mathybris i sverige - och val av frukostflingor

Jag och Viljar är i Sverige och hälsar på mormor och morfar, träffar gamla barndomsvänner och deras barn och såklart går i matbutiker. Men jag får nästan lite hybris av all mat och det sortiment som finns i svenska butiker jämfört med de norska. Jag menar hur många varianter av samma matvara behöver vi? Jag älskar det och saknar det när jag är hemma i bodö men har beslutsångest när jag är i sverige. Vad ska jag välja, testa, jämför näringsinnehåll och så vidare. Det är faktiskt inte helt lätt att handla i en stor svensk matbutik om man inte bor i Sverige.

Så när jag äntligen hittat en yoghurt som uppfyller mina kriterier, inget tillsatt socker, lagom sur, lagom tjock och lagom fet så möts jag av en vägg med frukostflingor!!?

Val av frukostflingor
När jag väljer ser jag framförallt på fiberinnehåll, innehåll av socker och ev. fett (som det kan finnas mycket av i bla rostad müsli). Det kan också vara intressant att se på mängden salt som faktiskt är skyhög i bland annat cornflakes (lika mycket som chips).

I tabellen nedanför har jag satt in havregryn som enligt mig är den ultimata frukostflingan med lite socker, mycket och bra fiber som betaglukaner, sunt fett och minimalt med salt. Givetvis finns det många många många fler typer av frukostflingor, tabellen nedan innehåller flingor som finns både i Norge och Sverige.

Vad ska man då välja
Ja jag tycker havregryn är en utmärkt fruktosflinga som sagt men vill man ha några krispiga varianter så ser ni i tabellen att rågfras inte är så tokiga, jämför med havrefras som innehåller ganska mycket socker. Också weetabix kan fungera som frukostalternativ.

Damen i röd bikini i reklamen, hon äter knappast Special K till frukost med tanke på hur mycket socker den innehåller. Inte heller All Bran håller måttet med hela 20 g socker (men det kanske ska till för att ge lite smak till den mängd fiber).

Salt
Till barn under två år är det lite extra viktigt att styra undan de flingorna med mycket salt som exempelvis cornflakes och Special K som båda innehåller över ett gram salt per 100 gram.

Nyckelhålsmärket
Är det någon ide att välja nyckelhålsmärkta frukostflingor? Kriterierna för att få märka produkten med nyckelhålet är att produkten per 100 g innehåller:

• Socker max 13 g (renframställda sockerarter max 10 g)
• Salt max 1,25 g
• Fett max 7 g
• Fiber minst 6 gram
• Fullkorn minst 50%

För vuxna så tycker jag nyckelhålsmärkningen kan fungera (även om den skulle kunna stramas in något). Men för barn är ett max värde på 1,25g salt /100g allt för mycket. Typ av fett borde också specificeras då det är skillnad på exempelvis palmolja och rapsolja. Men en nyckelhålsmärkt frukostflinga innehåller mindre socker, salt och fett en andra frukostflingor utan nyckehålsmärket.

Hur gör vi här hemma?

Viljar gillar frukostflingor och fil, speciellt när vi är i Sverige eftersom filen inte smakar lika gott i Norge. Vi blandar havregryn som bas och så några rågfras på toppen.

Men om man inte gillar de osötade flingorna då? Tja allt handlar om vanor och smaksinnet kan faktiskt tränas upp, ta en långsam övergång och blanda ut de söta flingorna med osötade och mindre salta ex havregryn och cornflakes.

Har man energi och tid att blanda sina egna frukostflingor så har man ju möjligheten att blanda flingor, gryn, nötter, frön och torkad frukt till sin egen blandning. Återkommer med ett recept och en egen flingblandning att jämföra med lite senare. Håll ögonen öppna!

Baby safe feeder

Nu syns det inte så jättebra på bilden vad det egentligen är, men följ länken så finner ni mer info.

http://www.babysafefeeder.com/index.htm

Dessa nät är fiffiga! Jag gav dessa til Viljar från 4-5månader och han gillade dem. När de första tänderna var påväg som hade vi några frysta bär i, vilket lindrade den värsta klådan. Jag tycker är ett fint att kunna ge hel frukt och inte bara fruktpuréer och samtidigt slippar vara orolig för att han ska sätta i halsen.
Även nu när barnet tuggar ganska bra så kan man fylla ett nät med något spännande. Ett roligt sätt att introducera nya smaker och samtidigt ge barnet kontrollen på vad han eller hon stoppar i munnen.

Frukter som är trådiga eller har kärnor kan kännas otäckt att ge sitt barn. Sånt som ananas, apelsin , druvor och äppelbitar är lätta att sätta i halsen jämfört med banan. Så här i bärtider kan det bli både vinbär, blåbär och lingon eller varför inte hjortron.

Nu har jag bara tipsat om frukt men det är bara fantasin som sätter gränserna här, allt som går att skära upp och får plats i nätet är möjligt!
Har ni fler tips och erfarenheten med baby feedern, vad stoppar ni i den?

Minimuffins med grötpulver och röda vinbär

Jag har en kartong med grötpulver som står i skåpet, en kartong som Viljar aldrig tyckte om och som verkar bli över helt enkelt. Experimenterade i köket idag och ut av ugnen kom dessa små minimuffins med en mild vaniljsmak och sura vinbär på toppen. Viljar gav dem mer än godkänt och hade helst ätit upp hela plåten men han fick nöja sig med 2 stycken varma nygräddade muffins. Även Viljars kompis Herman gillade dem starkt ett gott betyg alltså. 

Med grötpulvret blir muffinsen berikade med vitaminer och mineraler, beroende på vilken typ av gröt man har. Läs mer om berikning i barngröt här: Bramat.no test av barngröt.

Ingredienser

1 dl havregryn
0,5 dl vetemjöl
1st ägg

0,5 tsk vaniljsocker eller 1 knivsudd vaniljpulver
1 dl mjölk

0,5 dl gröt pulver
0,5 tsk bakpulver 

1 msk rapsolja

1 näve vinbär

Sätt ugnen på 220 grader, smörj formen med olja/flytande margarin. 

Vispa ägg och vaniljsocker poröst, rör ned resten av ingredienserna och fördela smeten i muffinsformarna, dekorera med några vinbär på toppen. Jag använde silikonformar från barnmatsburken som gav mig 8 små minimuffins a 25 ml. Perfect snack-size!

Bramat.no test av barngrötar

Vill tipsa om denna sida och speciellt denna artikel. Bramat.no skriver sakligt och bra om bramat, de har jämfört barngrötar (6-8 mån) och dess innehåll av socker, mättat fett, natrium (salt), fiber, omättat, och berikning av vitaminer och mineraler.

http://bramat.no/kosthold/tester/383-bramat-tester-barnegrot?highlight=WyJiYXJuZWdyXHUwMGY4dCJd

Artikeln ger också en god översikt på vad gröten är berikad med och om det är någon skillnad på ingredienser. Om barnet faktiskt äter det man serverar är en viktig faktor, det spelar ingen roll hur näringsriktig och bra en måltid är om barnet ändå inte äter den... 

Smart val, fruktsallad istället fredagschokladen

En platta 100 g choklad innehåller lika många kcal som 4 portioner fruktsallad med vanilje kesam eller kesella. I tillägg till smaken bidrar frukten med fiber, vitaminer och mineraler och antioxidanter. Kesam eller Kesella innehåller relativt mycket protein vilket ger mättnad och bland annat kalcium.

bilder: freja.no, www.frukt.no, tine.no

Fruktsallad som motsvarar 100g mjölkchoklad
Ingredienser
1 st banan
1 st äpple
1 st apelsin
2 kiwi
10 st vindruvor
5 st jordgubbar
2,5 dl mager kesam eller kesella med vaniljsmak

Skala och skär upp, blanda och servera med en klick kesam/kesella.

Hur mycket fisk är det i en barnmatsburk?

När vi köpte barnmat på burk så valde jag fisk för att han tidigt skulle gilla fisksmaken och han gillade både fiskgrytan, skärgårdsgrytan och de andra barnmatsburkarna med fisk när han var mindre. Men då och då funderade jag över hur mycket eller lite fisk de egentligen innehöll. För fisksmaken är ju ganska mild. Så sagt och gjort:

6 månaders mat
Lilla laxgrytan 10% lax NestléBarnmat
Pasta med lax (8%) lax Semper barnmat
Fiskgratäng (8,5 % torsk) Semper barnmat
Potatis med torsk och morötter (10% torsk) Semper barnmat
Torskmos (uppger inte hur mycket fisk rätten innehåller) Peppes barnmat
Hippbarnmat - har ingen fiskrätt från 6 månader

I en burk på 190g som innehåller 10% lax så motsvarar det alltså 19g lax.19 gram lax ger 2,38 ug D-vitamin, 0,03 g omega -3, 0,09 g EPA, 0,05 g DHA.

8% torsk på 190 g ger 15,2 g torsk, Torsken är mager och bidrar med 0,15 ug D-vitamin och endast 0,01 g EPA.

Barnmaten innehåller ju så mycket annat än fisk vilket ju är tur och ingredienser som rapsolja bidrar också med vitamin D, och omega-3 men inte EPA och DHA som är fettsyror som inte finns i vegetabilier.

Läs mer om fisk, och fett under fliken fisk och fliken fett ovan.

Risbaserade drycker ska inte ges till barn under 6 år

När vi ändå pratar vegan och vegetarisk mat så passar jag på att lyfta fram detta. Risdryckerna är milda i smaken men kan tyvärr innehålla arsenik.


I en analys av vegetabiliska drycker visade sig risbaserade drycker kan innehålla så mycket arsenik att barn som regelbundet dricker av dem kan komma upp i skadliga mängder på sikt. Små barn har mindre kroppar och mängden arsenik blir högre per kilo kroppsvikt än för en vuxen. Därför rekommenderas föräldrar att inte ge barn under 6 år risdrycker.

Även vanligt ris kan innehålla arsenik, precis som att fisk innehåller tungmetaller och miljögifter. SLV rekommenderar att barn (och vuxna) ska äta varierat på så sätt minskar risken att vi får i oss för mycket av ett skadligt ämne.

läs mer Råd till föräldrar - slv
Kan småbarn dricka sojadrycker?

Tips till barn som inte gillar hemlagad mat utan hellre äter burkmat

När barnet ratar den hemlagade maten framför köpt burkmat är det många föräldrar som blir besvikna, här försöker man laga hemlagad näringsrik mat till sitt allra käraste och så vill hen hellre ha färdig burkmat. Kan man göra något åt det? Tja alla barn är ju olika och gillar olika, någon gillar mycket smak andra lite smak, någon klarar olika konsistenser tidigt medan andra vill ha slät pure en längre tid. Men vi ska också komma ihåg att smak- och ätutveckling behöver träning och gärna samma smak flera gånger. Så finns det något som man kan göra åt det eller ska man köpa burkmaten?

Testa att gradvis byta ut burkmat med hemlagad. Till exempel om du köper färdig fiskgryta på burk, så laga egen fiskgryta som du blandar med burkmaten, börja med lite ex 1/4 hemlagad 3/4 burkmat och öka sedan med mer och mer hemlagat för varje dag. Detta ger barnet längre tid på att vänja sig vid dem hemlagade maten som troligtvis smakar mer och har lite annan konsistens än den köpta.

Läs mer om smakutveckling under fliken börja med smakportioner
Läs en jämförelse av näringsinnehåll i hemlagad och köpt barnmat

Stevia - är det så tryggt och naturligt som alla ska ha det till?

Mera teman från konferensen  Stevia, kan vi äta hur mycket som helst av det? Detta inlägg är en sammanställning av en av föreläsningarna med referenser därifrån och från EFSA.

Sommaren 2012 godkändes Stevia eller stevisoider (som det heter) i mat i Norge. Det är en växt ursprungligen använd i söta drycker av indianer i Brasilien och Paraguay. Den är 200-300 gånger sötare än socker i smak, smaken sitter i länge och har en bismak av anis/lakrits. Stevia tål värmebehandling och ger inga kalorier eller blodsockerpåverkan.

Steiva odlas i plantor, det filtreras genom varmt vatten och blir till ett vitt pulver genom spraytorkning eller vakumtorkning tillsammans med etanol eller metanol. Så då har vi det vita pulvret med den söta smaken, stevisoid.


Är det naturligt?
Om naturligt likställs med att det inte framställs ur ett laboratorium så ja, men om det är bättre för det det ved vi lite om. Allt består ju i grund och botten av kemiska molekyler oavsett om det är framställt i ett laboratorium eller växer på träd. 

Jag skulle säga att Stevia är lika naturligt som vårt vita socker från sockerbeta eller xylitol som utvinns från björk eller erytritriol (sukrin) som utvinns från majs och socker utvinns från sockerrör. Allt utvinns ju med hjälp av kemikalier och processer från växter som växer i naturen. En annan vinkel på det hela är att det som vi framställer i laboratorium till exempel Aspartam är lättare att kontrollera innehåll och mindre kontamination som exempelvis på en Stevia plantage. Dessutom varierar växters sammansättning något beroende på vart de odlas och när på samma sätt som vitamininnehåll varierar beroende på vart och hur snabbt våra grönsaker odlas.

Förutom att Stevia används som sötningsmedel i saft, i matvarer och som bordsötningsmedel så används det som bakteriedödare, gödsel till inomhusväxter och blommor, det skummar i badvattnet av stevia och kan användas som rostborttagare... Mums!

Det blir lite dumt med blad på förpackningen, Sukrin har ju inte majs på förpackningen direkt... 

ADI = Accepterat dagligt intag
Precis som andra sötningsmedel (aspartam, sukralos etc) har Stevia ett ADI. Ett värde som anger högsta trygga intag av sötningsmedlet. Detta fastställs utifrån studier oftast på råttor och med en säkerhets marginal gånger 100.

I studierna på Stevia fick råttorna stora mängder Stevia (precis som de fått med aspartam och så vidare) och man såg små skador på DNA-strukturen. Detta var doser upp till 8000mg/kg kroppsvikt. Så bara för att det växer i naturen betyder det inte att vi kan äta obegränsade mängder av det, sötningsmedel som , och även stevia har ADI.värden (accepterat dagligt intag) som är högsta trygga intag av sötningsmedlet.

ADI för Stevia 4 mg /kg kroppsvikt och dag
jämför med Aspartam som är på 40 mg/kg/dag
Du kan alltså inta 10 ggr så mycket aspartam per kg kroppsvikt än stevia när det kommer till ADI.

EFSA har också gjort ett beräkning av intaget hos genomsnittliga konsumenter av sötningsmedel och högkonsumenter av och hur stort intag av stevisoider som dessa förbrukare skulle ha om de bytte ut allt sötningsmedel till Stevia. Detta intag motsvarade:

   Genomsnittliga förbrukare upp till 14 år
   0,4-6,4mg per kilo kroppsvikt och dag

   Högkonsumtenter upp till 14 år
   1,0 - 12,7mg per kilo kroppsvikt och dag

Detta innebär att om allt sötningsmedel ersätts med Stevisoid skulle genomsnittsförbrukaren lätt överskrida ADI. Obehagligt.

Min slutsats efter att ha satt mig in i ämnet
Stevia är inget mirakel sötningsmedel utan ett sötningsmedel som vilket annat, det är varken mer naturligt än sukrin och xylitol. Det har som andra sötningsmedel ett ADI, men det är relativt lågt och därmed lättare att överskriva än exempelvis Aspartam. Om man nu väljer att använda sötningsmedel så använd inte bara Stevia eller vara restriktiv med mängden.
Oavsett sötningsmedel rekommenderas dem inte för barn under 3 år. Därefter kan det användas med måtta som allt annat.

Referenser
Stevia - Helen Engelstad Kvalem, Kliniske ernäringsfysiologers förenings konferanse och årsmöte 2013.

EFSA. Scientific Opinion on the safety of steviol glycosides for the proposed uses as a food additive. EFSA Journal. 2010; 8(4):1537
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1537.htm

Barnmatsburkar i silikon och bröstmjölksförvaring

Jag gillar smarta saker, som denna variant av barnmatsförvaring. Som stora isbitformar lätt att dosera lätt att laga mycket och frysa in. Jag tror inte dessa finns i Norge men kan beställas i Sverige. 

Minus för det lite saftiga priset, jag menar 150;- för en silikonform!? Jag tänker att min muffinsform i silikon fungerar minst lika bra. Nackdelen också för att det fungerar mindre bra för mammor på farten eftersom det kräver lite extra arbete att tömma över en portion i en annat burk och ta med. Men plus för en enkel lösning och slippa ha 14 olika burkar i frysen, de tål dessutom att både frysas och stå i ugnen.

http://www.barnmatsburken.se/

En annan variant som jag använde och använder fortfarande är Avents behållare för bröstmjölk. Nu slutade ju jag amma för ett par månader sedan men dessa burkar är smart förvaring av barnmat som ska frysas, lätt att ta med på tur och så känns det lite bra att använda dem till mer än bara bröstmjölksförvaring. De tål micro på svag effekt, de tål inte att stå i ugnen, men de tål att frysas och det är lätta att ta med för mammor på farten. De kan dessutom användas som flaska med en extra del som följer med i förpackningen.

Måste man följa månadsrekommendationen på barnmatsburkarna?

På förpackningen av barnmat står det en ålder exempelvis från 4 månaders och så vidare. Många barn får maten som skal passa deras ålder enligt producenterna och det kan ju vara vägledande för oss som köper dem. Men när man han ett barn som vägrar äta annat än 6 månaders burkarna eller en 6 månaders som äter barnmatsburkar rekommenderade för 12 månaders barn, gör man fel då?

Fyra månaders pureerna är fina och milda i smaken, de innehåller oftast en ingrediens som är fint att starta med. Maten rekommenderad till större barn innehåller större bitar, fler ingredienser och mer smak. När det kommer till välling och gröt så innehåller grötar och vällingarna rekommenderade till äldre barn ofta mer fiber och kan vara tuffare för magen. Så som smakportion kan det vara bra att starta försiktigt med milda grötar och vällingar för magens skull.
Men det skiljer sig mellan producenterna vad de menar passar de olika åldrarna till exempel innehåller sempers 8 månaders mat lite stora bitar kanske större bitar än nestles 12 månaders mat.

Som sagt det är en vägledande märkning som egnetligen säger att "den här produkten kan passa ditt barn" . Så stirra er alltså inte blinda på siffran, det är ditt barn som avgör hur stora bitarna ska vara och hur mycket maten får smaka (iallafall första tiden). För ett barn som börjar med smakportioner vid 6 månders ålder kanske det passar bättre med 4 månaders pureer och grötar medan ett barn som ätit bra sedan 4-5 månder går rätt på 12 månders burken vid 8 månader. 

Kommentar till "tungmetaller i barnmaten "



Klicka på bilden för att se hela testen



Testfakta har analyserat innehållet av ämnena arsenik, kadmium, bly och kvicksilver i gröt och välling från olika producenter men skrämmande resultat. Läs artikeln om testet

Värst är en av grötarna som innehållar ganska mycket mer än de andra, EnaGo är den enda av de testade produkterna som innehåller bly. Anledningen till att EnaGo innehåller höga halter kan vara att den är mjölkfri och därför innehåller en högre andel spannmål än de som innehåller mjölk. Lä

"Arsenik och kadmium finns naturligt i jorden och tas upp av växterna. Arsenik kan också finnas i det vatten som används för bevattning. Bly förekommer naturligt, men är framför allt en miljöförorening och finns i jord, luft och vatten. Ofta följer alltså dessa tungmetaller med i själva råvaran som produkterna görs av." (slv.se)

Läs kommentaren från slv.se

Som slv.se skriver så innehåller jorden metaller, grödor som odlas påverkas och kan innehålla olika mycket av till exempel tungmetaller beroende på vart det växer. Eftersom testfakta inte har analyserat vanligt mjöl eller andra ingredienser som används i hemmen så kan vi inte säga om det är mycket eller lite, bara att det finns mer i några typer barngröt/välling än andra. Troligtvis på grund av att de använder mjölsorter från olika producenter.

En toxikolog på slv utalar sig om testet; – Jag tycker inte man behöver välja bort det, men man bör inte ge barnet mer än tre portioner gröt eller välling per dag utan se till att variera kosten. Man kan också byta märke då och då för att minska risken för att fastna vid en produkt som har alltför höga halter, säger Emma Halldin Ankarberg.

Det är otroligt tråkigt att det accepteras i ett samhälle som vi är så upptagna av mat och näring. En överläkare på sahlgrenska har kommenterat testet och understryker att dagens barn får i sig betydligt mindre av dessa ämnen än till exempel jag och mina föräldrar när de växte upp. Men detta betyder alltså inte att det är ok och något som vi skal acceptera. En uppmaning till producenterna är att byta ut sina leverantörer till leverantörer med där man analyserat och funnit lägre halter av dessa ämnen, tills vidare kan vi som konsumenter byta ut till de producenter som visat innehålla lägre halter.

Vill det då vara någon skillnad om vi lagar egen barngröt, det vet vi tyvärr inte förrän vi får analysera ingredienserna som står i skafferiet. Vi fortsätter med välling men väljer de producenter som innehåller lägst halter och begränsar antal portioner. Till de barn som dricker stora mängder välling eller äter gröt på på dag och kvällstid kan det vara bra att se över intaget och byta ut någon portion.

Hur mycket vatten är det i barnmat/mat?

 

Frukt innehåller mellan 74-90% vatten

Nu med en magsjuka bakom oss är vätska plötsligt högaktuellt, så passar jag på att göra en liten lista över vatteninnehåll i barnmat och några livsmedel att jämföra med. Det är lätt att stirra sig blind på hur lite barnet dricker, men kanske täcker barnet ändå sitt vätskebehov genom maten som innehåller betydligt mer vatten än man kanske kan tro. Speciellt barnmat i pureform, där behövs det mycket vätska för att koncistensen ska bli mjuk och lätt att svälja.
 

% vatten, det vill variera något beroende på producent och vilka grönsaker och frukter de använt i produkterna.
Barnmatsburk med fiskgratäng 8-11mån	ca 85 %
Fruktsmoothie på påse	ca 83-85 %
Fullkorns välling från 8 månader	85 %
Fruktgröt från 8 månader	69 %
Katrinplommonpure/sviskermos	80 %
Skogaholmslimpa	37 %
Banan	74 %
Gröna ärter	80 %
Potatis (kokt)	77 %

Ett exempel på 800ml vätska från mat och dryck ( tabell för att räkna ut vätskebehov) 1dl gröt och 50 ml valfri dryck (119ml)
½ banan ca 50g och 50ml valfri dryck (87ml)
ca 1,5dl mat från en barnmatsburk och 30ml valfri dryck (157ml)
90ml fruktsmoothie, ½ skiva skogaholm med leverpastej och 30ml valfri dryck (116,6ml)
1 kokt potatis, 2 köttbullar, 15ml sås, 30ml valfri dryck (155ml)
2dl fullkornsvälling (170ml)
Totalt 804ml

Som ni ser i exemplet ovan behövs inte så mycket dryck per måltid, är man ändå osäker kan man smyga in lite mellan måltiderna men risken är att barnet dricker sig mätt, framförallt barn som dricker mycket. Till barn som vägrar vatten får man ibland ta till saft, juice eller annat lite sötare. Det är viktigare att barnet dricker oansätt även om det inte är vatten. Man kan hellre ge svag saft och blanda den svagare och svagare eftersom barnet kommer igång att dricka mer och man har en liten dryckvägrare.

Jämför barnyoghurt med naturell yoghurt

Det finns lika många barnalternativ som det finns "vuxen-alternativ" vad gäller yoghurt. I Sverige är det nästan extremt och Norge ligger tätt efter. Min första tanke kring alla dessa barnyoghurtar var: Är dessa speciellt anpassade till barn, är de berikade och extra bra?

Jag har jämfört Danonino som finns i både Sverige och Norge med helt vanlig naturell yoghurt, är det nån skillnad i näringsämnen och är den extra bra för barn?

Danonino - Innehållsförteckning fruktyoghurt jordgubb Kvark (skummjölk, grädde, löpe, färska ostkulturer), socker/sukker, fruktpuré (6%) (jordgubb, banan, aprikos), modifierad stärkelse, surhetsreglerande medel (kalciumcitrat, citronsyra, natriumcitrat), koncentrerad rödbetssaft, aromer, förtjockningsmedel (guarkärnmjöl/guargummi, karragenan), vitamin D.  Danonino uppfyller inte den särskilda EU-förordningen för barnmat. Därför får vi inte rekommendera den för barn under tre år. läs reglerna här: http://www.nordisknutrition.se/artiklar/1-10/TemaProt_barnmat_s28-31.pdf

Vanlig naturell yoghurt - Innehållsiförteckning
Helmelk, skummetmelkpulver og yoghurtkultur.

Näringsvärde per 100g

Typ av yoghurt	Danonino jordgubb yoghurt	Naturell yoghurt (Sv-No)*
Kcal	103 kcal	60-74 kcal
Protein	6,6 g	3,4-4,1 g
Kolhydrater	12,7 g	4,9-5,6 g
Fett	2,9 g	3,0-3,9 g
D-vitamin	1,16 µg	0,02 µg
B12	0,2 µg	0,2 µg
Kalcium	130 mg	116-140 mg
Järn	0	0
Natrium (salt)	0,03 g	0,05 g (0,125g salt)
*Sverige och Norge har olika standard fetthalt på sin naturella yoghurt och därför varierar värdena något mellan länderna.

Näringsmässigt är det mer kcal och speciellt D-vitamin i danoninos yoghurt men annars ser de ganska lika ut, den smaksatta yoghurten innehåller mer socker (naturligt från frukten) och blir därför mer energirik. Den innehåller lite mindre salt, men det är marginellt.

Det är ganska stor skillnad i pris på att köpa naturell yoghurt och de små smaksatta barnyoghurtarna. Givetvis är det smidigt med en lite förpackning som är lätt att ha med i skötväskan. Men du köper också ganska mycket annat än bara yoghurt, extra D-vitmamin och några tillsatser är det, inga som jag reagerar på som konstigt men kanske lite onödigt.
Danoninos yoghurt är väldigt söt, jag tycker onödigt söt. Den innehåller inga bitar men med tanke på att de skriver på sin hemsida att den rekommenderas från 3 år så tänker jag att en 3-åring klarar att äta bitar.  

Färgglada yoghurtar riktade till barn kan fylla en viss funktion som mellanmål i farten, när det helt enkelt inte finns annat att få tag på, eller om de kan förvaras i rumstemperatur och du inte har tillgång på kylskåp. Hade du tänkt köpa en sockrad yoghurt så är det ett klart bättre alternativ med dessa barnanpassade yoghurtarna som oftast inte innhåller tillsatt socker är fria från artificiella aromer, färgämne, konserverings- och sötningsmedel.  
Men jag menar ändå att det är en klar fördel både ekonomiskt, smakmässigt och med tanke på näringsinnehåll att välja den naturella yoghurten, helt enkelt för att du får det du betalar för YOGHURT och inget annat. För de knattar som inte gillar det lite syrliga kan man lätt smaksätta själv med färskfrukt, bär, kanel, kardemumma. Variera i oändlighet.

Ger omega 3 smarta barn?

Det finns en enorm marknad av omega-3 produkter, de lovar guld och gröna skogar, du blir smart, ser bättre, hör bättre, presterar bättre, kanske blir du till och med en bättre människa. Och inte nog med det så blir även dina barn smartare, blir de verkligen det? Jag har lusläst Helsedirektoratets rapport och bakgrund för kostråden om bland annat fisk och omega 3. Detta var vad jag fann om barn:(Vad är DHA, AA, EPA?! - läs detta inlägget.)

- Det finns lite dokumentation på att tillskott av DHA under graviditeten har en effekt på utveckling av syn, däremot ser man en möjlig positiv effekt på mental och kognitiv effekt hos barn över tid.

- Bland barn födda till termin kan ett tillskott av DHA och AA ha en positiv effekt för utveckling av syn det första 12 månaderna.

- Det finns inte tillräckligt med dokumentation för tillskott av DHA till barn över 2 år har någon effekt på kognitiv funktion.

Detta var alltså det jag fann om barn, vidare finns god dokumentation på vuxna: Ett intag av fisk, fiskolja och långa fleromättade omega-3 fettsyror (EPA, DHA) reducerar risken för att dö av hjärt-kärlsjukdom samt har positiv inverkan på blodtryck och koagulation. Jag menar så det, att tidigt införa fisk som en del i vardagen är sunt och en investering för framtiden om det inte finns ny forskning då som visar motsatsen.

Fula fiskar från en indonesienresa

Länk till rapporten från Helsedirektoratet
http://www.helsedirektoratet.no/publikasjoner/kostrad-for-a-fremme-folkehelsen-og-forebygge-kroniske-sykdommer/Publikasjoner/kostrad-for-a-fremme-folkehelsen-2011.pdf

Eller om du hellre vill läsa studierna
Eilander, A., Hundscheid, D. C., Osendarp, S. J., Transler, C., og Zock, P. L. Effects of n-3 longchain polyunsaturated fatty acid supplementation on visual and cognitive development throughout childhood: a review of human studies (2007) Prostaglandins Leukot.Essent.Fatty Acids (76), 4, 189-203.

Simmer, K., Schulzke, S. M., og Patole, S. Longchain polyunsaturated fatty acid supplementation in preterm infants (2008) Cochrane.Database.Syst.Rev. 1, CD000375-.

Oken, E., Osterdal, M. L., Gillman, M. W., Knudsen, V. K., Halldorsson, T. I., Strom, M.,Bellinger, D. C., Hadders-Algra, M., Michaelsen, K. F., og Olsen, S. F. Associations of maternal fish intake during pregnancy and breastfeeding duration with attainment of developmental milestones in early childhood: a study from the Danish National Birth Cohort (2008) Am.J.Clin.Nutr. (88), 3, 789-796.

Oken, E., Radesky, J. S., Wright, R. O., Bellinger, D. C., Amarasiriwardena, C. J., Kleinman, K. P., Hu, H., og Gillman, M. W. Maternal fish intake during pregnancy, blood mercury levels, and child cognition at age 3 years in a US cohort (2008) Am.J.Epidemiol. (167), 10, 1171-1181.

Köpta barnmaten inte bra nog, men är den hemlagade barnmaten bättre?

Jag blev nyfiken på om den hemlagade barnmaten var mer näringsrik än den köpta och isåfall hur mycket? Så i helgen har det testlagats, med dåligt väder och förkylningstider så passar det bra att stanna inne.

Jag har tipsat om artikeln tidigare, men tipsar igen. Här finner du också analysen av barnmaten som jag jämfört med i tabellen nedan:
http://gd.se/konsument/tester/1.3301239-barnmaten-inte-bra-nog

Jag har testlagat egen spagetti och köttfärssås, inga konstigheter utan som jag vanligtvis lagar den fast utan salt och med lite extra olja eftersom rekommendationen från slv säger att vi bör tillsätta lite extra fett i barnmaten som man lagar själv. Den köpta barnmaten ska innehålla tillräckligt med fett och kcal ändå. Jag har även lagat en vegetarisk variant med röda linser istället för köttfärs.

Recepten:
Pasta med sås av röda linser
Spaghetti och köttfärssås

I tabellen nedan jämför jag hemlagad med köpt spaghetti och köttfärssås.

Vitaminer och mineraler
Den hemlagade maten i tabellen innehåller alltså mer av alla jämförda näringsämnen. C-vitamin är ett värmekänsligt vitamin och det är därför inte säkert att de beräknade värdena stämmer här, men å andra sidan är C-vitamin ett relativt enkelt vitamin att täcka behovet av under resten av dagen.

Det är dubbelt så mycket järn i en hemlagad pastasås med linser som Nestles spagetti och köttfärssås, det är ju dumt med tanke på att många (vad jag upplever) väljer varmrätterna med kött i just för att de ska vara en bra järnkälla. Mest är det i den hemlagade köttfärssåsen troligtvis för att jag använder en större mängd kött i min rätt än den köpta som bara innehåller ca 10% köttfärs.

Kcal/Energi
Det är ganska stor skillnad på kcal-innehållet och den hemlagade maten innehåller mer kcal per 100g. För ett barn som har ett energibehov på ca 765kcal (SLV standardnorm 6-11månader) så skulle det krävas 6 burkar köpt barnmat för att täcka behovet av energi/kcal per dag. Nu är det ju få barn som bara äter barnmatsburkar utan de flesta kompletterar med bröd, gröt, välling, frukt och grönsaker. Men rekommendationen från slv är att lunch och middag ska utgöra 25-35 % vardera vilket blir svårt med så lite kcal i barnmaten. 

Kontentan, i denna testen är den hemlagade maten mer näringsrik men jag menar att köpt barnmat ändå fyller sin funktion. Köp barnmat som du ändå aldrig skulle ha lagat kanske för att barnet ska få fisk till middag oftare eller bara för mer variation. Barnmat är väl kontrollerad och anpassad efter barns magar, munnar och behov och inget salt. Vi köper ofta barnmatsburkar när vi ska ut och resa, de är hygieniska och kan förvaras i rumstemperatur om man till exempel ska bo i tält eller inte har tillgång på ett riktigt kök.  Men hemma trivs jag i köket och lagar mer än gänra Viljars mat.

Varför står inte järn med på näringsvärdesdeklarationen på barnmatsburkarna?

På nestlés, hipps och sempers barnmatsburkar med varmrätter skriver de inte ut mängden järn i näringsvärdesdeklarationen. Jag undrade varför och skrev till HippBarnmat och frågare varför. Detta var svaret jag fick:

"Tack för din fråga. Anledningen till att järninnehållet inte skrivs ut är att det inte är analyserat utan endast beräknat. Det är dyrt att utföra näringsanalyser så HiPP har i detta fall valt att prioritera priset framför information om järn. Recepten komponeras så att ett varierat matintag ska täcka barnets näringsbehov för respektive åldersgrupp.

Lycka till med ditt barn.
Med vänliga hälsningar,
HiPP"

Jag personligen tycker att ett beräknad värde är bättre än inget värde alls, det går ju fint att skriva på produkterna att värdet är beräknat och inte analyserat (fast det kanske man inte får??)... eller vad tycker ni?
 

Barnmaten inte bra nog

 Det är en gammal artikel från 2011 men den står sig ännu.. Läs och begrunda. Senare ska jag skriva en artikel om denna och laga lite egen barnmat och jämföra innehållet. Det kommer, det kommer..

 

 

 

 

Barnmaten inte bra nog

Sex burkar om dagen – så mycket skulle ett spädbarn behöva äta för att få i sig tillräckligt med energi och näring om de bara skulle äta burkmat.

http://gd.se/konsument/tester/1.3301239-barnmaten-inte-bra-nog

Järnrik mat för små barn

Det kan vara svårt för små barn att nå det rekommenderade intaget på 8mg av järn per dag. Här följer en tabell på järninnehållet i olika typer av matvaror och längre ned en översikt på dagsbehovet i mat. 

Järnrika matvaror
Blodmat och kött speciellt rött kött innehåller mycket järn, det krävs betydligt mindre mängd kött för att komma upp i samma  mängd järn av till exempel kikärter. Jämför mängderna av exempelvis persilja och blodpudding.

Järn i vegetabilier och järn i kött, är det någon skillnad?
I animaleier finns en (okänd faktor) faktor kallad köttfaktorn som bidrar till att järnet i maten tas lättare upp i kroppen. Denna faktor finns inte i vegetabiliska livsmedel vilket gör detta järnet mer svårtillgängligt. Med C-vitamin kan man öka upptaget av järn, speciellt järn från vegetabilier. Så frukt eller bär är en fin dessert.

Observera mängderna(volymen) som krävs av till exempel persilja och aprikoser för att äta 100g.

I Sverige och Norge så berikas gröt och välling med gröt men inte den övriga barnmaten man får köpt. 2 portioner gröt täcker 75% av barnets behov resterande 25% måste komma från annan mat.  Portionsstorlekarna är baserade på min sons portioner, han är 7 månader och ganska liten i maten.

 * se inlägget köpa gröt eller laga egen för mer info.


Allt som allt så tycker jag att det krävs lite planering för att komma upp i behovet av järn. I exemplet ovan har jag lagt in två måltider med kött (leverpastej och köttgrytan) i tillägg till berikad välling och gröt, trots detta så kommer vi knappt över rekommendationerna på 8mg per dag. Men med större portioner så kommer också mer järn och med tillväxt så ökar också aptiten som tur är.

Regler för barnmat

Det finns regler för sammansättning av näringsämnen, tillsatser, berikning och gränsvärden för bland annat bekämpningsmedelsrester i barnmat. Det är bra tycker jag!

Här finner du dessa regler