Har du inte gjort egen pepparkaksdeg förut så är det på tiden, det blir så mycket godare och är inte alls svårt! Dessa pepparkakor blir smakrika, kryddiga och knapriga precis som pepparkakor ska vara. Viljar har inte smakat sin första pepparkaka ännu men känner jag min pappa(morfar) rätt så kommer han smyga åt honom en när mamman och pappan inte ser.
Detta receptet har jag lånat från http://bakgladje.blogspot.se bloggen är inte längre speciellt aktiv men en fantastisk receptbank om man vill ha lite bak-inspiration.
PEPPARKAKOR
Ger en deg på ca 1,8 kg
Ingredienser
3 dl sirap (420 g)
300 g farinsocker eller strösocker
1,5 tsk kanel
1,5 tsk ingefära
1,5 tsk malda nejlikor
4 tsk bikarbonat
200 g smör
700-800 g vetemjöl
2 ägg
Låt smöret bli rumsvarmt. Smör och socker röres poröst. Koka upp sirapen tillsammans med kryddorna och häll över smörblandningen. Tillsätt en del av mjölet. Vispa upp äggen och tillsätt dem. Arbeta in resten av mjölet. Låt degen vila i kylskåpet tills nästa dag. Kavla ut degen mycket tunn och ta ut kakor med kakmått. Grädda i 3-5 minuter i 225 grader i mitten av ugnen.
Vill man så går det även bra att röra ihop alla ingredienserna i en matberedare.
Lycka till!
SÖK
Visar inlägg med etikett Socker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Socker. Visa alla inlägg
5 december 2014
17 juli 2014
Barn i Europa äter nästan 100 g socker varje dag, vad innebär ett hekto socker i mat per dag ?
Detta är väl gammalt nytt. Barn äter för mycket socker. För några veckor sedan kom denna studien ut och vi varnades återigen att våra barn äter för mycket socker.
Rekommendationen säger att max 10 % av energin kan komma från tillsatt socker. Det som är viktigt att poängtera är att i denna studie så har man inte undersökt hur mycket av energin som kommer från tillsatt socker utan hur mycket energi barnen får från socker och sockerarter generellt, det inkluderar alltså också laktos (mjölksocker) och fruktos och vanligt socker som finns naturligt i många matvaror.
I denna studie kom 20% av energin från socker och sockerarter.
"Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel - till exempel godis, kakor och läsk - är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar."
Detta betyder ju att barnen i studien åt ganska likt när det kommer till kalorier men de åt mindre vanlig mat och mer godis / sockerrika matvaror på helgen. Mindre näringsrik mat med andra ord.
I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308 gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi barnen får av maten kommer från socker. Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22 procent hamnade i mitten av listan. Så vad innebär det då, hur ser en vanligt dag ut och hur mycket av energin kommer från socker även om man inte äter godis, glass och annat.
Tabellen ovan visar två exempel på helt vanlig mat till ett barn i åldern 3-5 år. Det är alltså inte mycket som ska till för att naturligt socker i maten utgör en stor del av energiintaget för ett barn med ca hälften så stort energibehov som en vuxen. Det finns mindre plats till vanlig mat med med större andel sockerrika matvaror.
MEN! Jag tycker media vrider denna studie lite konstigt, för den visar inte vart sockret kommer ifrån bara att det är en del av barnens mat. Ett barn som äter mycket frukt, grönsaker och mjölk/yoghurt kommer fort upp i 20 E% socker även om detta är naturligt förekommande i maten som alterantivet till vänster. Frukt kan innehålla mycket socker ja, men det är fortfarande ett näringsrikt alternativ till läsk, bulle eller annat fika. Att välja fruktalternativet är alltså inte dåligt.
Slutsatsen blir att mat som innehåller lite naturligt socker bör väljas framför mat med mycket tillsatt socker som fruktüsli/frukostflingor, kex och söt fruktyoghurt. Givetvis i kombination med mat som innehåller lite/inget naturligt socker.
Det hade varit betydligt intressantare att se vart ifrån detta socker kommer och hur mycket som kommer från så kallade tomma kcal (läsk, godis, snacks).
Källa: http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//barn-i-europa-ater-ett-hekto-socker-om-dagen.cid1227050
Rekommendationen säger att max 10 % av energin kan komma från tillsatt socker. Det som är viktigt att poängtera är att i denna studie så har man inte undersökt hur mycket av energin som kommer från tillsatt socker utan hur mycket energi barnen får från socker och sockerarter generellt, det inkluderar alltså också laktos (mjölksocker) och fruktos och vanligt socker som finns naturligt i många matvaror.
I denna studie kom 20% av energin från socker och sockerarter.
"Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel - till exempel godis, kakor och läsk - är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar."
Detta betyder ju att barnen i studien åt ganska likt när det kommer till kalorier men de åt mindre vanlig mat och mer godis / sockerrika matvaror på helgen. Mindre näringsrik mat med andra ord.
I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308 gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi barnen får av maten kommer från socker. Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22 procent hamnade i mitten av listan. Så vad innebär det då, hur ser en vanligt dag ut och hur mycket av energin kommer från socker även om man inte äter godis, glass och annat.
|
58 g sockerarter (18% av energi för barn i åldern 3-5 år)
|
123 g sockerarter / socker (30 % av energi för barn i åldern 3-5 år)
|
|
100g Havregrynsgröt, 2
dl mellanmjölk, ½ banan
|
40 gram fruktmüsli, 2dl mellanmjölk
|
|
Bondomelett med
potatis och skinka, gurka och tomat
|
Bonomelett med
potatis, skinka, gurka och tomat, 1 dl juice
|
|
1 knäckebröd med smör
och ost, 1 kiwi
|
2 st
ballerinakex, 1 kiwi
|
|
Köttgryta med purjolök
och morot, potatis
|
Mindre
portion köttgryta med
purjolök och morot, potatis
|
|
1 knäckbröd med smör
och skinka, 1 dl naturell yoghurt, 1 tsk sylt. 1 glas mjölk.
|
1 knäckebröd med smör
och skinka, 1 dl fruktyoghurt, 1 glas mjölk
|
Tabellen ovan visar två exempel på helt vanlig mat till ett barn i åldern 3-5 år. Det är alltså inte mycket som ska till för att naturligt socker i maten utgör en stor del av energiintaget för ett barn med ca hälften så stort energibehov som en vuxen. Det finns mindre plats till vanlig mat med med större andel sockerrika matvaror.
![]() |
| Chokladbollar utan tillsatt socker |
Slutsatsen blir att mat som innehåller lite naturligt socker bör väljas framför mat med mycket tillsatt socker som fruktüsli/frukostflingor, kex och söt fruktyoghurt. Givetvis i kombination med mat som innehåller lite/inget naturligt socker.
Det hade varit betydligt intressantare att se vart ifrån detta socker kommer och hur mycket som kommer från så kallade tomma kcal (läsk, godis, snacks).
Källa: http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//barn-i-europa-ater-ett-hekto-socker-om-dagen.cid1227050
16 april 2014
Godis, leksak, nötter, vad fyller ni påskeägget till era små med?
Sista dagarna innan påsk och butikerna svämmar över av påskegotter. Och jag tycker verkligen om traditioner och högtider när man samlas men att samlas runt godis det är jag inte så mycket för. När jag minns mina barndomspåskägg så kommer jag ihåg 5-kronan som alltid satt i locket och spänningen med att leta påskägg i trädgården. Den traditionen minns jag, inte vilket godis eller hur mycket godis som var i ägget, den traditionen den spänning vill jag föra vidare till Viljar.
Så självklart ska min son få ett påskägg precis som alla andra, det viktiga är ju inte godiset utan som sagt femman i locket och letandet. Viljars ägg innehåller iår ett pussel, en liiiiten bil och en påskfigur, lite torkad frukt och nötter.
Andra tips att stoppa i ägget kan vara; färgpennor, kritor, ingredienser för att göra chokladbollar tillsammans, pixiböcker, byggsatser i form av lego/duplo. Mer saker att stoppa i påskägget
Hur stora påskägg är ok? Det är nästan svårt att finna påskägg i lite mindre (läs normal) storlek längre och godishyllan får större och större plats i butiken. Om du vill fylla påskägget med godis så kan detta inägg vara till hjälp. Det är rekommendationen för hur mycket godis som får plats i ett friskt och normalviktigt barns kost utan att de konkurrerar med annan näringsrik mat:
http://barnsmat.blogspot.no/2013/03/godisutrymme-hur-mycket-ar-lagom.html
Är det bättre att fylla påskägget med torkad frukt? Här finner du jämförelsen:
http://www.barnsmat.blogspot.no/2014/03/en-pase-godis-eller-en-pase-med-notter.html
Förutom påskägget så handlar numera påsken i min familj om aktiviteter, göra saker tillsammans. Jag vill ha aktivit påsklov, åka skidor, gå i fjället eller som i år när det är lite snø och mest is i fjället så blir det surfing. Men gruvar mig lite för våtdräkt och iskallt hav norr om lofoten. Sen vad det blir till påskmiddag, det har jag inte börjat tänka på ännu...
Oansätt tradition hoppas jag får ni några fina påskdagar.
funfact: Under påsken äter svenskarna 6 000 ton godis och i Norge äts det 850 kilometer marsipanpølse!
![]() |
| Detta sötaste lilla påskägg väntade på mig på kontoret, är så glad i mina kollegor |
Andra tips att stoppa i ägget kan vara; färgpennor, kritor, ingredienser för att göra chokladbollar tillsammans, pixiböcker, byggsatser i form av lego/duplo. Mer saker att stoppa i påskägget
Hur stora påskägg är ok? Det är nästan svårt att finna påskägg i lite mindre (läs normal) storlek längre och godishyllan får större och större plats i butiken. Om du vill fylla påskägget med godis så kan detta inägg vara till hjälp. Det är rekommendationen för hur mycket godis som får plats i ett friskt och normalviktigt barns kost utan att de konkurrerar med annan näringsrik mat:
http://barnsmat.blogspot.no/2013/03/godisutrymme-hur-mycket-ar-lagom.html
http://www.barnsmat.blogspot.no/2014/03/en-pase-godis-eller-en-pase-med-notter.html
Förutom påskägget så handlar numera påsken i min familj om aktiviteter, göra saker tillsammans. Jag vill ha aktivit påsklov, åka skidor, gå i fjället eller som i år när det är lite snø och mest is i fjället så blir det surfing. Men gruvar mig lite för våtdräkt och iskallt hav norr om lofoten. Sen vad det blir till påskmiddag, det har jag inte börjat tänka på ännu...
Oansätt tradition hoppas jag får ni några fina påskdagar.
funfact: Under påsken äter svenskarna 6 000 ton godis och i Norge äts det 850 kilometer marsipanpølse!
15 mars 2014
En påse godis eller en påse med nötter och torkad frukt? Barns mat har jämfört:
Som lördagsgodis händer det att Viljar får torkad frukt och nötter i en liten skål. Han älskar det!
Så vad är skillnaden mot helt vanligt godis då? Är det verkligen bättre att välja torkad frukt och nötter istället för godis? En påse smågodis eller en påse med nötter och torkad frukt? Jag har jämfört:
Näringsinnehåll
|
50 g ljus mjölkchoklad
50 g godis (ej choklad)
|
50 g
blandade nötter*
50 g
torkad frukt
|
Kcal
|
458 kcal
|
373 kcal
|
Fett
|
18,9 g
|
22,8
|
Mättat fett
|
11,1
|
2,7
|
Enkel-omättat
|
5,9 g
|
10,9 g
|
Fler-omättat (omega-3)
|
0,7 g (0,14 g)
|
8 g (0,77 g)
|
Kolhydrater
|
69 g
|
34,2 g
|
Fiber
|
0,2 g
|
7,3 g
|
Protein
|
5,1 g
|
8 g
|
Järn
|
1,9 mg
|
3,3 mg
|
Kalcium
|
329 mg
|
46 mg
|
D-vitamin
|
-
|
-
|
C-vitamin
|
-
|
3 mg
|
B12
|
-
|
-
|
Selen
|
1,1 ug
|
1,85 ug
|
Natrium
|
101 mg
|
21 mg
|
* blandade
nötter är beräknat på:10 g valnötter, 10 g pekannötter, 10 jordnötter och 10
g cashewnötter. Utan salt.
Beräkningen är gjord i Kostkoll MAX version
3.0
|
||
Nötterna och frukten innehåller mer fett och av en betydligt bättre kvalitet med hög andel omättat och fleromättat fett. Nästan 1 gram omega-3 jämfört med futtiga 0,14g i choklad och godisalternativet. Dessutom vet vi lite om just denna chokladens innehåll av palmolja och vilken typ av mättat fett som producenten använt sig av. Nu ska det också nämnas att detta är en jämförelse av näringsinnehåll, i godis och chokladkakor finns andra tillsatser som färgämnen.
Inte helt oväntat så innehåller nötterna och frukten mer av de flesta vitaminer och mineraler förutom kalcium som vi får från mjölkchokladen. Men då kan vi å andra sidan dricka ett glas mjölk istället och få lika mycket kalcium som i 50 gram choklad.
Sammanfattningsvis innehåller torkad frukt och nötter alltså mindre kalorier, mindre socker, mer fiber, mer protein, mer omega-3 och mer vitaminer och mineraler. Torkad frukt och nötter är ett bättre alternativ till lördagsgodis.
Ett litet tillägg, föräldrar till barn med övervikt skal också ha i bakhuvudet att också torkad frukt och nötter bidrar med mycket kalorier och det kan blir för mycket även av nötter och torkad frukt. Såklart är det bra med näringsrika alternativ som detta men begränsa mängden och välj gärna färskfrukt istället för torkad som tar större plats i magsäcken och ger större mättnad.
Fler förslag på lördagsgodis
31 december 2013
Om socker - Det är inte teskeden med sylt på gröten eller filen som är den stora sockerbomben
Råkade publicera detta inlägg halvfärdigt igår.. men nu kommer den rätta versonen.
Svensken får i sig ca 40 kg socker per år, vansinnigt mycket. Svenska Livsmedelsverkat kräver nu en nationell handlingsplan. Inte en dag för sent om du frågar mig. Nu ska det sägas att det var tagit fram en förslag/underlag för en handlingsplan redan i 2005... men sen verkar det ha runnit ut i sanden.
Men nu krävs det alltså ändring, återstår att se om det blir något av det. Detta med matvanor är svårt, att regering/stat ska gå in och bestämma vad som ska vara bra och dålig mat är svårt, sockerskatt eller inte? Fast å andra sidan är det kanske producenterna som styr vad vi äter nu och frågan är om det är så mycket bättre? Speceillt när man tänker på att en större ande av det socker vi intag kommer från just halvfabrikatt, det socker vi inte alltid ser eller smakar. Producenterna håller kostnaderna nere genom att använda andra alternativ än socker som glukossirap och majssirap, lika sött för kroppen men kanske svårare för någon att upptäcka i ingrediensförteckningen.
En lite otäck trend med tanke på våra barn är att producenter nu använder artificiellt sötningsmedel även om produkten inte marknadsförs som en lightprodukt. Det rekommenderas att barn under 3 år inte äter/dricker sötningsmedel (både artificiella och naturliga). Ex. läs om Stevia och en förklaring av accepterat dagligt intag här.
Jag tror många av oss behöver lyfta blicken och se helheten.
Vi ska skilja på tillsatt socker och socker som finns naturligt i exempelvis frukt och mejeriprodukter. Mjölk innehåller mjölksocker det vill säga laktos och frukt innehåller både fruktos och glukos. Men vi ska komma ihåg att både mjölk och frukt innehåller mer än socker, mjölken bidrar med högvärdigt protein, kalcium, Vitamin-B12, D-vitamin (om man väljer berikad) och många fler vitaminer och mineraler. Frukten bidrar med fiber, C-vitamin, vätska och annat. Bilden som jag lånat från folktandvården visar tydligt hur mycket tillsatt socker det finns i ex saft, glass och andra sötsaker som varken är rika på protein, vitaminer eller mineraler.
Socker eller glukos som det omvandlas till i kroppen bidrar med energi till kroppens celler, vi kan lagra det i form av glykogen och använda under natten när vi fastar/sover och under dagen i aktivitet. Men det är när det blir för mycket energi och speciellt för mycket energi från mat som ger lite näring (alltså vitaminer och mineraler) som vi bör tänka oss för en gång till . För mycket energi in i jämfört med vad vi gör av med leder till övervikt vilket i sin tur är kopplat till diabetes och hjärt-kärlsjukdom
Den största anledningen till att undvika socker till barn är att det kan konkurrera med annan näringsrik mat! Sockret i sig ger bara energi/kcal.
Matvett visar i ett tidigare inlägg att en portion a 2 dl sötad yoghurt (7% socker) ger lika mycket socker som det finns i 25 gram gott och blandat. Hela inlägget om sötad yoghurt kan ni läsa här
http://www.matvett.se/matvett-granskar-hur-mycket-socker-ar-det-i-smaksatt-yoghurt/
25 gram Gott och Blandat ger 14,25 gram socker, om vi byter ut dessa med frukt eller sylt:
- 50 gram banan ger 11 gram stärkelse och socker
- 50 gram äpple (1/2 äpple) ger 6,2 gram socker
- 1 msk osockrade blåbär ger 0,8 gram kolhydrater
- 1 msk äppelmos ger 9 gram socker
- 1 msk jordgubbssylt 7 gram socker
Som ni ser vill det fortfarande vara bättre att välja en osötad yoghurt med en sked sylt istället för den sockrade från butiken. Lyft blicken det är inte sylten på gröten eller i filen som är den stora sockerbomben i våra barns mat. Tyvärr är det det socker som inte syns som har störst betydelse för många.
Källor till socker i maten
I en undersökning av amerikanernas matvanor så socker intaget ut så här, den största delen av socker kom från läsk och saft. Mjölkprodukter bidrog endast med 9 % av det totala sockerintaget.
Men vi skandinaver skiljer oss från USA? Riksmaten 2010-2011 undersökte svenskars matvanor och kom fram till att 40% av svenskarna äter mer än de max 10 E% socker som rekommenderas. De Största källorna var just söta drycker, bullar, kakor, godis och choklad. Inte sylt eller yoghurt.
Nu efter jul och snart nyår är det många inklusive mig själv som önsker en nystart, det har kanske blivit någon pepparkaka för mycket, och jag är iallafall trött på festmaten. Så ja det har kanske blivit pepparkaka varje dag vilket såklart inte är att rekommendera men äter ni verkligen pepparkaka varje dag resten av året? Ta nya tag och hitta tillbaka till de sunda matvanorna.
Jag hoppas ni får ett fint 2014, vill ni lägga om till sundare vanor och mindre socker så föreslår jag inte sockerförbud men kanske
- byta ut den sockrade yoghurten mot en osockrad och en sked sylt eller frukt/bär.
- Välj vatten framför saft/läsk och juice
- Lördagsgodis inte onsdag-torsdag-fredags godis.
- Se över mellanmålen, styr undan nyponsoppan. Servera gärna en grönsakssoppa och en brödbit, pizzabulle, överblivna middagsköttbullar på ett knäckebröd.
- Se över veckokonsumtionen av godis och sötsaker för ditt barn, för normalviktiga barn finns ett utrymme för sötsaker utan att de påverkar näringsintaget. läs mer här.
Källorna ligger som länkar i texten.
Svensken får i sig ca 40 kg socker per år, vansinnigt mycket. Svenska Livsmedelsverkat kräver nu en nationell handlingsplan. Inte en dag för sent om du frågar mig. Nu ska det sägas att det var tagit fram en förslag/underlag för en handlingsplan redan i 2005... men sen verkar det ha runnit ut i sanden.
Men nu krävs det alltså ändring, återstår att se om det blir något av det. Detta med matvanor är svårt, att regering/stat ska gå in och bestämma vad som ska vara bra och dålig mat är svårt, sockerskatt eller inte? Fast å andra sidan är det kanske producenterna som styr vad vi äter nu och frågan är om det är så mycket bättre? Speceillt när man tänker på att en större ande av det socker vi intag kommer från just halvfabrikatt, det socker vi inte alltid ser eller smakar. Producenterna håller kostnaderna nere genom att använda andra alternativ än socker som glukossirap och majssirap, lika sött för kroppen men kanske svårare för någon att upptäcka i ingrediensförteckningen.
En lite otäck trend med tanke på våra barn är att producenter nu använder artificiellt sötningsmedel även om produkten inte marknadsförs som en lightprodukt. Det rekommenderas att barn under 3 år inte äter/dricker sötningsmedel (både artificiella och naturliga). Ex. läs om Stevia och en förklaring av accepterat dagligt intag här.
![]() |
| bild lånad från folktandvården landstinget Gävleborg |
Jag tror många av oss behöver lyfta blicken och se helheten.
Vi ska skilja på tillsatt socker och socker som finns naturligt i exempelvis frukt och mejeriprodukter. Mjölk innehåller mjölksocker det vill säga laktos och frukt innehåller både fruktos och glukos. Men vi ska komma ihåg att både mjölk och frukt innehåller mer än socker, mjölken bidrar med högvärdigt protein, kalcium, Vitamin-B12, D-vitamin (om man väljer berikad) och många fler vitaminer och mineraler. Frukten bidrar med fiber, C-vitamin, vätska och annat. Bilden som jag lånat från folktandvården visar tydligt hur mycket tillsatt socker det finns i ex saft, glass och andra sötsaker som varken är rika på protein, vitaminer eller mineraler.
Socker eller glukos som det omvandlas till i kroppen bidrar med energi till kroppens celler, vi kan lagra det i form av glykogen och använda under natten när vi fastar/sover och under dagen i aktivitet. Men det är när det blir för mycket energi och speciellt för mycket energi från mat som ger lite näring (alltså vitaminer och mineraler) som vi bör tänka oss för en gång till . För mycket energi in i jämfört med vad vi gör av med leder till övervikt vilket i sin tur är kopplat till diabetes och hjärt-kärlsjukdom
Den största anledningen till att undvika socker till barn är att det kan konkurrera med annan näringsrik mat! Sockret i sig ger bara energi/kcal.
Matvett visar i ett tidigare inlägg att en portion a 2 dl sötad yoghurt (7% socker) ger lika mycket socker som det finns i 25 gram gott och blandat. Hela inlägget om sötad yoghurt kan ni läsa här25 gram Gott och Blandat ger 14,25 gram socker, om vi byter ut dessa med frukt eller sylt:
- 50 gram banan ger 11 gram stärkelse och socker
- 50 gram äpple (1/2 äpple) ger 6,2 gram socker
- 1 msk osockrade blåbär ger 0,8 gram kolhydrater
- 1 msk äppelmos ger 9 gram socker
- 1 msk jordgubbssylt 7 gram socker
Som ni ser vill det fortfarande vara bättre att välja en osötad yoghurt med en sked sylt istället för den sockrade från butiken. Lyft blicken det är inte sylten på gröten eller i filen som är den stora sockerbomben i våra barns mat. Tyvärr är det det socker som inte syns som har störst betydelse för många.
Källor till socker i maten
I en undersökning av amerikanernas matvanor så socker intaget ut så här, den största delen av socker kom från läsk och saft. Mjölkprodukter bidrog endast med 9 % av det totala sockerintaget.
Men vi skandinaver skiljer oss från USA? Riksmaten 2010-2011 undersökte svenskars matvanor och kom fram till att 40% av svenskarna äter mer än de max 10 E% socker som rekommenderas. De Största källorna var just söta drycker, bullar, kakor, godis och choklad. Inte sylt eller yoghurt.
Nu efter jul och snart nyår är det många inklusive mig själv som önsker en nystart, det har kanske blivit någon pepparkaka för mycket, och jag är iallafall trött på festmaten. Så ja det har kanske blivit pepparkaka varje dag vilket såklart inte är att rekommendera men äter ni verkligen pepparkaka varje dag resten av året? Ta nya tag och hitta tillbaka till de sunda matvanorna.
Jag hoppas ni får ett fint 2014, vill ni lägga om till sundare vanor och mindre socker så föreslår jag inte sockerförbud men kanske
- byta ut den sockrade yoghurten mot en osockrad och en sked sylt eller frukt/bär.
- Välj vatten framför saft/läsk och juice
- Lördagsgodis inte onsdag-torsdag-fredags godis.
- Se över mellanmålen, styr undan nyponsoppan. Servera gärna en grönsakssoppa och en brödbit, pizzabulle, överblivna middagsköttbullar på ett knäckebröd.
- Se över veckokonsumtionen av godis och sötsaker för ditt barn, för normalviktiga barn finns ett utrymme för sötsaker utan att de påverkar näringsintaget. läs mer här.
Källorna ligger som länkar i texten.
Huruvida man kan äta för mycket frukt...?
Det tänker jag ta upp framföver. Häng med i 2014!
Gott nytt år!
1 december 2013
Nu startar julbaket - pepparkakor med smak av turkisk peppar och apelsin-chili
Nu startar vi julbaket och tänder adventsstjärnan. Igår bakade vi pepparkakor, traditionella, med lakrits och med apelsin. Det är första gången jag testar nya varianter, brukar gå för de traditionella men så hittade jag recept med både lakrits- och apelsinchilipepparkakor och blev tvungen att testa (älskar lakrits).
Viljar har såklart hjälpt till och kavlat, rullat, knådat och kanske för det mesta ätit..
men mysigt var det!
Vi tog utgångspunkt i detta receptet från bakglädje.blogspot.se, samma recept vi gjorde pepparkakor på ifjol. Men i år spetsar vi dem lite med både lakrits och apelsin.
PEPPARKAKOR
Ger en deg på ca 1,8 kg
Ingredienser
3 dl sirap (420 g)
300 g farinsocker eller strösocker
1,5 tsk kanel
1,5 tsk ingefära
1,5 tsk malda nejlikor
4 tsk bikarbonat
200 g smör
700-800 g vetemjöl
2 ägg
Låt smöret bli rumsvarmt. Smör och socker röres poröst. Koka upp sirapen tillsammans med kryddorna och häll över smörblandningen. Tillsätt en del av mjölet. Vispa upp äggen och tillsätt dem. Arbeta in resten av mjölet. Låt degen vila i kylskåpet tills nästa dag. Kavla ut degen mycket tunn och ta ut kakor med kakmått. Grädda i 3-5 minuter i 225 grader i mitten av ugnen.
Vill man så går det även bra att röra ihop alla ingredienserna i en matberedare.
Smaksättning
Dela receptet ovan på två.
Turkisk peppar
Smält 150 turkisk peppar i 210 g sirap i en kastrull, tillsätt kryddorna och koka upp. Fortsätt tillsätta ingredienserna ovan (halvera mängden!!) till en färdig deg. Låt svalna i kylskåp över natten.
Chili och apelsin
Tillsätt rivet skal av 2 apelsiner och 4 gram torkad mald chili i smöret och sockret. Följ receptet och ingredienserna (halvera mängden) till en färdig deg. Låt svalna över natten.
Ha en härlig första advent!
4 oktober 2013
kanelbullens dag
Sedan 1999 har vi i Sverige firat kanelbullens dag den 4:e oktober, kanske en lite onödig dag? Samtidigt som jag inte kan låta bli att längta efter nybakade kanelbullar och den ljuvliga doften som sprider sig i huset. Jag sitter och pluggar hela dagen, kolhydratmetabolism och kroppens energisystem men helst av allt så vill jag baka.
Glukos/druvsocker eller blodsocker är det enda näringsämne som kan brytas ned till energi utan närvaro av syre. Det vill säga att jag nog behöver en kanelbulle till min intervallträning senare i eftermiddag om jag ska springa till mjölksyra.
Så här kommer tre bullrecept.
Grova kanelbullar med äpple
Pizzabullar med bacon och prästost
Pizzabullar med fetaost
Glukos/druvsocker eller blodsocker är det enda näringsämne som kan brytas ned till energi utan närvaro av syre. Det vill säga att jag nog behöver en kanelbulle till min intervallträning senare i eftermiddag om jag ska springa till mjölksyra.
![]() |
| pizzabulle |
Så här kommer tre bullrecept.
Grova kanelbullar med äpple
Pizzabullar med bacon och prästost
Pizzabullar med fetaost
29 september 2013
Energirika våfflor
Dessa våfflor innehåller nästan dubbelt så mycket kcal som våfflorna vi brukar göra på lättmjölk. Så när Viljar är sjuk och bara äter småsmå portioner blir intaget av energi ändå helt ok. Se tidigare inlägg om berikning och dålig matlust.
2st Energirika våfflor
Ingredienser
0,5 dl vetemjöl
0,5 dl grahamsmjöl fint (sammalt hvete fint)
1 tsk socker
0,5 tsk bakpulver
0,5 tsk vaniljsocker
(0,5 tsk kardemumma)
1,5 dl näringsdryck (som kan köpas på apoteket) eller 1 dl standard mjölk 3% och 0,5 dl grädde
1 ägg
1 msk smält smör/flytande margarin
Blanda ägg, mjöl, bakpulver, socker, vaniljsocker med mjölken eller hälften av näringsdrycken. Vispa till en jämn smet och tillsätt sedan resten av vätskan och den flytande margarinet. Låt svälla i 10 minuter, grädda och servera med favorittopping.
Energiinnehåll per våffla är ca 350 kcal med tillbehör så blir det ännu mer.
En vanlig våffla på lättmjölk innehåller ca 170 kcal.
27 september 2013
Ett sjukt barn som äter dåligt - berikningstips
Hösten har varit full av förkylningar, den ena avlöser den andra. Ja ni vet dagisbarn som drar hem nya baciller . Vi jobbar på med hygien, handtvätt och handsprit men just nu känns det tröstlöst. Viljar har varit en liten pjusk (som man säger på god norsk), med hög feber i 3 över dagar och har fått sin livs första kur med antibiotika. Febern gick ned men matlusten var dålig en tugga här och en tugga där. Långt ifrån att täcka energibehovet som dessutom är högre än normalt vid feber och sjukdom.
Om Viljar (som är normalviktig) äter dåligt ett par dagar oroar jag mig inte speciellt mycket men när han äter extremt dåligt över flera dagar/en vecka börjar dietisthjärnan gå på högvarv. Som tur är drack han ganska bra och kissblöjorna var där även om de inte är lika många.
Jag jobbar ju med barn som äter dåligt av en eller annan anledning och vet att det kan vara helt omöjligt att få ett barn att ta en tugga till eller en extra macka, kex eller bananbit. Som förälder prövar man allt, våfflor, pannkaka, gröt, pyttipanna, fiskekaker, frukt puréer ja ni vet.. det är frustrerande och bekymmersamt när de små inte vill ha trots stora insatser från föräldrarna.
Så när de små äter små portioner är det bra om dessa små tuggor är proppfulla med energi och näring. Här kommer några tips för att få maten energitätare och måltiderna effektivare.
Tips för berikning till barn
Om Viljar (som är normalviktig) äter dåligt ett par dagar oroar jag mig inte speciellt mycket men när han äter extremt dåligt över flera dagar/en vecka börjar dietisthjärnan gå på högvarv. Som tur är drack han ganska bra och kissblöjorna var där även om de inte är lika många.
![]() |
| vad gör man när ingenting fungerar, inte ens en plätt-tårta |
Så när de små äter små portioner är det bra om dessa små tuggor är proppfulla med energi och näring. Här kommer några tips för att få maten energitätare och måltiderna effektivare.
Tips för berikning till barn
- Välj drycker som ger energi gärna mjölk men saft och juice går också bra i perioder när matlusten är dålig.
- Dubbla mängden pålägg, pålägg tar upp liten volym men är energität. Smör/margarin, ost och marmelad, eller smör, ost, skinka/korv.
- Tillsätt en tesked olja (rapsoljan är smaklös) eller flytande margarin i barnets middagsportion. Rör ned i potatismoset, pastan, riset. Oljan fungerar också att röra ned i yoghurt för extra energi.
- Välj helfeta produkter som grädde, olja och standardmjölk. Om barnet behöver berikning över längre tid är det bra att välja produkter med mindre mättat fett till fördel för flytande margariner, oljor, avokado, nötter och så vidare. Läs mer om fettkvalitet här.
- En del barn blir distraherade av leksaker andra kanske äter mer om de får hålla på med något under tiden. Låt inte detta bli en fast vana för att sitta vid bordet och ha fokus på maten är bra.. Men vid sjukdom kan det kanske vara lättare att sticka till en tugga då och då under tiden som man lägger pussel, ritar eller ser film.
- Lägg upp små portioner och ge hellre flera, det underlättar om portionen inte känns alltför stor och övermäktig (även om barnet egentligen behöver en stor portion...).
- Servera gärna drycken en stund in i måltiden så att barnet inte dricker sig mätt.
9 augusti 2013
Energidrycker och övervikt
Det är superpopulärt med energidrycker som monster, burn och redbull. De lovar vingar, snabb energi och attityd. Men vad de inte skryter med är att de innehåller väldigt mycket socker och i vissa fall mer än vanlig läsk som coca cola och några av dem innehåller dessutom mycket koffein. Många ungdomar som jag träffar köper dessa i lunchen eller efter skolan gärna tillsammans med en chokladbit eller en bulle. Förutom att blodsockret skjuter i höjden så bidrar de med mycket kcal. Snabb energi och mestadels socker. Och visst för barn som har normal vikt och springer av sig allt de äter gör det kanske inte så mycket, även om man skulle önska att de valde ett lite mer näringsrikt alternativ till mellanmål. Nedan har ni tre bilder, alla innehåller cirka lika mycket kcal.
Så vad kan då vara smartare val, ja egentligen allt annat än sportdryck och en bulle. Vad med liten förpackning med mjölk och en grov baguette eller brödskiva med pålägg. Eller cottage cheese och frukt, en banan, knäckebröd, ja det mesta som ger lite mättnad och energi som håller längre. Hur stort ett mellanmål ska vara är beroende av barnets energibehov och aktivitet.
2 augusti 2013
Smart val, fruktsallad istället fredagschokladen
En platta 100 g choklad innehåller lika många kcal som 4 portioner fruktsallad med vanilje kesam eller kesella. I tillägg till smaken bidrar frukten med fiber, vitaminer och mineraler och antioxidanter. Kesam eller Kesella innehåller relativt mycket protein vilket ger mättnad och bland annat kalcium.
Fruktsallad som motsvarar 100g mjölkchoklad
Ingredienser
1 st banan
1 st äpple
1 st apelsin
2 kiwi
10 st vindruvor
5 st jordgubbar
2,5 dl mager kesam eller kesella med vaniljsmak
Skala och skär upp, blanda och servera med en klick kesam/kesella.
![]() |
| bilder: freja.no, www.frukt.no, tine.no |
Fruktsallad som motsvarar 100g mjölkchoklad
Ingredienser
1 st banan
1 st äpple
1 st apelsin
2 kiwi
10 st vindruvor
5 st jordgubbar
2,5 dl mager kesam eller kesella med vaniljsmak
Skala och skär upp, blanda och servera med en klick kesam/kesella.
20 juli 2013
Mormors bondkakor
Med tanke på gårdagens inlägg och som en hyllning till Viljars mormor så delar jag ett recept på bondkakor. Farligt goda så lägg inte upp för många på fatet, 2 stycken till kaffet är perfekt. Jag gillar dem små som en femkrona ungefär, knapriga med kolasmak. Två till de vuxna och en till de små. Tips, frys in degen och grädda dem senare om tiden inte räcker till.
Bondkakor ca 100 st
Ingredienser
5,5 dl vetemjöl
2 dl socker/råsocker
1 msk ljus sirap
1 tsk bikarbonat
1 msk vatten
60 g grovhackad sötmandel
200 g smör
Mät upp smöret och låt det bli rumstempererat. Hacka mandeln grovt med en kniv eller i matberedaren. Blanda Bikarbonat och vatten.
Använd en elvisp och rör ihop smör, socker och sirap till en jämn smet. Tillsätt mandel, vetemjöl och bikarbonat och vatten. Arbeta degen i ett par minuter eller till den går att forma till en stor klump. Om den blir smulig kan du arbeta degen längre eller tillsätta pyttelite vatten.
Dela degen i två och rulla ut var och en ca 25 cm lång rulle ca 3-4 cm i diameter. Rulla in dem i plastfolie och låt degen vila i kylskåpet i ca 2 timmar eller tills de blivit hårda.
Ta av plastfolien och skär i 0,3-0,5 cm tjocka skivor, lägg skivorna på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda mitt i ugnen i 200 grader i 5-7 minuter tills kakorna fått lite färg, ju mer färg desto hårdare blir dem.
Bondkakor ca 100 st
Ingredienser
5,5 dl vetemjöl
2 dl socker/råsocker
1 msk ljus sirap
1 tsk bikarbonat
1 msk vatten
60 g grovhackad sötmandel
200 g smör
Mät upp smöret och låt det bli rumstempererat. Hacka mandeln grovt med en kniv eller i matberedaren. Blanda Bikarbonat och vatten.
Använd en elvisp och rör ihop smör, socker och sirap till en jämn smet. Tillsätt mandel, vetemjöl och bikarbonat och vatten. Arbeta degen i ett par minuter eller till den går att forma till en stor klump. Om den blir smulig kan du arbeta degen längre eller tillsätta pyttelite vatten.
Dela degen i två och rulla ut var och en ca 25 cm lång rulle ca 3-4 cm i diameter. Rulla in dem i plastfolie och låt degen vila i kylskåpet i ca 2 timmar eller tills de blivit hårda.
Ta av plastfolien och skär i 0,3-0,5 cm tjocka skivor, lägg skivorna på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda mitt i ugnen i 200 grader i 5-7 minuter tills kakorna fått lite färg, ju mer färg desto hårdare blir dem.
![]() |
| Under mammaledigheten hade jag dessa små i frysen, perfekt när jag och Viljar hade besök, tinar på ett par minuter i rumstemperatur. Hembakt till kaffet. |
27 juni 2013
Kan barn äta rabarber?
Det finns så många bilder av mig som liten med ett
rabarberblad på huvudet som hatt mot sol och regn. Jag har bara goda minnen av
rabarbern och blir lite besviken på trädgårdens favorit när jag uppdaterar mig
på oxalsyra och rabarberns innehåll. Viktigt att känna till om ni som jag
skördar rabarber och äter året om.
Mina solhattar och regnhattar är giftiga och ska inte konsumeras, rabarberbladen innehåller höga halter av oxalsyra (5g/kg) och neurotoxiska anthraquinoner och laxerande sennosider. Stjälken innehåller också oxalat men inte lika mycket som i bladen.
bild: www.frukt.no
Rabarber eller Rheum rhabarbarum är den typ av rabarber som är vanligast att äta. Det är stjälken vi vill åt och det kokas kräm, bakas paj, saftas och syltas. Rabarbern har varit använt som livsmedel sedan 1600-talet, samma tid som socker blev tillgängligt för de flesta.
Det giftiga ämne som finns i rabarbern är oxalsyran, det är giftigt i större mängder genom att påverka njurar och saltbalans genom att binda till kalcium och i sin tur ge hypokalcemi. Vid de allra flesta fall av rabarberförgiftning så har barn ätit rabarberblad, med mildare symptom som kräkning och diarré, detta går över efter ett par timmar. Allvarligare förgiftning kan ge symptom som irritation i mun och mage- tarmkanalen, smärta i munnen och svalget, magsmärta, illamående, kräkningar, värk i kroppen, störningar i vätske- och saltbalansen, njurskador, andningspåverkan och chock. Symptom inträder 2-12 timmar efter intaget. Det finns lite forskning (mest testat på djur) som beskriver hur mycket rabarberblad som ger förgiftning.
"Den akuta giftigheten av oxalsyra har studerats på råttor. LD50-värdet (den dos när hälften av djuren dör) visade sig ligga vid 375 mg/kg kroppsvikt. Överfört till människa
motsvarar det ett intag av 25 g för en person på 65 kg. För att uppnå den nivån från rabarber måste personen konsumera cirka 5 kg rabarberblad (och ännu mer av stjälken).
Ett barn på 15 kg skulle behöva äta cirka 1,2 kg av dessa synnerligen syrliga blad" (svl.se)
Oxalatet förekommer också i andra livsmedelsväxter som spenat, betblad, kakao och te men i mindre mängder än rabarber, dessutom så äter vi mindre mängder av dessa.
Kan barn äta rabarberstjälken?
Majoriteten behöver inte begränsa sitt intag av rabarber eftersom det krävs stora mängder rabarberblad och ännu större mängder stjälk för en ev. förgiftning. Slutsatsen i SLV.se riskanalys säger att personer med nedsatt njurfunktion och barn bör begränsa intaget eftersom stora portioner innebär större mängd oxalat.
Rabarberkräm är troligen den rätt som ger mest oxalat och att äta en portion rabarberkräm någon gång ibland gör alltså inget men variera gärna krämen om detta hör till sommarvardagen. Rabarbersylt, paj och andra rätter ger mindre oxalat och kan därför ätas lite oftare.
Läs mer
Råd om mat för barn 0-5 år - vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter
Majoriteten behöver inte begränsa sitt intag av rabarber eftersom det krävs stora mängder rabarberblad och ännu större mängder stjälk för en ev. förgiftning. Slutsatsen i SLV.se riskanalys säger att personer med nedsatt njurfunktion och barn bör begränsa intaget eftersom stora portioner innebär större mängd oxalat.
Rabarberkräm är troligen den rätt som ger mest oxalat och att äta en portion rabarberkräm någon gång ibland gör alltså inget men variera gärna krämen om detta hör till sommarvardagen. Rabarbersylt, paj och andra rätter ger mindre oxalat och kan därför ätas lite oftare.
Läs mer
Råd om mat för barn 0-5 år - vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter
13 juni 2013
Granskottgele och andra recept med granskott
Hittade en spännande jakt-sida men några recept på granskott. Att gå i skogen och komma hem med något ätbart känns verkligen bra i kroppen. Det var nästan försent men jag hittade några ljust gröna skott ändå. Viljar är fortfarande lite liten, men nästa år kanske vi kan plocka granskott tillsammans, det blir fint! Jag har testat att göra granskottgelen den blir ett fint alternativ till rönnbärsgele och lingonsylt till älgköttet i höst.
Granskottgele
Ingredienser
200 g granskott (ca 1 liter)
1 liter vatten
1,5 dl äppeljuice/saft koncentrat
600 g socker
fruktpektin (jag använde en påse blå Jam)
Skölj granskotten, koka 1 liter vatten, 1,5 dl äppeljuicekoncentrat och granskott i 30 minuter. Sila av skotten. Koka upp och tillsätt socker och pektin. Koka på svag värme i ca 15 minuter, skumma av eftersom. Utför geleprovet för att se om den kokat tillräckligt. Häll upp i rena glasburkar, på med locket och låt gelen svalna och stelna.
Granskottgele
Ingredienser
200 g granskott (ca 1 liter)
1 liter vatten
1,5 dl äppeljuice/saft koncentrat
600 g socker
fruktpektin (jag använde en påse blå Jam)
Skölj granskotten, koka 1 liter vatten, 1,5 dl äppeljuicekoncentrat och granskott i 30 minuter. Sila av skotten. Koka upp och tillsätt socker och pektin. Koka på svag värme i ca 15 minuter, skumma av eftersom. Utför geleprovet för att se om den kokat tillräckligt. Häll upp i rena glasburkar, på med locket och låt gelen svalna och stelna.
De andra recepten som ska testas
GRANSKUDDSIRUP: Skyll skuddene i friskt vann! Jo bedre vasket granskudd, jo mindre "grums" i sirupen og klarere blir den. 2 liter vann, 2 kg sukker og 0,5 kilo granskudd. Kok granskuddene i vannet i ca 20 minutter. Sil av skuddene og ha i sukker. Kok dette til det har en sirupkonsistens. Lav varme, god tid og en kjele med tynn bunn er stikkordene her - da unngår du at det brenner seg.. God til desserter, vaffler med krem, søtemiddel i tekoppen og på brødskiva. Holder seg godt i kjøleskapet og kan også fryses for lengre holdbarhet.
SYLTET GRANSKUDD: Skyll skuddene i friskt vann! Lake: 1 liter kaldt vann, 1 dl Hvitvinseddik, 0,5 kilo sukker, 2 - 4 ss rosepepper, etter smak. Kok opp laken og tilsett minst en liter friske granskudd. La det trekke i laken i 15 min. Kok opp og ha det over i rene glass. Kan erstatte sylteagurk...også på brødskiven med leverpostei.. :-) Holder seg GODT i kjøleskapet i flere måneder.
GRANSKUDDGELE: Skyll skuddene i friskt vann! 200gr skudd kokes i 1 liter vann og1,5dl eplesaftkonsentrat i 20 - 30 min. Sil av skuddene. Kok opp og tilsett en pose fruktpektin og 0,5 -0,8kilo sukker etter hvor søt du vil ha den. Smak etterhvert som du tilsetter. Kok opp og skum av. Fylles i glass og settes kjølig. Brukes som "syltetøy" på brødskiva, til viltretter og tilbehør til oster. Holder seg godt og lenge i kjøleskap
GRANSKUDDOLJE: Skyll skuddene i friskt vann og tørk de godt! Fyll et glass eller flaske med granskudd og dekk med nøytral olje. Rapsolje er finfin til dette. Sett glasset i kjøleskap i tre-fire uker før bruk. Vend på glasset av og til. Fortreffelig til majones, dressing og vinagretter. Kan benyttes til steking av både fjellfisk og (vilt)kjøtt Tildligere var også oljen benyttet til å massere på såre,tørre og kalde føtter. Bør oppbevares mørkt og kjølig som oljer flest.
3 juni 2013
Grova äpple- och kanelbullar
Bullar som passar bra på utflykt eller till kaffet en söndagseftermiddag i solen, eller på en födelsedag som min idag! Det är inte så söta vilket passar mig prefekt, pappan i huset hade dock velat ha lite mer socker i dem. Men då får han baka nästa gång.
Ingredienser
ca 30-40 st
50 g jäst
5 dl mjölk
3/4 dl flytande margarin (75 g)
0,5 st salt
250 g kesella/kesam
1 tsk psylliumfrö/HUSK
2 dl grahamsmjöl/sammalt hvete
1 dl havregryn
ca 12-13 dl vetemjöl
till pensling 1 ägg
Fyllning
1 rivet äpple (eller äppelmos)
50 gram flytande margarin
2 msk socker (kan uteslutas)
1 msk kanel
Smula ned jästen i en bunke, värm mjölken och matfettet till 37 grader. Blanda med jästen. Tillsätt salt, kesella, psyllium, grahamsmjöl och havregryn. Arbeta in vetemjöl i minst 5 minuter. Arbeta in så mycket mjöl att degen släpper från kanterna i bunken.
Låt jäsa övertäckt i minst 30 minuter.
Arbeta degen smidig på ett mjölat bakbord, kavla ut till ca 0,5 cm tjock platta. Blanda smör, rivet äpple, socker och kanel och bred ut röran på degen. Rulla ihop och skär i ca 1 cm tjocka skivor. Lägg i bullformar och låt jäsa i ytterligare 30 minuter.
Pensla med uppvispat ägg, strö lite kanel och socker ovanpå och grädda mitt i ugnen i 7-10 minuter på 225-250 grader.
Låt svalna på galler under en bakduk.
![]() |
| hipp hurra, det är min födelsedag! |
ca 30-40 st
50 g jäst
5 dl mjölk
3/4 dl flytande margarin (75 g)
0,5 st salt
250 g kesella/kesam
1 tsk psylliumfrö/HUSK
2 dl grahamsmjöl/sammalt hvete
1 dl havregryn
ca 12-13 dl vetemjöl
till pensling 1 ägg
Fyllning
1 rivet äpple (eller äppelmos)
50 gram flytande margarin
2 msk socker (kan uteslutas)
1 msk kanel
Smula ned jästen i en bunke, värm mjölken och matfettet till 37 grader. Blanda med jästen. Tillsätt salt, kesella, psyllium, grahamsmjöl och havregryn. Arbeta in vetemjöl i minst 5 minuter. Arbeta in så mycket mjöl att degen släpper från kanterna i bunken.
Låt jäsa övertäckt i minst 30 minuter.
Arbeta degen smidig på ett mjölat bakbord, kavla ut till ca 0,5 cm tjock platta. Blanda smör, rivet äpple, socker och kanel och bred ut röran på degen. Rulla ihop och skär i ca 1 cm tjocka skivor. Lägg i bullformar och låt jäsa i ytterligare 30 minuter.
Pensla med uppvispat ägg, strö lite kanel och socker ovanpå och grädda mitt i ugnen i 7-10 minuter på 225-250 grader.
Låt svalna på galler under en bakduk.
21 maj 2013
När barnehagen firar utan mig så blir jag lite sur
När jag hämtade Viljar på förskolan idag så berättade de andra barnen stolt att de ätit våfflor och glass idag och med ett Bodö som badat i sol de närmsta dagarna och temperaturer som vanligtvis inte hör till den nord-norska sommaren så förstår jag att det var gott med glass. Klart ungarna ska ha glass när solen lyser! Eller?
Självklart så vill jag att Viljar ska kunna njuta av en glass i solen, men är det för mycket begärt att jag som mamma har monopol på just sådana här spontana glass-dagar. Jag är lite sur... jag menar om jag nu velat dela en glass med Viljar idag så har förskolan tagit den stunden av mig. Två glass-måltider på en dag blir lite mycket om han ska ha plats till annan mat vid sidan av. Dessutom var det 17:e maj på fredagen och annandag pingst igår, två stora glassdagar i Norge, jag tänker då att det kanske är tillräckligt med glass på en vecka för de flesta barn. Det är dessutom lite elakt mot de föräldrar och barn som jobbar med att minska en övervikt.
Nu ska det sägas att förskolepersonalen är mina hjältar, de har världens viktigaste jobb och får alltför lite uppmärksamhet för vad det gör för våra barn. De kommer ihåg Viljars favoritpålägg, håller ordning på kläder, det är god stämning mellan barn och föräldrar och Viljar stortrivs. Men några har bara lite för lite kunskap om näringslära helt enkelt.
Om jag sa ifrån? Nej inte där och då, men jag har tidigare skrivit om mitt privilegium som mor och att välja när det firas med glass och kaka i förskolans utvärdering. En lite trött förskolelärare behöver inte höra min irritation en tisdag eftermiddag, men ledaren får gärna läsa den i utvärderingen.
Vad hade jag önskat att de gjorde istället?
Kanske egen isglass på juice, eller iskalla smoothies/milkshakes på banan, yoghurt eller mjölk och bär. Bara ett glas färskpressad apelsinjuice kan vara spännande. Eller frysta druvor, kul och nyttade snacks än glass på en tisdag.
![]() |
| lilleman körde bil i baris i helgen |
Nu ska det sägas att förskolepersonalen är mina hjältar, de har världens viktigaste jobb och får alltför lite uppmärksamhet för vad det gör för våra barn. De kommer ihåg Viljars favoritpålägg, håller ordning på kläder, det är god stämning mellan barn och föräldrar och Viljar stortrivs. Men några har bara lite för lite kunskap om näringslära helt enkelt.
Om jag sa ifrån? Nej inte där och då, men jag har tidigare skrivit om mitt privilegium som mor och att välja när det firas med glass och kaka i förskolans utvärdering. En lite trött förskolelärare behöver inte höra min irritation en tisdag eftermiddag, men ledaren får gärna läsa den i utvärderingen.
Vad hade jag önskat att de gjorde istället?
Kanske egen isglass på juice, eller iskalla smoothies/milkshakes på banan, yoghurt eller mjölk och bär. Bara ett glas färskpressad apelsinjuice kan vara spännande. Eller frysta druvor, kul och nyttade snacks än glass på en tisdag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




















