blå kålrabbi på svenska. Mildare och krispigare än kålroten och god att äta rå eller kokt, utblandat i moset eller som puré för det minsta, en utmärkt smakportion. Den är rik på C-vitamin och innehåller nästan lika mycket som apelsin per 100g vara. Säsongen för denna  för mig lite nya rot är nu, passa på!

Smakportion av kålrabbi och potatis

(antal portioner är beroende barnet)

Ingredienser 

1 st medelstor potatis

En lika stor del kålrabbi

2 msk ersättning/bröstmjölk/mjölk

1 msk flytande margarin/rapsolja

smaksätt ev. pytte lite muskotnöt och vitpeppar

Skala potatis och kålrabbi och dela i större bitar. Koka mjuka. Lyft ur kålrabbin och mixa den först då den är svår att mosa med gaffel. Tillsätt potatis, mjölk och flytande margarin/olja och mixa snabbt till en slät puré. Till de lite större mosbarnen man potatisen mosas med gaffel för lite grov konsistens. 

Viljar är sedan länge förbi smakportioner och slät mixad mat. Vi blandade istället kålrabbin i potatismoset, smaksatt med muskotnöt och vitpeppar. Ett mildare rotmos som passade perfekt till en köttbit. Jag använde ca 2/3 potatis och 1/3 kålrabbi, 1 krm muskotnöt, salt, peppar och en skvätt mjölk för en mosigare konsistens. Jättegott och full pott hos alla i familjen.

Vad göra med bruna bananer? Banan- och valnötmuffins och annat gott

Bananer med bruna fräknar det gillar varken jag eller min sambo. Viljar äter men jag kan ju inte mosa i honom banan bara för att slippa kasta dem även om han säkert skulle bli glad för banan till frukost, lunch och middag. Som tur är så är banan användbart och det passar i både bakverk och middagsmat. Så några tips till de ensamma fräkniga bananerna som väntar på sin livsuppgift.

Banan och kokospannkaka
Glass på banan och vildhallon
Djungelgryta med banan och curry
Bananmuffins med russin
Bananbröd
Banan och avocadopuré (från 4 mån)

Banan och valnötmuffins
8-12st små eller 6 stora
Ingredienser1,5 dl fiberhavregryn
1,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
0,5 krm salt
0,5 tsk vaniljsocker (kan uteslutas, bananen ger sötma)
1 msk rapsolja
1 ägg
1,5 dl mjölk
1 bananer
0,5 dl grovt hackade valnötter

Värm ugnen till 225 grader. Ta fram en muffinsplåt och sätt i muffinsformar om du vill slippa diska plåten eller smörj muffinsplåten. Mosa bananen och hacka valnötterna, blanda alla ingredienser till en jämn smet. Klicka ut smeten i muffinsplåten/formarna. Dekorera med en valnöt. Grädda muffinsen längst ned i ugnen i ca 20 minuter.

Givetvis är det bra att följa med när barn äter nötter och sådant som kan fastna, till de minsta kan man köra valnötterna i matberedaren för att undvika bitar som kan sättas i halsen!

Mellis efter förskolan - mjölkdryck på röda vinbär

När jag hämtar Viljar på eftermiddagen så går vi hem och fikar, han och jag en kopp kaffe till mamman och en mjölkdryck till Viljar på frysta vinbär och lite banan. Härligt skummigt så man kan äta det med sked eller dricka ur sugrör.

Ingredienser 
2 personer
2 dl mjölk
2 msk frysta röda vinbär
5 cm banan

Skala, blanda, mixa, servera!

Glass på banan och vildhallon

En  liten efterrätt eller svalkande mellis en het sommardag. Sista dagarna av sommar hänger i luften och hösten väntar på att braka lös med alla färger då äter vi glass. Jag hittade ca 1 dl vildhallon när vi gick en prommis idag, Viljar satt i bärstolen och fick kanske vart annat hallon så egentligen hittade jag 2 dl men han åt resten...

Ingredienser
1 banan
1 dl hallon

Mixa slät och häll upp i glassformar eller andra formar som passar bra. Ställ i frysen, stick ned glasspinnar efter 1-2 timmar eller när de börjat stelna.

Ta fram en varm dag och ät!

Jag har skrivit denna från 4 månader, då tinad som puré istället för glass.

Tips till barn som inte gillar hemlagad mat utan hellre äter burkmat

När barnet ratar den hemlagade maten framför köpt burkmat är det många föräldrar som blir besvikna, här försöker man laga hemlagad näringsrik mat till sitt allra käraste och så vill hen hellre ha färdig burkmat. Kan man göra något åt det? Tja alla barn är ju olika och gillar olika, någon gillar mycket smak andra lite smak, någon klarar olika konsistenser tidigt medan andra vill ha slät pure en längre tid. Men vi ska också komma ihåg att smak- och ätutveckling behöver träning och gärna samma smak flera gånger. Så finns det något som man kan göra åt det eller ska man köpa burkmaten?

Testa att gradvis byta ut burkmat med hemlagad. Till exempel om du köper färdig fiskgryta på burk, så laga egen fiskgryta som du blandar med burkmaten, börja med lite ex 1/4 hemlagad 3/4 burkmat och öka sedan med mer och mer hemlagat för varje dag. Detta ger barnet längre tid på att vänja sig vid dem hemlagade maten som troligtvis smakar mer och har lite annan konsistens än den köpta.

Läs mer om smakutveckling under fliken börja med smakportioner
Läs en jämförelse av näringsinnehåll i hemlagad och köpt barnmat

Pepparrotspotatismos som tillbehör eller som smakportion

Så här ser måltiderna ut hos oss för det mesta, helt enkelt för att få mer mat i munnen och kanske lite mindre till hunden på golvet. Lite plockmat (denna gång fiskekaka och röda bönor) och så  potatismos med pepparrot och dill att ge på sked (och kladda med). Det fungerar, han får äta en del själv och ser så nöjd ut när han plockar bönor med tummen och pekfingret. Samtidigt kan mamman mata med moset varannan tugga. Detta moset passar bra både som tillbehör till kött och fisk eller som smakrik smakportion.

Pepparrotmos

Ingredienser (2 barnportioner)

2 medelstora potatisar

ca ½ tsk rivenpepparrot

saft av citron

1 tsk torkad dill

2 msk flytande margarin/olja

0,5dl mjölk

Koka potatisen mjuk, skala och mosa med gaffel, rör ned mjölk och flytande margarin. Smaka av med pepparrot, dill och citron. Servera! Använd mixerstav/matberedare för en finare konsistens. 

Kladda mera med plockmaten

Nu hamnar maten på hunden på mamman, på pappan och allt inom en 2 meters radie. Men det är härligt att se, han undersöker, klämmer, känner och smakar. Ett tag fastnade vi i lite torrare plockmat helt enkelt för att det var enklare så. Jag tänkte mat utan sås, mindre kladd... men så tänker jag om, maten serveras ju i grytor, i soppor och med såser och det är ju också smaker och konsistenser att upptäcka och lära sig tycka om eller inte tycka om. Igår serverades makaroner, korv och bönor allt i en tomatsås och givetvis blev det lite kladdigt men allt gick ned. 

Jag har inga nedskrivna fakta bakom detta.. bara mina egna reflektioner över lillemans smak- och ätuveckling. Ha en god och kanske en kladdig lördag.

När är mitt barn mätt?

Hur gör ditt barn när det är mätt, hur visar barnet att nu vill jag inte ha mer. Det kan vara lite klurigt, speciellt i starten att se när barnet signalerar att hen inte vill ha mer. Min lilleman han börjar leka med maten istället för att stoppa den i munnen, han kladdar mackan i håret eller kastar den till hunden på golvet... glad hund lite mindre glad mamma eftersom vår hårige vän börjar bli lite rund om magen. Hur visar era små när det är tillräckligt? Babycenter.se har punktat upp några tecken som jag delar med er.

• hålla munnen stängd när mat erbjuds 
• säga nej 
• vända bort huvudet från den mat som erbjuds 
• putta bort en sked, skål eller tallrik med mat 
• behålla maten i munnen men vägra svälja den 
• upprepat spotta ut mat 
• luta sig ut ur barnstolen eller försöka klättra ner 
• gråta eller skrika 
• kväljas eller få kräkreflexer 

Barnmatsburkar i silikon och bröstmjölksförvaring

Jag gillar smarta saker, som denna variant av barnmatsförvaring. Som stora isbitformar lätt att dosera lätt att laga mycket och frysa in. Jag tror inte dessa finns i Norge men kan beställas i Sverige. 

Minus för det lite saftiga priset, jag menar 150;- för en silikonform!? Jag tänker att min muffinsform i silikon fungerar minst lika bra. Nackdelen också för att det fungerar mindre bra för mammor på farten eftersom det kräver lite extra arbete att tömma över en portion i en annat burk och ta med. Men plus för en enkel lösning och slippa ha 14 olika burkar i frysen, de tål dessutom att både frysas och stå i ugnen.

http://www.barnmatsburken.se/

En annan variant som jag använde och använder fortfarande är Avents behållare för bröstmjölk. Nu slutade ju jag amma för ett par månader sedan men dessa burkar är smart förvaring av barnmat som ska frysas, lätt att ta med på tur och så känns det lite bra att använda dem till mer än bara bröstmjölksförvaring. De tål micro på svag effekt, de tål inte att stå i ugnen, men de tål att frysas och det är lätta att ta med för mammor på farten. De kan dessutom användas som flaska med en extra del som följer med i förpackningen.

Ett grönt potatismos

Gör potatismoset lite grönare och lite godare. Bra när de små vägrar grönsker eller inte har tillräckligt med tänder eller kontroll på tungan att jobba med bitar. Jag tycker det piffar till moset och är supergott till fisk, som stekt lax, fiskekakor eller fiskbullar. Gott till köttbullar med alltså. Blanda med ett hemlagat potatismos eller piffa till pulvermoset. Hoppa saltet om moset ska serveras som smakportion.

Ingredienser
4 portioner potatismos
1 bukett broccoli

Skär bort stjälken av broccolin och dela i små bitar, koka mjuk, häll av det mesta av vattnet (det är lättare att mixa om man har lite vatten kvar i kastrullen) Mixa med mixerstaven eller i matberedaren till  små bitar eller en slätpure beroende på vad man gillar. Blanda i potatismoset och smaka av med lite salt, ev. flytande margarin. Smaklig!

Babyboom i min vänskapskrets och att börja med smakportioner

Här och där tittar det fram en liten mage som bär på en helt ny färsk lite människa, flera av mina vänner är just nu gravida eller har just utökat familjen och är mitt i amma-skita-sova-perioden. Då tänker man såklart tillbaka på myset, det första leendet och de första smakerna.

Viljars allra första smak av mosad avokado, därefter blev det lite gröt. Vi började när han hade passerat 4 månader, han var en liten smalis så det kändes bra att få supplementera med lite annat än bara bröstet även om det mest handlade om smaksenastioner. Det mesta gick ned efter några försök även om han spraylackerade mig flera gånger med katrinplommonpurè.

Go-proppens fot, en vecka gammal

Jag har inte erfarenheten som en fler-barnsförälder men jag har erfarenheten av min Viljar och mitt råd om mat och smakportioner är: Ta det lugnt, stressa inte med smakportionerna från 4 månadersdagen, det finns tid, är ditt barn intresserad av nya smaker i munnen så ge hen det, men har du en liten som spottar ut så vänta en stund. Alla barn är inte klara vid 4 månaders ålder, någon är klar andra behöver ett par månader till. Det viktiga är att komma igång med mat innan barnet blivit 1 år men tanke på järnstatus och att introducera gluten i skydd av amning då det har visat sig kan skydda mot celiaki senare i livet. Men annars alltså; njut tiden den kommer inte tillbaka.

Baby-Led-Weaning

Baby Led Weaning (BLW) är en metod där man direkt på fast föda och hoppar över purestadiet. Denna metod är populär i Storbritannien och jag har hört om fler och fler i sverige som testat detta. I korta drag innebär det att barnet får äta själv från första smakportionen( från 5-7 månaders ålder). Till exempel lättkokta grönsaker, brödbitar, kokt kött, det mesta som går att hålla även för barn som inte fått till pincettgreppet ännu. Det verkar också vara lite olika på hur man definierar BLW, några menar att det är bara fasta konsistener medan andra menar att så länge barnet äter själv så är det BLW oavsätt konsistens.

Det finns lite forskning i ämnet men de ivrigaste anhängarna refererar till studier som visat lägre BMI (mindre övervikt) i de första barnåren, ett bredare och mer varierat kosthåll och barnet äter mer av familjens mat. Samtidigt visar en del forskning på att det inte passar för alla barn och att vissa barn som är lite senare i ätutvecklingen kan bli undernärda och att en kombination av prue och fast föda är det bästa för dessa barn. Men det finns som sagt väldigt lite forskning på området så ta resultaten med en nypa salt.

Läs mer på:
http://www.babyledweaning.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/Baby-led_weaning¨
Recept på plockmat här i bloggen

Vill ni testa BLW ? Mitt råd är att läsa på lite extra, köp bra haklappar och ha dessa punkter i bakhuvudet:

• Fast föda innehåller mindre vatten, barnet behöver alltså dricka mer mellan måltiderna och till måltiderna av vatten, bröstmjölk eller ersättning.
• All vuxen mat passar inte som babymat. Köpt bröd, kex och blandprodukter som korv och liknande innehåller mycket salt. Om detta ska utgöra basmat för barnet så baka eget bröd och köp osaltade köttprodukter.
• Försök variera med kött, fisk, grönsaker, frukt och spannmål. Det kräver lite fantasi för att variera plockmaten. På diverse bloggar och forum finner man recept på grötstavar och liknande.
• Det kan vara svårt att veta hur mycket barnet egentligen får i sig med mycket mat som hamnar på golvet, följ med på viktutvecklingen om du är rädd att barnet äter för lite.
• Fast föda kan vara svårare att berika med fett, kokta grönsaker och brödbitar innehåller lite kcal så använd gott med pålägg, laga grönsaksbiffar och berika med lite extra ägg, olja, grädde och så vidare. 
• Från 6 månader så behöver barn få i sig järn via kosten, då börjar järnlagren att sjunka. Det är därför viktigt att man kommer igång med järnrik mat här. Till exempel blodpuddingsbitar, leverpastejbitar kan vara fina.
• Följ med och lämna inte barnet ensam, att sätta i halsen är inte kul och kan förstöra hela upplevelsen med mat och måltiden det är dessutom farligt.
• Ta det i DITT barns tempo... många barn är inte klara för fastare konsistenser och de har dålig kontroll på maten i munnen, barn som kväljs visar tydligt att dem inte är klara för fast konsistens. Backa då ett steg till en konsistens som barnet klarar av.

Jag måste erkänna att jag är lite skeptisk, eftersom vi vuxna äter mat i flera konsistenser så vill jag ju att mitt barn också ska lära sig det. Att helt välja bort purekonsistens innebär att vi väljer bort både gröt och välling som i Sverige och Norge är den största källan till järn i kosten för barn under 1 år.
Jag tror på en kombination, att klämma, känna, ta och smaka är ett naturligt steg i utvecklingen och givetvis bör alla barn få kladda och läsa sig äta själva när man börjar med detta måste vara beroende på barnets utveckling och föräldrarnas tålamod. Detta gör redan väldigt många utan vi behöver sätta ett namn på det. Jag tror inte heller att vi ska vänta för länge med att gå bort från purestadiet, variation tror jag är det bästa, purèmaten är trygg, den kan barnet äta mycket av också om de inte har fullt utvecklad munmotorik, fast föda är spännande, kul och ska absolut upplevas så fort barnet kan hantera det.

Fråga - äter din unge allt du lagar?

Fick en fråga på mail häromdagen:
"Du lagar en massa kryddstark mat men äter han verkligen allt?"

Nej det gör han alltså inte, men han får smaka på allt några gånger även om han ratat det första gången. Till exempel smaken av taco har han testat säkert 10 ggr men han ratar det varenda gång. Spiskumming är helt enkelt inte hans grej.. eller är det ? Vi testar igen en annan gång för jag har fortsatt 2 burkar tacoröra i frysen.

Butternutpurè

Pumpa det är en ny grönsak (är det en grönsak eller frukt?) för mig. Men god det är den, känner mig nästan lite lurad som missat denna smak i 29 år. Viljar han får testa pumpa innan han fyllt ett, vilken lyckost. Denna puren passar bra som smakportion och för de lite större, du kan blanda den med lite köttfärs/fisk eller annan proteinkälla för att göra den mer matig eller äta den som den är.

Ingredienser
3 st medelstora potatisar
½ liten butternut pumpa
½ vitlöksklyfta
3msk mjukt margarin/flytande margarin

Skala potatis och butternut, skär opp i tärningar. Finhacka eller riv löken. Lägg allt i en kastrull och fyll på med vatten så det täcker. Koka mjukt och mosa med gaffel eller mixa.

Ratatouille

Som i matsätten ratatouille och inte råttan alltså. Den puttrar på spisen och lagar sig själv bara du skär upp grönsakerna och slår på plattan. Fantastiska smaker som passar bra som tillbehör till kött eller fisk men också som egen rätt tillsammans med pasta och en god ost eller lite bönor och ett nybakt bröd. Jag har kokat den i järngrytan i hopp om att en del av järnet hamnar i maten och därmed lyfter näringsinnehållet.

Om den mixas kan kan serveras som första smakportion eller med lite större bitar till lite större barn. 

Ingredienser
1st paprika
1st zucchini
1st auberine
1st gul lök
2st vitlöksklyftor
1 burk krossade toamter (alt. 4 färska tomater)
3 msk olivolja
1tsk socker
(salt, peppar)

Hacka lök och vitlök, skär zucchini, abergine och paprika i jämstora bitar. Fräs allt i en gryta med olivolja. Tillsätt tomater och lite socker. Koka under lock i ca 1 timme. Rör då och då. Smaka av med salt och peppar. Hoppa över saltet om rätten ska serveras till de allra minsta.

Smakportioner - enkla recept

Gör det inte för krångligt med smakportioner, gör det enkelt!

Ingredienser
2 morötter
2 potatisar
2 palsternackor
1 bit kålrot
Bröstmjölk eller ersättning

Skala, dela i lika stora bitar, lägg i en kastrull och fyll med vatten. Koka rotfrukterna mjuka och häll av vattnet.  Mixa därefter alla rotfrukterna varje sort för sig och blanda i modersmjölk. Genom att blanda i bröstmjölk eller ersättning får barnet en välbekant smak i ny konsistens det kan vara tryggare och lättare att tycka om. Frys in i muffinsformar, isbitformar eller vad du har för små behållare hemma. 

Nu kan du servera en smak åt gången eller blanda två smaker när barnet börjar bli van till dem en och en.