Kan bebisar och småbarn äta allt på julbordet?

Två veckor till julafton!

Vad har ni för traditionsrätter på julbordet? Detta är förra årets julbord hos min pappa med tillhörande: tjälknöl, grönkålsallad, skinka, köttbullar, gravad och rök lax osv osv...

Julmaten och hela dess härlighet. I min familj har det alltid kretsat kring maten på julen och de viktigaste (enligt mig) är min pappas gravade lax, skinkan och såklart julmusten. När jag kom till Norge och min nya familj (alltså min sambos familj) så var det lutfisk och bara lutfisk (med diverse tillbehör) som var traditionen, otroligt gott det med. Viljars första jul 2012 då var han 11 månader och jag funderade på vad kan kunde smaka och vad som inte var så smart, fler som funderat?

Det mesta av julmaten är ganska salt och som jag skrivit i ett tidigare inlägg är det bra att undvika de största saltkällorna det första 2 åren. Tyvärr är det mycket av julmaten som går in under "stora saltkällor" som till exempel skinka, gravad lax, köttbullar (om du inte lagar dom själv), olika korvar, Janssons frestelse och sill. Här kan du läsa mer vilken mat som hör till stora och små saltkällor

Lite mindre salt är det i pressylta, köttbullar om du lagar dom själv, ägghalvor, rödkål, brunkål, vörtbröd, julgädda, tjälknöl, inkokt lax, risgrynsgröt, lutfisk, kokt potatis med mera.

I Norge har många familjer traditionen med Ribbe eller Pinnekjött och bägge rätterna är ganska salta. Men man kommer långt med lite sås, potatis och tillbehör som kålrabistappe och ertestuing.

Jag tänker så här: Låt basen vara det mindre salta, grönsaker, potatis, och så vidare. Men erbjud gärna smakportioner av det andra, mosad potatis med småplock av korv, köttbullar, lutfisk, lax. Tänk så många nya spännande smaker det blir!

Är det något man ska undvika?

• Grönkålen och andra gröna bladgrönsaker innehåller nitrit och rekommenderas inte till barn under året, vänta hellre till nästa jul.
• Honungkanderat och glaserat kan man fint vänta med då honung inte ska ges till barn under året. 
• Nötter är inget man egentligen behöver undvika men tänk på att de är lätta att sätta i halsen, be en morfar eller moster att hålla uppsikt om det äts nötter.

Är rädslan för salt överdriven? Förtydligande av saltrekommendationerna.

Jag får då och då frågor om salt, och upplever att det finns en rädsla för salt som är lite onödigt stor. Barn tål en viss mängd salt men vi ska begränsa saltrika produkter och undvika att salta maten. Men vi behöver inte alltid laga specialmat och köpa specialprodukter. Jag publicerar därför detta inlägget på nytt, jag skrev det när viljar var 7 månader och nedan finner ni också ett matförslag som trots att det innehåller både leverpastej och vanligt bröd hamnar innanför rekommendationen.

SLVs råd om Salt: "Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Var inte rädd för att krydda maten med örter som dill, persilja, koriander och andra kryddor. Var däremot försiktig med salt till barn under ett år. Små barn kan nämligen inte reglera saltbalansen på rätt sätt. Det är också bra att inte vänja barn vid salt mat. När du ger av familjens mat, ta undan lite till barnet innan du saltar. Undvik salta snacks och ge inte salta charkprodukter, till exempel korv och kassler, så ofta."

Varför bör vi begränsa saltet till barn?
Nyföddas njurfunktion är inte fullt utvecklade och de har svårare att reglera saltbalansen. Alltså finns en risk för att barnet samlar på sig vatten och salt vid större intag av salt. Vid 15 månaders ålder så ökar njurarnas förmåga att utsöndra salt.
I Sverige rekommenderas den unga och vuxna befolkningen begränsa saltet till 5-6g/dag men vi äter ca 12g. Med ett ökat saltintag ökar risken för högt blodtryck och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns alltså en långsiktig fördel med att vänja barnet vid mat som inte är så salt.
Tittar vi närmare på saltrekommendationen så bör barn under 2 års ålder inte äta mer än 0.5g salt per MJ.

Men vad motsvarar 0.5g salt / MJ ?
Jag räknade på min sons ålder (7 mån) eftersom det var mest intressant för mig. Energibehovet varierar stort mellan barn och förändras med ålder så ta dessa tal med en nypa salt ;)

Barn 6-12mån har ett ungefärligt behov på 765kcal eller 3,2MJ per dag.
Med saltrekommendationerna för barn på 6-12 mån innebär det 1,6g salt/dag.

Min son äter ungefär så här:

1 portion (30g pulver) nestle naturell havregröt -  0.1g salt
1 portion (1 dl) kyckling och rotfrukter med dijon senap och dragon - 0.15g
1 halv banan - 0g (1mg natrium)
1 smörgås utan kanter (ca 20g) med smörgåsmargarin och leverpastej - 0,6g
1 flaska välling - 0.1g

I tillägg så ammade Viljar fortsatt om nätterna och ett par gånger på dagarna bröstmjölk innehåller 0.05g salt (20mg Natrium) per 100 ml. 

Totalt 0.95g salt per dag

Hur minskar man på saltet?
Välj hellre rena produkter som rent kött, fisk, fågel. Panera rödspättan själv istället för fiskpinnar. Så långt det går och laga maten från grunden. Så länge du själv står vid spisen så vet du hur mycket salt du tillsätter i maten.
Nyckelhålsmärket kan också vara verktyg för att finna produkter med mindre salt och socker än en annan vara i samma kategori. Det vill säga en färdigrätt med nyckelhålet skal innehålla mindre salt än den utan. Men det är och förblir en färdigrätt.

Styr undan blandprodukter och halvfabrikat så långt det är möjligt i din familj. Korvar, färsbiffar, fiskpinnar, vegetariska biffar, färdiga såser och dressingar innehåller ofta mer salt än nödvändigt.

Sådant som smakar salt är ju lätt att undvika men det som smakar sött då? Visste ni att Corn flakes innehåller lika mycket och ibland mer salt än chips...Läs på innehållsförteckningen och jämför mellan olika producenter. 

I detta inlägg finner du en översikt över matvaror indelade i kategorier med mycket salt, medium, och lite salt. Saltinnehåll i olika matvaror, vad är mycket och vad är lite?

Spara på saltet genom att panera fisken själv: sejpinnar med potatismos eller mandelpanerad torsk med ärtris 

mathybris i sverige - och val av frukostflingor

Jag och Viljar är i Sverige och hälsar på mormor och morfar, träffar gamla barndomsvänner och deras barn och såklart går i matbutiker. Men jag får nästan lite hybris av all mat och det sortiment som finns i svenska butiker jämfört med de norska. Jag menar hur många varianter av samma matvara behöver vi? Jag älskar det och saknar det när jag är hemma i bodö men har beslutsångest när jag är i sverige. Vad ska jag välja, testa, jämför näringsinnehåll och så vidare. Det är faktiskt inte helt lätt att handla i en stor svensk matbutik om man inte bor i Sverige.

Så när jag äntligen hittat en yoghurt som uppfyller mina kriterier, inget tillsatt socker, lagom sur, lagom tjock och lagom fet så möts jag av en vägg med frukostflingor!!?

Val av frukostflingor
När jag väljer ser jag framförallt på fiberinnehåll, innehåll av socker och ev. fett (som det kan finnas mycket av i bla rostad müsli). Det kan också vara intressant att se på mängden salt som faktiskt är skyhög i bland annat cornflakes (lika mycket som chips).

I tabellen nedanför har jag satt in havregryn som enligt mig är den ultimata frukostflingan med lite socker, mycket och bra fiber som betaglukaner, sunt fett och minimalt med salt. Givetvis finns det många många många fler typer av frukostflingor, tabellen nedan innehåller flingor som finns både i Norge och Sverige.

Vad ska man då välja
Ja jag tycker havregryn är en utmärkt fruktosflinga som sagt men vill man ha några krispiga varianter så ser ni i tabellen att rågfras inte är så tokiga, jämför med havrefras som innehåller ganska mycket socker. Också weetabix kan fungera som frukostalternativ.

Damen i röd bikini i reklamen, hon äter knappast Special K till frukost med tanke på hur mycket socker den innehåller. Inte heller All Bran håller måttet med hela 20 g socker (men det kanske ska till för att ge lite smak till den mängd fiber).

Salt
Till barn under två år är det lite extra viktigt att styra undan de flingorna med mycket salt som exempelvis cornflakes och Special K som båda innehåller över ett gram salt per 100 gram.

Nyckelhålsmärket
Är det någon ide att välja nyckelhålsmärkta frukostflingor? Kriterierna för att få märka produkten med nyckelhålet är att produkten per 100 g innehåller:

• Socker max 13 g (renframställda sockerarter max 10 g)
• Salt max 1,25 g
• Fett max 7 g
• Fiber minst 6 gram
• Fullkorn minst 50%

För vuxna så tycker jag nyckelhålsmärkningen kan fungera (även om den skulle kunna stramas in något). Men för barn är ett max värde på 1,25g salt /100g allt för mycket. Typ av fett borde också specificeras då det är skillnad på exempelvis palmolja och rapsolja. Men en nyckelhålsmärkt frukostflinga innehåller mindre socker, salt och fett en andra frukostflingor utan nyckehålsmärket.

Hur gör vi här hemma?

Viljar gillar frukostflingor och fil, speciellt när vi är i Sverige eftersom filen inte smakar lika gott i Norge. Vi blandar havregryn som bas och så några rågfras på toppen.

Men om man inte gillar de osötade flingorna då? Tja allt handlar om vanor och smaksinnet kan faktiskt tränas upp, ta en långsam övergång och blanda ut de söta flingorna med osötade och mindre salta ex havregryn och cornflakes.

Har man energi och tid att blanda sina egna frukostflingor så har man ju möjligheten att blanda flingor, gryn, nötter, frön och torkad frukt till sin egen blandning. Återkommer med ett recept och en egen flingblandning att jämföra med lite senare. Håll ögonen öppna!

Viljar äter ju allt, så varför fortsätta laga speciell barnmat?

Egentligen är jag emot att laga specialmat till barnen, och med det så menar jag att barnen får korv när de vuxna äter stek, att barnen får nuggets när de vuxna äter wok och så vidare. Jag menar att barnen kan äta det som de vuxna äter, bort med barnbord och barnmenyer!! Mer av ½ portioner till ½ pris på restauranger, jag tycker hellre de vuxna kan anpassa sig lite till exempel servera salladen med en grönsak i varje skål, vara sparsam med de starkaste kryddorna och hellre krydda mer direkt på tallriken, äta middag lite tidigare så att barnen får med sig familjemiddagen innan läggdags. För måltiden är helig, det är här barnen lär sig om matvett, får variation i kosten, smakar och lär av oss vuxna.

Så varför lagar jag då specialmat till Viljar? Han äter just nu väldigt bra och det mesta som vi vuxna äter, behöver jag då stå och laga små barnmatsvarianter av allt?

Till middagen så äter Viljar det vi äter även om det av och till innehåller en del salt. Men syftet med middagen handlar också om att lära hur det fungerar i familjen. Att vi äter grönsaker, fisk och dricker vatten, att det är mysigt och ett sätt att umgås efter jobb, skola och förskola. Jag vill att familjen samlas kring middagsbordet även om vi äter rester från gårdagen, mackor eller söndagsmiddag.

Till lunchen får han barnmat som jag lagat eller en barnmatsburk, de innehåller oftast mer fett och framförallt mindre salt. Då lunchen innehåller lite salt så finns det större "saltutrymme" senare på dagen när vi äter middag.

Vi fortsätter begränsa saltet en stund till, upp till 2 års ålder bör små barn inte äta mer än 0.5g salt per MJ och då kan det krävas lite specialprodukter och specialmat för att det inte ska bli för mycket. Men mest är det att hämta på att välja bort färdiga såser, snabbmat och halvfabrikat.

Varför lite salt till spädbarn - läs här
Saltinnehåll - mycket respektive lite

Mer om salt och vad är mycket respektive lite salt i en matvara?

Salt består av natriumklorid men det är framförallt Natrium man pratar om och hälsomässiga konsekvenser som ökat blodtryck. Salt används som smakbärare/förhöjning, konserveringsmedel och tidigare har det faktiskt varit använts som betalning.

De flesta undersökningar i den nordiska länderna är gjorda på vuxnas saltintag och visar att vi äter för mycket, många upp till dubbelt så mycket jämfört med rekommendationen. I finland har man arbetat aktivt med att sänka salt intaget och därifrån finns en undersökning av barns saltintag.  De finska ettåringarna hade en intag på 1,5gram per dag, i tvåårsåldern 4g per dag och 6 gram per dag bland 4 åringar.

Hur mycket är för mycket salt och hur räknar man om natrium till salt?
• 1 g salt (NaCl) innehåller ca. 0,4 g natrium.
• 1 g (1000mg) Na motsvarar 2,5 g salt
• En tesked salt (NaCl) (5 ml) väger ca. 7 g. 
 
Jag upplever att Norska myndigheter bland är tydligare av vad gäller gränsvärden för vad som är mycket och lite. Som här med en indelning av högt o lågt innehåll av salt.

Mycket salt: 1,25 gram salt eller mer per 100 gram (dvs 0,5 gram natrium eller mer)
Mellan saltinnehåll: 0,25 – 1,25 gram salt per 100 gram (0,1 – 0,5 gram natrium)
Lite salt: 0,25 gram salt eller mindre per 100 gram (0,1 gram natrium eller mindre) 

 Här kommer en översikt över saltinnehåll i några vad jag förknippar med barnvänliga matvaror och andra vanliga matvaror. Bra att ha i bakhuvudet nu när det blir mer och mer plockmat för lilleman och de barnvänliga matvarorna kanske inte var just barnvänliga ändå.. Jag har delat in dem efter de norska rekommendationerna om vad som anses vara högt eller lågt innehåll av salt.

Mycket salt över 1,25 g salt (över 0,5 g Na) per 100 g matvara
Cornflakes2,5g salt
Fiskbullar 2,15g
Köttbullar färdiglagade 1,8g
Potatischips 1,6g
Leverpastej 10% 1,5g

Mellan saltinnhåll 0,3-1,25 g salt (0,12-0,5 g Na) per 100 g matvara
Mariekex  1,2g
Fulllkorn pasta kokt med salt  1,2g
Kikärter kokt med salt 1,2g
Smörgåsrån 1,1g
Blodpudding 0.9g
Makrill i tomat 0,6g
Pasta kokt m salt 180mg 0.45g
Potatismos av pulver  0.45g
Popcorn 0,4g

Lite salt mindre enn 0,3 g salt (0,12 g Na) per 100 g matvara
Havregrynsgröt  0.29g
Köttfärs utan salt, max 10% fett, 0,17g
Lax 0,15g
Morot 0,05g
Kikärter kokt utan salt 0,02g
Kokt potatis utan salt 0,02g
Ris kokt utan salt 0,005g
Pasta kokt utan salt 0,005g
Banan  0,0025g
Majskrokar 0,002g

En liten slutkläm, stirra dig inte blind på saltinnehållet, matvaror som leverpastej, blodpudding och kötträtter innehåller många näringsämnen som är bra för oss bla järn. Det vill vara det totala dags- och veckointaget som räknas och inte om en måltid innehåller mer salt än vad man hade tänkt. Men läs på innehållsförteckningen och gör aktiva val.

Läs mer

Varför så lite salt till småbarn?

www.helsedirektoratet.no 

Varför så lite salt till små barn?

SLVs råd om Salt
"Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Var inte rädd för att krydda maten med örter som dill, persilja, koriander och andra kryddor. Var däremot försiktig med salt till barn under ett år. Små barn kan nämligen inte reglera saltbalansen på rätt sätt. Det är också bra att inte vänja barn vid salt mat. När du ger av familjens mat, ta undan lite till barnet innan du saltar. Undvik salta snacks och ge inte salta charkprodukter, till exempel korv och kassler, så ofta."

Varför bör vi begränsa saltet till barn?
Nyföddas njurfunktion är inte fullt utvecklade och de har svårare att reglera saltbalansen. Alltså finns en risk för att barnet samlar på sig vatten och salt vid större intag av salt. Vid 15 månaders ålder så ökar njurarnas förmåga att utsöndra salt.
I Sverige rekommenderas den unga och vuxna befolkningen begränsa saltet till 5-6g/dag men vi äter ca 12g. Med ett ökat saltintag ökar risken för högt blodtryck och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns alltså en långsiktig fördel med att vänja barnet vid mat som inte är så salt. 
Tittar vi närmare på saltrekommendationen så bör barn under 2 års ålder inte äta mer än 0.5g salt per MJ.

Men vad motsvarar 0.5g salt / MJ ?
Jag räknar på min sons ålder (7 mån) eftersom det är mest intressant för mig. Energibehovet varierar stort mellan barn och förändras med ålder så ta dessa tal med en nypa salt ;)
Barn 6-12mån har ett ungefärligt behov på 765kcal eller 3,2MJ per dag.
Med saltrekommendationerna för barn på 6-12 mån innebär det 1,6g salt/dag.

Min son äter ungefär så här:
1 portion (30g pulver) nestle naturell havregröt -  0.1g salt
1 portion (1 dl) kyckling och rotfrukter med dijon senap och dragon - 0.15g
1 halv banan - 0g (1mg natrium)
1 smörgås utan kanter (ca 20g) med smörgåsmargarin och leverpastej - 0,6g
1 flaska välling - 0.1g

Totalt 0.95g salt
I tillägg så ammar Viljar fortsatt om nätterna och ett par gånger på dagarna bröstmjölk innehåller 0.05g salt (20mg Natrium) per 100 ml. 


Hur minskar man på saltet?
Styr undan blandprodukter och halvfabrikat så långt det är möjligt i din familj. Korvar, färsbiffar, fiskpinnar, vegetariska biffar, färdiga såser och dressingar innehåller ofta mer salt än nödvändigt.

Välj hellre rena produkter som rent kött, fisk, fågel. Panera rödspättan själv istället för fiskpinnar. Så långt det går och laga maten från grunden. Så länge du själv står vid spisen så vet du hur mycket salt du tillsätter i maten.

Nyckelhålsmärket kan också vara verktyg för att finna produkter med mindre salt och socker än en annan vara i samma kategori. Det vill säga en färdigrätt med nyckelhålet skal innehålla mindre salt än den utan. Men det är och förblir en färdigrätt.

Sådant som smakar salt är ju lätt att undvika men det som smakar sött då? Visste ni att Corn flakes innehåller lika mycket och ibland mer salt än chips...Läs på innehållsförteckningen och jämför mellan olika producenter. Skriver mer om salt och produkter en annan gång för att hålla inläggen lite mer översiktliga.

Läs mer om salt
slv.se risk & nytta värdering för barn.

Riksmaten 2010-2011

Då var den nya sammanställning av Riksmaten 2010-2011 här.  Undersökningen om svenskarnas matvanor. Människor mellan 18-80 år har deltagit, inga barn alltså. Men den säger ändå något om vilka matvanor vi kanske bör jobba lite extra med för att ge våra små bra matvanor i längden.
Här kan du läsa en mycket kort en sammanställningen:

• Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer.
• Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka.
• Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen.
• Nio av tio äter för lite fullkorn.
• Sju av tio äter för lite fibrer.
• Fyra av tio äter för mycket socker.
• Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt.
• Åtta av tio äter för mycket mättat fett.
• 15 procent av energiintaget – kalorierna – kommer från godis, läsk, bakverk och snacks.
• Unga kvinnor och män, 18–30 år, har sämst matvanor.
• Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

Kostundersökningar med barn
Sist Riksmaten genomfördes med barn var 2003. Tyvärr är den inte läsningen heller särskilt munter; för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av den energi barnen fick i sig kom från dessa livsmedel. En halvering av konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk skulle förbättra barnens kost avsevärt. För lite frukt, grönsaker och fiberrik mat.

 Skrämmande läsning, jag hoppas nu att våra små som växer upp idag blir bättre mat-versioner av oss vuxna.

Läs mer
Riksmaten 2010-2011
Riksmaten barn 2003