Makaronisuppe, norskt och lite konstigt

Makaroner är förknippat med middag, lunch eller kanske på sin höjd mellanmål. Det ska inte vara sött utan tvärtom salt. Men mina kära sambo är av en annan åsikt, makaroner kan tydligen användas på samma vis som ris både med salt och sött. Makaronisuppe lagas likt risgrynsgröt och äts tillsammans med socker och kanel. Min sambo lagar sig just en tallrik, jag fotar, antecknar och tycker han är lite konstig... men kan köpa att denna rätt är helt ok som återhämtning efter dagens topptur.

Men jag kan tänka mig detta som ett alternativ till de barn som bara "hatar" ris.. som jag själv gjorde när jag var liten. Eller som en snabbare variant av risgrynsgröt då makaroner har en koktid på bara ca 10 minuter. Mixa så fungerar det även till det lite mindre.

Ingredienser
1 dl makaroner
2 dl mjölk
kanel och socker

Koka makaronerna i mjölken tills de är mjuka, tillsätt mjölk om det behövs och rör ofta så det inte bränner. Häll upp i en skål, strö socker och kanel ovanpå.

Mobilblogging från Andøya, lammstek och topptur

Aprilväder med sol, hagel, och whiteout snöbyar. Efter en heldag på fjället väntade ett lammlår som stått i ugnen sedan imorse och hjortrongrädde till dessert. Härligt!

Lammelår enligt svigerfar
Sätt lamsteken i ugnen på 100grader i ca 4 timmer, krydda med salt, peppar och saften av en apelsin. Öka temperaturen till 175 grader och låt stå i ytterligare en timme. Servera med kokt potatis, brunsås, kokta morötter och grön ärtstuvning. Classic nord - Norge !

Köttet var så mört att det rasade av benet och smälter på tungan.

Hjortrongrädde
Vispa grädden, blanda i hjortron och smaksätt med socker. Servera med rullrån och kaffe!!

Godisutrymme, hur mycket är lagom?

Med den stundade påskhelgen publicerar jag detta inlägg igen, eftersom påsken har en tendens att bli väldigt söt. 

Generellt äter svenska barn idag alltför mycket sockerrika och näringsfattiga livsmedel och nästan 25% av energin kommer från glass, godis. Var tionde barn i Sverige äter mer än 300g godis i veckan. Rekommendationen säger att max 10% av energin kan komma från renframställda sockerarter för att resten av maten ska täcka behovet av näringsämnen, vitaminer och mineraler. Men hur mycket innebär de 10% för ett barn? Det beror på barnets ålder och energibehov, för ett barn som har sunda matvanor och normal viktutveckling så har Livsmedelsverket listat några livsmedel och mängder för att göra det lite tydligare för godisätare. källa: slv.se
  

Godisutrymme för 2-6 åringar per vecka

½ bulle

2 småkakor

3/4 dl glass

1/3 dl smågodis, 25 gram

4 små rutor chokladkaka, 15 gram

½ minipåse snacks, 20 gram

1 glas läsk och saft, 2 dl

Godisutrymme för 7-15 åringar per vecka

1 bulle 

4 småkakor

2 dl glass 

1 dl smågodis, 60 gram 

1 liten chokladkaka, 40 gram

1 minipåse snacks, 50 gram 

5 dl läsk och saft

Image courtesy of [Stuart Miles] / FreeDigitalPhotos.net

Jag tycker inte man ska sträva efter att fylla sin godis-kvot och alltså äta mer än man tänkt, dessa livsmedel fyller liten funktion i kroppen förutom snabb energi (snabb energi kan man lika gärna få av en banan). Hos barn som oftast springer av sig de extra kalorierna godis och kakor innebär det inte kanske inte ett problem med att de äter godis. Problemet är det som de inte äter! När det blir godis och snacks istället för mellanmål och kvällsmat går barnen miste om vitaminer och mineraler, det blir socker istället för näringsrik mat.  Det är därför denna lista finns som ett tips på hur mycket som det kan vara plats till utan att näringsintaget blir för dåligt.
För de barn som idag äter mycket godis och snacks så kan detta vara ett stöd till föräldrarna och en riktlinje för hur mycket som är lagom, för barn som äter lite/mindre än angivet ovanför finns ingen anledning att öka intaget. Jag är ett fan av lördagsgodis eftersom det är lättare att få en översikt över hur mycket godis det blir i löpet av en vecka och kanske blir mängden mindre eftersom tiden är mer begränsad. 


Så blir det lördagsgodis, ett påskägg som ska räcka hela helgen eller blir det lite varje dag? Varje familj har sin ide och ingen är sämre än den andra. Glad påsk!

Nu ska här firas påsk

Sista arbetsdagen och en veckas ledigt! I Norge är skärtorsdagen helgdag, jag alltså ledig. Påakäggen är fyllda och skidorna packade. Traditionsenligt kör vi norrut och hoppas på soliga dagar och fint skidföre precis som förra året. I år är Viljar större, ett helt år större och han kan följa med i pulkan, frågan är om vi orkar dra honom upp på fjället eller om det blir mest på längden.

Förra årets påsktur

Ugnsbakad lax och en variant av svamprisotto

Om jag får tag på ett stycke lax en helsida eller gärna en hel tycker jag det är godast att ugnsbaka den på låg temperatur lite längre. Nu hade vi en helsida så halva sidan kryddades med salt och peppar och andra sidan var okryddad. In i ugnen på 100 grader i 45min-1 timme. Ju större bit desto längre tid. Testa med en gaffel mot slutet. Om man vill kan man lägga en bit ugnsfolie över sista 15 minuterna för att spara på saftgheten. Till härligheten serverades svamprisotto. Viljar slukade sin portion, bra då att han har 3 portioner till i frysen.

Ingredienser
3 dl rundkoringt ris
3-4 champinjoner
1/2 hönsbuljongtärning
1/2 dl riven lagrad ost (eller halva mängden parmesan)
salt peppar

Koka riset i vatten enligt förpackningen, tillsätt hönsbuljongen. Finhacka svampen och blanda i den i riset. Låt allt koka ihop till ett krämigt ris, tillsätt vatten om det behövs. Blanda i osten och låt den smälta. Smaka av med salt och peppar och severa. Fix färidg!

Laxen mosades med gaffel och blandades med risotton, tillsatte lite flytande margarin för extra fett.
Hoppa över det extra saltet och buljongen till de minsta som är under året. Mixa med lite extra mjölk eller vatten för finare konsistens.

Det sötaste lilla påskägg väntade på skrivbordet imorse!

När jag kom på jobbet igår morse möttes jag av detta, bara favoritgodisar och alldeles lagom stort! Hur sött som helst, japp jag har världens bästa kollegor. I och med att vi alla är inflyttade till nord-norge så är vi på ett vis varandras familj. För familj det måste man ha, vart man än bor.  

Nu kan jag fira påsk på riktigt!

Plockmat för en ettåring: Vegetarisk pyttipanna med sojabönor

Idag bjuds det på pytt, en vegetarisk sådan. Pyttipanna är en tacksam rätt den blir liksom alltid god och så länge man har lite rotfrukter i kylskåpet så har man i princip allt. Denna gång blev det sojabönor istället för kött. Gott och snabbt gjort! Jag använder råstekt potatis dels för att jag aldrig har rester av kokt potatis och för att jag inte orkar koka enbart för att steka den efteråt. Jag snabbkokar dem i pannan istället. 

Viljar gillar pytt, han kan plocka och äta allt själv förutom det kan kastar på golvet till hunden!

Ingredienser
(4 vuxen portioner)
4 st medelstora potatisar
3 st morötter
motsvarande mängd kålrot som morot
1 paprika
15 cm purjolök
2,5 dl sojabönor, kikärter eller kidneybönor
3-4 st champinjoner
grönsaksbuljong eller fond
2 msk olja till stekning
1-2 tsk dijonsenap
timjan
salt, peppar

Skala och skär upp potatis, morötter och kålrot i tärningar. Stek snabbt i lite olja i en djup stekpanna, häll i ca 1 dl vatten och en buljongtärning eller fond och lägg på ett lock. Koka i 5-10 minuter, lyft av locket och koka bort resten av vattnet. Strimla purjolök, skär paprika och skiva champinjoner, tillsätt i pannan, fräs med olja. Tillsätt bönorna och smaksätt med diljonsenap, timjan, salt och peppar.  Smaklig!

Idag är det våffeldagen!

Det finns så många matdagar att fira numera, plus alla födelsedager, stora högtider, fredagsfika och mor- och farsdagar. Kanske blir det lite för mycket av det goda, vad säger ni? 

Jag och Viljar tycker om alla slags våfflor, med sylt, med frukt, med bär, med glass, med grädde, med kesella, med matiga tillbehör som spenat, lax, räkor, gräddfil och rom. Allt går i grisen!
Idag blir det den enklaste linssoppan och sedan en våffla som dessert. En god måndag helt enkelt.

Matiga våfflor  - Lina på MatSåKlart har många bra tips och recept. Klicka in här! 
Mindre matiga våfflor och matiga våfflor - Vafflor.se 

Det klassiska tillbehöret; brunost, jordgubbssylt och rømme

Norrmejerier har listat alla matdagar för året 2013 och ja det är ju lite kul, men behöver vi verkligen en cheese doodle-day? Jaja nu missade jag ju ändå cheese doodle-day som var 5 mars så det spelar ju mindre roll. Men idag så är det alltså våffeldagen.  En dag som jag egentligen aldrig firat förrän nu senare i vuxen ålder. Inte vad jag kan komma ihåg iallafall. Det verkar som att våffeldagen är något svenskt för inte många som känner till det här i Norge. Nu äts det ju redan mycket våfflor i Norge så de behöver kanske ingen egen dag.

Nästa matdag, ja om man nu inte räknar med påsken och hela dess härlighet så är det Lakritsdagen den 12 april och Surdegsdagen den 14 april som är närmast. Ska ni fira idag och ska ni fira med lakrits? 

Stevia - är det så tryggt och naturligt som alla ska ha det till?

Mera teman från konferensen  Stevia, kan vi äta hur mycket som helst av det? Detta inlägg är en sammanställning av en av föreläsningarna med referenser därifrån och från EFSA.

Sommaren 2012 godkändes Stevia eller stevisoider (som det heter) i mat i Norge. Det är en växt ursprungligen använd i söta drycker av indianer i Brasilien och Paraguay. Den är 200-300 gånger sötare än socker i smak, smaken sitter i länge och har en bismak av anis/lakrits. Stevia tål värmebehandling och ger inga kalorier eller blodsockerpåverkan.

Steiva odlas i plantor, det filtreras genom varmt vatten och blir till ett vitt pulver genom spraytorkning eller vakumtorkning tillsammans med etanol eller metanol. Så då har vi det vita pulvret med den söta smaken, stevisoid.


Är det naturligt?
Om naturligt likställs med att det inte framställs ur ett laboratorium så ja, men om det är bättre för det det ved vi lite om. Allt består ju i grund och botten av kemiska molekyler oavsett om det är framställt i ett laboratorium eller växer på träd. 

Jag skulle säga att Stevia är lika naturligt som vårt vita socker från sockerbeta eller xylitol som utvinns från björk eller erytritriol (sukrin) som utvinns från majs och socker utvinns från sockerrör. Allt utvinns ju med hjälp av kemikalier och processer från växter som växer i naturen. En annan vinkel på det hela är att det som vi framställer i laboratorium till exempel Aspartam är lättare att kontrollera innehåll och mindre kontamination som exempelvis på en Stevia plantage. Dessutom varierar växters sammansättning något beroende på vart de odlas och när på samma sätt som vitamininnehåll varierar beroende på vart och hur snabbt våra grönsaker odlas.

Förutom att Stevia används som sötningsmedel i saft, i matvarer och som bordsötningsmedel så används det som bakteriedödare, gödsel till inomhusväxter och blommor, det skummar i badvattnet av stevia och kan användas som rostborttagare... Mums!

Det blir lite dumt med blad på förpackningen, Sukrin har ju inte majs på förpackningen direkt... 

ADI = Accepterat dagligt intag
Precis som andra sötningsmedel (aspartam, sukralos etc) har Stevia ett ADI. Ett värde som anger högsta trygga intag av sötningsmedlet. Detta fastställs utifrån studier oftast på råttor och med en säkerhets marginal gånger 100.

I studierna på Stevia fick råttorna stora mängder Stevia (precis som de fått med aspartam och så vidare) och man såg små skador på DNA-strukturen. Detta var doser upp till 8000mg/kg kroppsvikt. Så bara för att det växer i naturen betyder det inte att vi kan äta obegränsade mängder av det, sötningsmedel som , och även stevia har ADI.värden (accepterat dagligt intag) som är högsta trygga intag av sötningsmedlet.

ADI för Stevia 4 mg /kg kroppsvikt och dag
jämför med Aspartam som är på 40 mg/kg/dag
Du kan alltså inta 10 ggr så mycket aspartam per kg kroppsvikt än stevia när det kommer till ADI.

EFSA har också gjort ett beräkning av intaget hos genomsnittliga konsumenter av sötningsmedel och högkonsumenter av och hur stort intag av stevisoider som dessa förbrukare skulle ha om de bytte ut allt sötningsmedel till Stevia. Detta intag motsvarade:

   Genomsnittliga förbrukare upp till 14 år
   0,4-6,4mg per kilo kroppsvikt och dag

   Högkonsumtenter upp till 14 år
   1,0 - 12,7mg per kilo kroppsvikt och dag

Detta innebär att om allt sötningsmedel ersätts med Stevisoid skulle genomsnittsförbrukaren lätt överskrida ADI. Obehagligt.

Min slutsats efter att ha satt mig in i ämnet
Stevia är inget mirakel sötningsmedel utan ett sötningsmedel som vilket annat, det är varken mer naturligt än sukrin och xylitol. Det har som andra sötningsmedel ett ADI, men det är relativt lågt och därmed lättare att överskriva än exempelvis Aspartam. Om man nu väljer att använda sötningsmedel så använd inte bara Stevia eller vara restriktiv med mängden.
Oavsett sötningsmedel rekommenderas dem inte för barn under 3 år. Därefter kan det användas med måtta som allt annat.

Referenser
Stevia - Helen Engelstad Kvalem, Kliniske ernäringsfysiologers förenings konferanse och årsmöte 2013.

EFSA. Scientific Opinion on the safety of steviol glycosides for the proposed uses as a food additive. EFSA Journal. 2010; 8(4):1537
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1537.htm

Honungsmarinerad skinkstek med nordiska grönsaker

Middagen igår var underbar, vi åt sent efter att Viljar lagt sig. En stund för oss själva, satt länge med ett glas vin och dessert efteråt. Lite vuxentid, äntligen!! Detta måste vi göra fler gånger, även om jag försöker ha maten klar så att Viljar kan äta med oss i god tid innan han ska ha kvällsmat och sova så tror jag på lite vuxentid ibland. 

en lite trist mobilbild, men vad gör man inte när man är hungrig.

Ingredienser
Skinkstek på ca 1,5-2 kg
4 stora morötter
motsvarande mängd kålrot
4 stora potatisar
1 gul lök
4-5 champinjoner

Marinad
1 msk honung
1/2 dl olja
1/2 dl vinäger (använde vit balsamvinäger)
1 tsk malen Peppar i massor!
1 tsk Salt
1/2 apelsin i tärningar.
Skär apelsinen, blanda marinad och lägg steken i en påse tillsammans med marinaden i minst 4 timmar.

Sätt ugnen på 150 grader, placera steken på en plåt och sätt i stektermometern och ställ i nedre delen av ugnen. Låt stå tills köttet når ca 50 grader. Skär upp kålrot, morot, potatis, lök och svamp och sprid det på plåten bredvid steken. Häll över ca 1/2 del marinad över både stek och grönsaker. Stek vidare, mot slutet kan temperaturen ökas för att få stekyta på grönsakerna. Köttet är genomstekt vid 75-80 grader (testa gärna med termometern på flera ställen).
Räkna med att det tar ca 3 timmar i ugnen beroende på stekens storlek.
Smaklig!

Till dessert blev det paj, rabarberpaj och vaniljsås. Nordiskt och gott!

Under påsken äter svenskarna 6 000 ton godis och i Norge äts det 850kilometer marsipanpølse!

Det är galet mycket! Påskäggen blir både större och tyngre för varje år. Jag undrar behöver vi verkligen frossa i godis för att fira påsk? Jag minns jakten, spänningen att leta påskägg i trädgården eller gömt någonstans i huset. Med den klassiska femman fasttejpad i locket. Det hör till det är påsk för mig. Vilket godis som var i det kommer jag inte ihåg (förutom de äckliga dragèäggen som alltid vart över). Så här kommer några alternativ till drageägg, skumgodisar och marsipanpölser.

• Gör egna eller köp några exklusiva tryfflar/chokladpraliner. Kvalitét framför kvantitet.
• Späd ut godiset med nötter och torkad frukt, innehåller ca lika mycket kalorier men bättre näringsvärde om man ser på vitaminer, mineraler, fiber och fettkvalitet.
• Välj ut några favoritgodisar och ge en leksak eller något pyssel som sysselsätter.
• Andra saker att stoppa i påskägget; strumpor, tandborste, kritor, pennor, pussel, spel, frukt, bär.

Kanske detta lilla söta kan innehålla något sött till lilleman.

Det viktigaste är nog att det är något som den som får påskägget tycker om innehållet. Är det bara traditionellt godis som går hem hos barnen så kanske man kan reducera på mängden och fylla med någon lite leksak eller pyssla med istället för att bara äta godis hela helgen.
Jag funderar nu på vad Viljar ska få i påskägget, jag har inte gett honom godis ännu och tänkte försöka undvika det så länge det går. Ser helt enkelt ingen mening med att ge honom det. Kanske blir det någon ny leksak och några vindruvor.

Han äter alltså inte vindruvorna utan klämmer på dem så att han får druvjuice över hela sig.. kladdigt och kul!

Svenskarna äter 6 000 ton godis under påsken – Metro

Nordens dag idag, hipp hipp hurra!

Sedan jag flyttade till Norge har jag blivit lite mer "glad i" norden. Det är verkligen något unik vi har här både av människor och natur, något att vårda och njuta av. Så idag har vi ätit nordiskt, eller våfflor kanske har ett annat ursprung (troligen tyskt om man ser på namnet) men tillbehöret, brunost, jordgubbssylt och rømme, det är norskt!  

Så här vackert är det! Norden. 

I ugnen står en skinkstek, den sista steken kvar av grisen vi slakade i höstas från min sambos pappa som är bonde. Marinerad i honung och med nordiska råvaror; kålrot, morot, løk och potatis. Receptet kommer.. nu ska det ätas.

Varm bebismat på fjället, mat-termos

Vi har varit på fjället idag, med solbrillor och härlig påskstämning. Måste tipsa om mat-termos eller vilken annan termos som helst bara den har stor öppning. Det är perfekt att ta med bebismat i om man inte har möjlighet att värma på plats.

Viljar har ätit fiskgryta idag ur min lifeventure kaffemugg. Den rymmer ca 3 dl alltså en stor barnportion. Super! - i mobilen

Den varma chokladens choklad!

Nu närmar det sig helg igen och om vädret är ok så blir det en skidtur med familjen. Pappan i huset är självutnämnd varm-choklad-expert. En titeln som jag inte tänker utmana. Sista halvtimmen innan vi ger oss av står han i köket och vispar för att inte bränna mjölken. Här är hans recept, en varm choklad som gör sig bra på skidturer och utflykter när kroppen behöver lite extra energi.

Ingredienser

2 msk smör eller margarin
2 msk socker
1 tsk vaniljsocker
2 msk starkt kaffe
2 msk kakao
ev. några bitar mörk blockchoklad
1 liter mjölk

Smält smöret och sockret i en kastrull, bryn det försiktigt för lite kola-smak. Vispa ned resten av ingredienserna. Värm nästan helt till kokpunkten och spill upp i en termos. Servera när motivationen tryter och näsan är kall.
Det 2 msk starkt kaffe kan uteslutas om man inte vill ha både koffein och sockerspeedade barn :)

Nordisk mat är bra för hälsan

Lagom till Nordens dag den 23 mars skriver DN.se en artikeln om hur bra Nordisk kost är för hälsan. Är den en tillfällighet tro? Hur som helst så är det ju bra att mycket av de råvaror som odlas i Norden är bra för hälsan. Nordisk mat is the new "medelhavskost". 

bild: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nordisk-kost-bra-for-folkhalsan 

Barnsligt kul - Korv på tråd

Maten ska vara god men också näringsrik och skojig, inte helt lätt, det kräver lite fingerfärdighet och fantasi.
Välj en korv med hög kötthalt och lite salt. Hotdog från Scan innehåller futtiga 34% kött och en hel del potatismjöl, salt och druvsocker, plus en hel del onödiga smaktillsatser som inte hade behövts med ordentliga råvaror. Välj hellre en nyckelhålsmärkt korv denna ska då innehålla minst 50% kött som är ett bättre alternativ än hotdogs. Tyvärr är det få korv och färsprodukter som är saltreducerade men då får vi hellre variera maten och inte äta korv 7 dagar i veckan.

Nyckelhålsmärkning
"Produkter framställda av minst 50 % kött (muskelvävnad), lever och/eller blod av nötkreatur, svin, häst, får, get, fjäderfä eller vilt"(slv.se).

Testa detta till middagen.
Använd okokt spagetti och stick igenom korvbitar och morotspengar.  Man kanske behöver göra små hål i moroten då den är lite hård när den är okokt. Koka allt tillsammans tills spagettin och grönsakerna är mjuka.
Servera tillsammans med annan plockmat som kokt broccoli, kikärter, gröna ärter och annat smått.

Bloggtips om skolmat

Dagens bloggtips, Martha Paynse (9år) blogg never seconds, hon betygsätter sin skolmat och delar annan skolmat från hela världen. Intressant att jämföra med den svenska skolmaten tycker jag. När hon började blogga så förbjöds hon ta bilder av skolmaten... kanske var den för dålig? Nu bloggar hon iallafall.

http://neverseconds.blogspot.co.uk/search?updated-max=2013-03-08T11:30:00Z&max-results=7

Måltidsbloggen: Nordisk skolmatsvecka

"Måltidsbloggen: Nordisk skolmatsvecka: Den 23 mars är det Nordens dag, dagen då Helsingforsavtalet undertecknades 1962. Det var den officiella starten på de nordiska ländernas sam..."

SLV har en måltidsblogg, de tipsar om nordens dag den 23 mars. Då blir det nordisk mat i de svenska skolmatsalarna:

• Kött-makaronilåda (Finland)
• Lammsoppa (Island)
• Rotmos med fläskkorv (Sverige)
• Krebinetter (Danmark)
• Fiskekakor (Norge)
• Nordisk grönsaksbuffé

Tror vi får fira med något nordiskt vi också på lördag, har du några tips?

Vi har ett problem, en stol-rymmare

En rymmare, som inte vill sitta still. Han ska upp på bordet, helst sitta på bordet och äta samtidigt som han undersöker våra tallrikar och glas. Det här med matro fungerar dåligt, ska på jakt efter en sele till tripptrappen imorgon.

Föräldrar på diet, hur påverkas barnen?

Det är inne att äta "riktigt", inne att vara medveten om vad man stoppar i sig och många har fler syften med maten än att bara bli mätt. Det är både positivt och negativt tänker jag, för individen är det oftast positivt att bli mer medveten om hur maten påverkar kroppen och hur jag som person kan göra ändringar för en hälsosammare kropp. Men hur påverkar det min familj och dem runt mig? Även detta inlägg behandlar ett tema som diskuterades på klinisk ernæringsfysiologers årliga konferans i veckan som var. I inlägget blandar jag norsk och svenska för att inte översätta och på så sätt ändra betydelsen/innebörden av påståendena från studierna som togs upp.

Rapporten: Spis deg sunn, sterk, slank, skjønn, smart, sexy…finnes det en diett for alt? från Statens institutt for forbruksforskning i Norge visar att:
   - 9 av 10 är opptatt av att spise sunt
   - 7 av 10 är opptatt av å spise sunt
   - 3 av 10 slanker seg hela tiden eller regelmessigt.

Motivationen för att äta sunt och slanka seg var först och främst bättre hälsa, sedan undvika fetma och övervikt och till sist förbättre utseende.
Dieter eller metoder som angavs i rapporten olika Allergier, Diabetes eller högtblodtryck, Lågkolhydrat, Vegetariskt, Raw Food, Supermat (spirulina och superfrukt osv), NautrligtV/Ekologiskt, Kjernesunn familie.
Läs hela rapporten här

Det är intressant detta med dieter eller nya sätt att sätta samman sin mat, vi i skandinaiven hakar ofta på trender från USA och over there så är lågkolhydrat på väg ut... och glutenfritt påväg inn (Sapone 2012). Kanske får vi se en uppgång av glutenfritt även här om vi ska följa trenden.

Så hur påverkar det barnen om föräldrarna går på diet?
Det är visat att även barnen går ned i vikt när mamman i familjen bantar eller lägger om maten med syftet att gå ned i vikt. Detta kan ju även vara positivt hos mycket överviktiga barn något som blir mer och mer vanligt.
(Papadaki A et al.)

I en observationsstudie av 443st mor och barn-par från 2010 var en mor på diet associerat med högre grad av missnöje med egen kropp bland flickorna 5 år senare, det var också associerat med högre förekomst av banting hos både flickor och pojkar. (Van den berg 2010).

I en tredje studie som presenterades på konferansen blev 197 flickor och deras föräldrar intervjuade, 45 % av flickorna kunde förklara begreppet diet, med en mor på diet kunde dubbelt så många förklara begreppet.
Flickorna fick svara på frågor som "Why do people diet?" Se bilden nedan för svaren de fick. Det som är skrämmande i denna studien är att flickorna är 5 år!!! (Abramovitz B, Birch L. 2000)

Five-year-old girls’ ideas about why people diet? 

Oansätt vilken diet eller metod man nu väljer så kommer det på ett eller annat sätt påverka barnen, indirekt eller direkt beroende på om barnen också ska lägga om kosten. Om barnets kost också ändras och hela livsmedelsgrupper utesluts finns det en risk för ett otillräckligt intag av vitaminer och mineraler och något som inte alla tänker på; brist på energi. Blir det för "sunt", för lite kcal per portion krävs det fler portioner för att barnet ska täcka sitt energibehov som är betydligt högre per kilo-kroppsvikt än  de vuxna. Det kräver lite extra kunskap i näringslära och matglada barn om maten som står på bordet förändras och matvaror som tidigare hörde till basvaror inte används längre. 

Självklart är jag för ett hälsosamt ätande, att öka mängden grönsaker i maten, välja bort kex och kakor, äta grova kornprodukter och så vidare men som studierna ovan visar när 3 av 10 försöker gå ned i vikt påverkas såklart barnen speciellt om detta är ett tema som diskuteras vid middagsbordet. Kanske är det inte alltid vad man äter utan vilken relation vi har till mat och matvanor? När vi för över dessa relationer till våra barn helt ned till 5 års ålder tycker jag det blir fel. Nu ska det sägas att det inte bara är föräldrarna som har påverkan på våra barn som går på förskola, skola, fritids leker med vänner och så vidare. Men kanske är det då ännu viktigare med trygga föräldrar? Vad tänker nu?

Referenser
Spis deg sunn, sterk, slank, skjønn, smart, sexy…finnes det en diett for alt?  Statens institutt for forbruksforskning. 

Sapone et al. Spectrum of gluten-related disorders: consensus
on new nomenclature and classification. BMC medicine. 2012 10-13.


Papadaki A et al. The effect of protein and glycemic index on children's body composition: the DiOGenes randomized study Pediatrics 2010;126:e1143-e1152

Beth. Abramovitz, Ms.Leann L. Birch, Phd. Five-year-old girls’ ideas about dieting are predicted by their mothers’ dieting J Am Diet Assoc. 2000 October; 100(10): 1157–1163.

Vad står i ugnen just nu... Köttfärspaj

Med rester av chili con carne från igår blir det paj idag. Paj är bra sån här man-tager-vad-man-haver-mat. Typiskt bra när man har lite rester som inte räcker till en hel middag igen.

Pajdeg
Ingredienser 50g smör/olja
1dl kesella / kesam
1,5dl fullkornsmjöl / grahamsmjöl
1,5dl vetemjöl

Fyllning
Ingredienser 300g köttfärs eller köttfärsrester
3 champinjoner
10cm purjolök
1st paprika
2 ägg
2dl mjölk
0,5dl riven ost

Sätt ugnen på 225 grader.
Börja med pajdegen, blanda och knåda. Tryck ut degen i en pajform och grädda i 10min.
Stek köttfärs och champinjoner och krydda efter smak med salt och peppar. Strimla purjolök och fördela köttfärs och lök i pajskalet. Blanda ägg, mjölk och riven ost. Häll äggstanningen över fyllningen och dekorera med paprikaringar. Sänk värmen i ugnen till 200 grader och grädda i 35-40 min.

Smaklig!

Kåldolmar som blev en kålpudding

Igår kände jag mig som skräddaren som först skulle sy ett par byxor som sen blev en skjorta som sen blev ett par handskar som sen blev en mössa som till sist blev ingenting. Eller nånting blev det ju, en variant av kålpudding. Jag kunde helt enkelt inte bestämma mig om jag skulle göra viltbiffar eller o jag skulle göra kåldolmar så jag började på båda rätterna. Men med ett misslyckat kokt kålhuvud där bladen aldrig släppte så blev det en kålpudding istället, som dessutom gjorde succé här hemma.

Ingredienser

1 litet vitkålshuvud

400g Älgfärs / nötfärs

1 ägg

1 dl ströbröd

1 krm vitpeppar

1 krm salt

1 buljongtärning

flytande margarin/olja

Sätt ugnen på 175 grader

Skär ut stammen ur kålhuvudet och lägg i en kastrull, täck med vatten och koka mjukt.

Rör ihop ägg, färs, ströbröd, salt och peppar och forma till köttbullar eller biffar. Stek dem snabbt runt om i olja eller flytande margarin. Lägg dem i en ugnsfast form. Häll av vattnet av kålhuvudet och hacka eller strimla kålen och sprid den över köttbullarna. Fyll på med 1 lite vatten i stekpannan och eventuellt lite kött eller grönsaksbuljong koka upp och häll sedan skyn över kålen. Ställ "kålpuddningen" i ugnen i ca 30 minuter eller tills kålen fått lite färg.

Koka potatis under tiden och servera tillsammans med brunsås och kanske några färska grönsaker.

Kålen blev lite för svårtuggad för Viljar så lite kål åkte i mixern tillsammns med skysås som sedan blandades med mosad potatis. Köttbullarna dom åt han som plockmat.

D-vitamin, får vi nya rekommendationer?

Hemma igen efter 2 intensiva konferansdagar med nutritionssnack och det kommer några inlägg här i bloggen som sammanfattar föreläsningar och tar upp teman från denna konferans. 

D-vitamin är ett hett ämne och det finns många tusen studier om denna vitamin med många viktiga funktioner i kroppen, många slår larm om låga nivåer av D-vitamin och ju mer vi stannar inne desto mindre D-vitamin bildar vi i huden och det ställer alltså större krav på D-vitaminet i maten.

I Canada och USA har man nyligen reviderat rekommendationen för intag av D-vitamin till 15 µg  för vuxna och 20 µg till personer över 70 år. 

I Norden ligger vi som vanligt lite efter. En expertgrupp har fått i uppgift av nordiska näringsrekommendationer (NNR) att gå igenom litteraturen och bakgrunden för rekommendationen av D-vitamin. Denna grupp ger i sin tur en rapport och ett förslag vidare till en arbetsgrupp i NNR som tar beslut för en eventuell ändring. En eventuell ändring som vi förhoppningsvis får i klartext under 2013. Förslag på nya rekommendationer 15 µg för barn och vuxna upp till 75 år, 20 µg för äldre från 75år och uppåt. Nu får vi vänta och se vad rekommendationen blir, kanske blir det några extra D-droppar till våra små framöver. 

Jag har haft förmånen att lyssna på en av dessa experter och fått en uppdatering inom ett ganska komplext ämne med MÅNGA tusentals studier av blandad kvalitet.

Fisk en god källa till D-vitamin

Funfact om D-vitamin som rör hudens förmåga att bilda D-vitamin.

- snö ökar reflektionen av UVB-strålningen och vi kan bilda mer D-vitamin.
- gråa molniga dagar tar vi upp mindre, men bomullslika moln kan öka upptaget då de reflekterar strålarna.
- ju mörkare hudfärg desto mer strålar behövs för att bilda samma mängd i jämförelse med dem som är ljus i huden.
- om du klättrar berg eller går i fjället vill du öka bildandet med 7% för varje 1000 moh du stiger.
- strålarnas vinkel har betydelse och de är mer effektiva ju närmare ekvatorn man står då det träffar rätt på.
- om jag hälsar på svärföräldrarna på Andøya en solig dag mitt i sommaren och solar ansikte, hals och händer tar det ca 15min för kroppen att bilda 10µg D-vitamin.

Läs mer på www.nnr5.org. och expertgruppens rapport

Jag har tidigare skrivit om mat i D-vitamin och D-droppar här

Framställning av Stevia

Sitter på ett superintressant föredrag om Stevia, ska sammanfatta det i ett inlägg men delar en lite dålig bild om framställning av Stevia som odlas över hela världen i växthus och utomhus.

Vad är naturligt och vilka värderingar lägger vi i det är spännande.

Ellen i mobilen

Dag två av gottpåsen om tarmsjukdom, d-vitamin och trenddieter

Dag två på kliniske ernæringsfysiologers forenings årsmøte og konferanse behandlar många olika teman, Stevia, Barn o vuxnas dieter, och palmolja ska få ett helt eget inlägg lite längre fram.

Få yrkesgrupper kan diskutera avföringmönster, konsistens och färg i flera timmar. Men det kan vi.
Funfact: 9liter vätska passerar tarmen dagligen, 2 liter av detta är mat och dricka resten är vätska som tarm, pancreas, galla och ventrikel utsöndrar. Men nu springer vi ju inte på toa hela dagarna utan ca 7liter reabsorberas av ffa tjocktarmen. Bra va !

Ellen i mobilen

Dag 1 på konferanse. Lite matnyttigt om Allergi

Efter en dag med föreläsningar snurrar  det lite i huvudet och det underlättar att skriva ned några huvudpoänger. Jag skriver dem här så får ni också ta del av dem.

Allergy prevention, where are we now? Diagnosis and prevalence.
Dr Carina Venter (Phd) specialist Dietist från UK och lite av en Allergiguru sammanfattade några nya och gamla studier.

- Allergi förekommer hos ca 5-6 % av barn idag. Flest allergiker mot ägg och komjölksprotein. Men tänk på att endast 5-6% faktiskt är allergiska och betydligt fler föräldrar söker hjälp och kanske ännu fler som utesluter livsmedel på egen hand utan allergidiagnos...?

- Tidigare förknippade man allergi med småväxa, tunna barn. Men börjar nu blir vanligt med övervikt och fetma även hos dessa barn. Kanske vill man som förälder unna barnet mer av godis och snacks eftersom de kanske inte tål bakverk som innehåller ägg och mjölk...?

- Prevention, det finns idag INTE tillräckligt med studier som visar att det går att förebygga allergi hos riskgrupper (där det finns allergi, eksem, astma i familjen) om mamman  undviker allergener som exempelvis ägg, mjölk och nötter under graviditeten eller under amning, eller om man väntar med att introducera dessa livsmedel senare när barnet börjar med fast föda. Vid Celiaki är det däremot visat att introducera gluten i skydd av amning kan ge skydd mot Celiaki. Men Celiaki är ju ingen allergi.

Kontentan, vi vet lite om allergi och varför några barn utvecklar det och några inte gör det, vi vet lite om prevention och lite om huruvida det handlar om mängder av allergen. Några verkar tåla värmebehandlat allergen medan någon är sensitiv även för värmebehandlat allergen. Det finns många studier men också många som motsäger varandra helt enkelt för att allergireaktioner är svårt att förutsäga och svårt att forska på.

Allergen: proteinet som kroppen reagerar på, ex. komjölksprotein, protein i jordnöt m.m. När det handlar om annat än protein är det en nedsatt tolerans och inte en allergi. Ex. laktosintolerans där kroppen inte klarar att bryta ned kolhydraten laktos. 

Läs mer på astma och allergiförbundet och det norges astma och allergiförbundet
Jag har tidigare skrivit om mat och eksem och nötter till småbarn?

Det är aldrig för tidigt för morgonkaffe

Uppe med tuppen, idag och imorgon ska jag vara i Oslo på konferens. Kul att få lite påfyllning av det senaste inom fältet och lyssna på förhoppningsvis inspirerade föreläsningar. Om den nya rekommendationen av Du vitamin från NNR 2012, om dagens dieter och vad det gör med våra barn, om kort tarm och allergi. En påse gott och blandat för mig.

Flyget går 07.00, vansinnigt tidigt eftersom jag bör vara på flygplatsen en timme innan och ha luftat hunden innan jag åker.

05.00.. Godmorgon!

Pinnbröd och bålkos

Istället för torra korvbröd så kan man få nygräddat pinnbröd på tur. Mysigt, gott och lite kul att baka ute i det fria. Med jäst i degen blir den seg och lätt att snurra runt korven eller runt en pinne. Fyll den med frukt eller choklad så får du en efterrätt också.

Ingredienser 
5dl ljummet vatten
25 g jäst
0.5 tsk salt
1 tsk sirap
0,5 dl olja
3 dl fullkornsmjöl
7-8 dl vetemjöl

Värm vattnet till 37 grader och lös upp jästen. Tillsätt olja, salt och sirap och arbeta in mjölet i ca 5min. Det är tillräckligt med mjöl när degen släpper från kanterna. Låt degen jäsa medan du packar säcken och går turen och tänder brasan. Rulla ut och snurra runt korven. Grilla i ca 10min.

Smaksätt degen med oregano och ca 1 dl riven ost så blir det mini -pinn-pizzor!

Efterrätt Förbered hemma: rulla äppelklyftor i kanel och socker. Ta med ut. Täck klyftorna med pinnbrödsdeg och grilla. Perfekt till kaffet eller den varma chokladen.

Mat och träning, är det viktigt för barn? DEL 2

Här följer del två om mat och träning 

I förra inlägget fokuserade jag på energibalans och måltidsordning - det kan du läsa här.

Heggmotinden 800 moh, bra träning för hela kroppen. Viljar sov mest hela tiden förutom en amningspaus 

När jag spelade fotboll som liten var det sällan snack om mat och hur vi skulle ladda för matcher och fylla på efter träningen utan vi spelade för att det var kul och det var kul när vi vann och mindre kul när vi förlorade. Vi drack svag saft som energidryck kanske mest för att det var gott och käkade bananer för att vår tränade hade fixat det. Fokuset på vad vi åt och varför var litet. I förra inlägget skrev jag om att vi som föräldrar måste tillrättalägga, se till att det finns rätt mat i rätt tid. Fokuset behöver inte vara så stort att barnen märker av det om de själva inte är intresserade men föräldrar till aktiva barn tycker jag kan tänka igenom vad som äts. Det viktigaste är fortsatt att det blir något före och efter träningen och några exempel på vad ska ni få här.

Mängderna i exemplen nedanför vill variera beroende på ålder, kön, aktivitet och mål med träningen! Då barn och ungdomar är i tillväxt är variationen av behovet större än hos vuxna som växt färdigt.

Mat före aktivitet, eventuellt under  och efter aktivitet

Hur tätt inpå en aktivitet en person kan äta och vad är högst individuellt och beroende på typ av aktivitet men en större måltid bör ligga minst 2-3 timmar innan träning, medan ett mindre mellanmål kan ligga närmare till exempel 1 timme innan. Ju Kortare tid det är till aktiviteten desto lättare måltid som ex. drickyoghurt, 2 glas mjölk, smoothie, frukt och bär.

- Snabba omeletten, en smörgås och ett glas mjölk

- Fil/yoghurt med hjemmelaget müsli

- Fruktsallad med vaniljekesella

- Havregrynsgröt med mjölk, frukt och bär

Under längre aktiviteter på mer än en timme kan det behövas lite extra under tiden, speciellt om måltiden innan träning var liten eller om det är flera aktiviteter under dagen som till exempel turneringar eller långa distanser. Beroende på aktivitet kan det fungera med en frukt eller någon dryck som innehåller kolhydrater (jag rekommenderar inte sportdrycker som innehåller centralstimulerande medel som ex. koffein till barn och ungdomar). Det viktigaste om man väljer sportdryck är att inte dricka allt på en gång utan fördela den jämnt över hela aktiviteten för att fylla på lite i taget. Ha gärna vatten att varva med. Undvik kolsyra. Förslag på något att äta eller dricka under aktivitet. 

- russin och torkad frukt

- mogen banan

- saft 

- druvor och annan frukt

- svag saft med ca 50% mer vatten

- sportdryck (recept)

- havrekex/skorpor

- smörgås

Efter aktiviteten behöver kroppen fylla på, ju snabbare återhämtningsmål desto snabbare återhämtning inför nästa aktivitet, gärna inom 30 minuter efter avslutad träning. Ett litet återhämtningsmål bestående av kolhydrater och protein fyller på glykogenlager och återuppbygger muskelmassa.  Hur stort ett återhämtningsmål till barn och ungdomar ska vara är beroende på aktivitet, ålder och mål med träningen. 

- 1 banan och ett stort glas mjölk

- fruktsallad och vaniljekesella eller cottage cheese

- Smörgåsar med proteinrikt pålägg som mager ost, skinka, eller fiskpålägg

Att slarva med maten är att slarva med kroppen, jag märker stor skillnad på om jag sköter maten när jag tränar mycket, framförallt om jag tränar många timmar per vecka. Om jag äter bra är jag piggare, orkar med och skadar mig mindre. Det är kul å träna då!

Källa:

Spise deg best.Holmlund H. et al. (2011)

Boktips - mat och träning

Blev en tur på bokrean och jag kom hem med denna, Spis deg best av: Heidi Holmlund, Svein Olav Kolset, Ståle Johansen och Kristoffer Hovland från 2011. Denna gängen har bland annat varit med och tagit fram statens råd för mat och fysisk aktivitet, ansvarig dietist/ernæringsfysiolog och kock för idrottarna under VM och OS och mycket mycket mer. Boken innehåller också kommentarer och tips från bland andra Marit Bjørgen en person vars prestationer är imponerande! Med tanke på hur det gått för Norge i skid-vm i år så tänker jag att dom förstått detta med mat och träning.  

Jag har läst den och jag gillar den, den är full av konkreta tips på vad man kan äta i samband med träning också anpassat efter typ av aktivitet. Med förklaringar av protein, kolhydrat och fettbehov och tabeller över gram per kg kroppsvikt så håller den en hög nivå. Minus för att en del av måltiderna innehåller ganska mycket socker, vilket ju kan vara ok för vuxna som väljer sockerrika måltider för att få i sig extra kolhydrater på mindre volym mat. Men för barn som ska skaffa sig goda sunda matvanor för resten av livet tänker jag att det är viktigt att sockerrika produkter inte blir en del av vardagsmaten för att man tränar mycket. Men kanske måste man välja lite mindre grovt bröd för att barnet exempelvis ska orka äta 2-3 brödskivor istället för 1 om behovet är stort. 

länken till Adlibris och mer info om boken

Majsplättar och örtkeso

Majsplättar är nostalgi, för smaken av en majsplätt tar mig tillbaka ca 25 år i tiden. Som lunch, middag eller som dessert beroende på vad man har för tillbehör. Idag äts dem med örtkeso till middag. Men mina plättar är inte ens i närheten av så runda som min mammas för jag saknar ett plättjärn men de är lika goda. I plättar kan man smyga ned lite olika frukter eller grönsaker som riven morot eller en äppelskiva. Med örtkeso som tillbehör blir plättarna lite matigare och för den som vill kan keson eller en annan riven ost blandas direkt i smeten. 

Pannkaks/plätt-smet receptet finner du här.
Örtkeso, endera kan du köpa en färdig variant eller blanda naturell cottage cheese med torkade eller färska örter lite salt och peppar.

Majsen blandas direkt i smeten eller så kan du strö några majskorn direkt i pannan när man hällt i smeten. Båda varianterna fungerar fint!

Rårakor med morot och purjolök

Rårakor är något som min pappa lagade ganska ofta när vi var mindre, billig och näringsrik mat. Hans rårakor innehöll råriven potatis, gullök och ägg. Mina innehåller potatis, morot, ibland kålrot ibland rotselleri och purjolök. Kanske blev jag lite less på de klassiska rårakorna med bacon och lingonsylt.. även om det är gott ibland det också. Viljar äter dom som plockmat, med ganska mycket svinn... det vill säga att det sitter en nöjd hund under bordet efter middagen.

Ingredienser
6 medelstora potatisar
3 morötter
15 cm purjolök (den gröna delen).
3 ägg
1 krm vitpeppar
2 krm salt

Skala och riv potatis och morot grovt på ett rivjärnet eller i matberedare. Hacka purjolök och blanda allt tillsammans med äggen, salt och peppar. Låt stå 10 minuter. Stek på medelvärme i olja eller flytande margarin. Servera som de är, tillsammans med en grönsallad, rökt lax och en kall pepparrotsås.

kall pepparrotsås
2 dl naturell yoghurt / gräddfil / färskost / kesella
1 tsk riven pepparrot
salt

Blanda och smaka av med salt.

Mat och träning är det viktigt för barn? DEL 1

Jag har tidigare arbetat på sats och med idrottsföreningar där jag haft klienter och skrivit för tidningen sats magasin och hållit föredrag om just kost och träning men då riktat till vuxna. Men vuxna ordnar maten själv, de är inte beroende av skjutsande mammor och pappor till träningen och som ordnar träningsmaten. I detta inlägg fokuserar vi på matens betydelse för barn och ungdomar, jag delar upp det i två inlägg för att det inte ska bli så långt.

Att maten har betydelse för prestationen det vet de flesta och många tajmar middagen med kvällens träning, har med mellanmål och så vidare. Men när det gäller barn så glöms det ibland bort (ganska ofta upplever jag), i kiosker och serveringar på cuper och turneringar serveras varmkorv och läsk. Kanske frukt om man har tur. Det kan vara långt till och från matcher och gå ett par timmar innan barnen får fylla på med energi.

Vad gör det för våra barns prestationer, vill vi inte att de ska hålla hela matchen, ha energi och fokus? Det är ju när energin finns där som fysisk aktivitet är kul. Utan att gå för djup i idrottsnutrition tänkte jag ta upp det allra viktigaste i detta inlägg om betydelse av energibalans och måltidsordning.

Jag tycker inte fokuset bör vara för stort på varken kost eller prestation när det kommer till barn och ungdomar men vi vuxna ska tillrättalägga och ge våra barn förutsättningarna för att orka och ha kul!

Energibalans, kcal in och kcal ut

För barn och ungdomar handlar det inte bara om att prestera i fysisk aktivitet, på träning och tävling, de ska växa både på längden och i muskelmassa, ha energi att utvecklas och kunna koncentrera sig i skolan. Detta ställer krav på att maten är näringsrik och ger tillräckligt med energi. Det är enkel matematik den energi som går åt till tillväxt, fysisk aktivitet behöver vi fylla på med i form av hälsosam mat. Tillräckligt med energi minskar risken för överbelastning och skador. En barn eller en ungdom som presterar bra och följer en naturlig viktutveckling är i energibalans.

Varningssignaler på för lite mat kan vara...

- oplanerad viktnedgång eller viktstagnering hos barn
- orkar inte hela vägen fram, sämre prestation än tidigare
- sämre koncentrationsförmåga
- tappar muskelmassa, blir svagare
- ofta skador och sjukdom
- allmänt trött och sliten, utan energi

Måltidsordning

Utan en regelbunden måltidsordning är det svårare att vara i energibalans. Det kan bli alltför många små måltider och småätande som i slutändan ger för mycket energi och därmed fettinlagring. Småätande är dessutom inte speciellt bra för tänderna. Med för långt mellan måltiderna eller för få måltider kan det vara svårt att äta tillräckligt stora portioner för att täcka behovet. Att äta oregelbundet påverkar kroppen negativt i form av ett svängande blodsocker som i sin tur kan ge koncentrationssvårigheter, trötthet och humörsvängningar och sämre prestationsförmåga.

Regelbundna måltider, frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål ger ett jämnare blodsocker och bättre förutsättningar för att prestera och hålla koncentrationen på topp.Till exempel som bilden nedan. 

Nästa inlägg kommer handla mer om vad som är smart att äta och när med tanke på fysisk aktivitet.

kommentarer

Jag har förstått att det inte fungerat att kommentera, men nu är det fixat och vem som helst kan lämna ett avtryck!

Innertemperaturer - En stek står i ugnen

Utan stektermometer skulle jag aldrig lyckas få köttet sådär medium rare som jag gillar bäst, det är också ett super verktyg för att se till att köttet är genomstekt för våra små som den första tiden inte bör äta rått kött. Jag använder stektermometern både till kött, kyckling och fisk det är enkelt och så bra för att slippa torr fisk eller rosa kyckling. Mer saftig mat helt enkelt, nu väntar vi på att skinksteken ska nå sina 70 grader, heja heja!

Jag har lånat tabellen från sannalund.se (tusen tack för den!)

Nöt
Filè och rostbiff	rare	55˚
	medium	60˚
	well done	70˚
Stek och ryggbiff	medium	65˚
	well done	70˚
Entrecote	rare	65˚
	medium	60˚
	well done	68˚
Älg, rådjur och hjort
Filè	medium	57˚
	well done	65˚
Stek	medium	62˚
	well done	68˚
Lamm
Sadel och stek	medium	60˚
	well done	65˚
Fläsk
Karrè	genomstekt	70˚
Kotlettrad	genomstekt	65-70˚
Skinkstek	genomstekt	70˚
Filè	genomstekt	65˚
Fisk
	genomstekt	55˚
Kyckling
Hel och halv	genomstekt	80˚
Bröst (med skinn och ben)	genomstekt	70-75˚
Ben, klubba och lår	genomstekt	80˚
Lårfilè	genomstekt	75˚
Bröstfilè	genomstekt	70˚
Kalkon
Hel och halv	genomstekt	80˚
Bröstfilè	genomstekt	70˚
Lårstek	genomstekt	75-80˚
Struts
Filè och stek	medium	65˚
	genomstekt	75˚