Jämför barnyoghurt med naturell yoghurt

Det finns lika många barnalternativ som det finns "vuxen-alternativ" vad gäller yoghurt. I Sverige är det nästan extremt och Norge ligger tätt efter. Min första tanke kring alla dessa barnyoghurtar var: Är dessa speciellt anpassade till barn, är de berikade och extra bra?

Jag har jämfört Danonino som finns i både Sverige och Norge med helt vanlig naturell yoghurt, är det nån skillnad i näringsämnen och är den extra bra för barn?

Danonino - Innehållsförteckning fruktyoghurt jordgubb Kvark (skummjölk, grädde, löpe, färska ostkulturer), socker/sukker, fruktpuré (6%) (jordgubb, banan, aprikos), modifierad stärkelse, surhetsreglerande medel (kalciumcitrat, citronsyra, natriumcitrat), koncentrerad rödbetssaft, aromer, förtjockningsmedel (guarkärnmjöl/guargummi, karragenan), vitamin D.  Danonino uppfyller inte den särskilda EU-förordningen för barnmat. Därför får vi inte rekommendera den för barn under tre år. läs reglerna här: http://www.nordisknutrition.se/artiklar/1-10/TemaProt_barnmat_s28-31.pdf

Vanlig naturell yoghurt - Innehållsiförteckning
Helmelk, skummetmelkpulver og yoghurtkultur.

Näringsvärde per 100g

Typ av yoghurt	Danonino jordgubb yoghurt	Naturell yoghurt (Sv-No)*
Kcal	103 kcal	60-74 kcal
Protein	6,6 g	3,4-4,1 g
Kolhydrater	12,7 g	4,9-5,6 g
Fett	2,9 g	3,0-3,9 g
D-vitamin	1,16 µg	0,02 µg
B12	0,2 µg	0,2 µg
Kalcium	130 mg	116-140 mg
Järn	0	0
Natrium (salt)	0,03 g	0,05 g (0,125g salt)
*Sverige och Norge har olika standard fetthalt på sin naturella yoghurt och därför varierar värdena något mellan länderna.

Näringsmässigt är det mer kcal och speciellt D-vitamin i danoninos yoghurt men annars ser de ganska lika ut, den smaksatta yoghurten innehåller mer socker (naturligt från frukten) och blir därför mer energirik. Den innehåller lite mindre salt, men det är marginellt.

Det är ganska stor skillnad i pris på att köpa naturell yoghurt och de små smaksatta barnyoghurtarna. Givetvis är det smidigt med en lite förpackning som är lätt att ha med i skötväskan. Men du köper också ganska mycket annat än bara yoghurt, extra D-vitmamin och några tillsatser är det, inga som jag reagerar på som konstigt men kanske lite onödigt.
Danoninos yoghurt är väldigt söt, jag tycker onödigt söt. Den innehåller inga bitar men med tanke på att de skriver på sin hemsida att den rekommenderas från 3 år så tänker jag att en 3-åring klarar att äta bitar.  

Färgglada yoghurtar riktade till barn kan fylla en viss funktion som mellanmål i farten, när det helt enkelt inte finns annat att få tag på, eller om de kan förvaras i rumstemperatur och du inte har tillgång på kylskåp. Hade du tänkt köpa en sockrad yoghurt så är det ett klart bättre alternativ med dessa barnanpassade yoghurtarna som oftast inte innhåller tillsatt socker är fria från artificiella aromer, färgämne, konserverings- och sötningsmedel.  
Men jag menar ändå att det är en klar fördel både ekonomiskt, smakmässigt och med tanke på näringsinnehåll att välja den naturella yoghurten, helt enkelt för att du får det du betalar för YOGHURT och inget annat. För de knattar som inte gillar det lite syrliga kan man lätt smaksätta själv med färskfrukt, bär, kanel, kardemumma. Variera i oändlighet.

Ger omega 3 smarta barn?

Det finns en enorm marknad av omega-3 produkter, de lovar guld och gröna skogar, du blir smart, ser bättre, hör bättre, presterar bättre, kanske blir du till och med en bättre människa. Och inte nog med det så blir även dina barn smartare, blir de verkligen det? Jag har lusläst Helsedirektoratets rapport och bakgrund för kostråden om bland annat fisk och omega 3. Detta var vad jag fann om barn:(Vad är DHA, AA, EPA?! - läs detta inlägget.)

- Det finns lite dokumentation på att tillskott av DHA under graviditeten har en effekt på utveckling av syn, däremot ser man en möjlig positiv effekt på mental och kognitiv effekt hos barn över tid.

- Bland barn födda till termin kan ett tillskott av DHA och AA ha en positiv effekt för utveckling av syn det första 12 månaderna.

- Det finns inte tillräckligt med dokumentation för tillskott av DHA till barn över 2 år har någon effekt på kognitiv funktion.

Detta var alltså det jag fann om barn, vidare finns god dokumentation på vuxna: Ett intag av fisk, fiskolja och långa fleromättade omega-3 fettsyror (EPA, DHA) reducerar risken för att dö av hjärt-kärlsjukdom samt har positiv inverkan på blodtryck och koagulation. Jag menar så det, att tidigt införa fisk som en del i vardagen är sunt och en investering för framtiden om det inte finns ny forskning då som visar motsatsen.

Fula fiskar från en indonesienresa

Länk till rapporten från Helsedirektoratet
http://www.helsedirektoratet.no/publikasjoner/kostrad-for-a-fremme-folkehelsen-og-forebygge-kroniske-sykdommer/Publikasjoner/kostrad-for-a-fremme-folkehelsen-2011.pdf

Eller om du hellre vill läsa studierna
Eilander, A., Hundscheid, D. C., Osendarp, S. J., Transler, C., og Zock, P. L. Effects of n-3 longchain polyunsaturated fatty acid supplementation on visual and cognitive development throughout childhood: a review of human studies (2007) Prostaglandins Leukot.Essent.Fatty Acids (76), 4, 189-203.

Simmer, K., Schulzke, S. M., og Patole, S. Longchain polyunsaturated fatty acid supplementation in preterm infants (2008) Cochrane.Database.Syst.Rev. 1, CD000375-.

Oken, E., Osterdal, M. L., Gillman, M. W., Knudsen, V. K., Halldorsson, T. I., Strom, M.,Bellinger, D. C., Hadders-Algra, M., Michaelsen, K. F., og Olsen, S. F. Associations of maternal fish intake during pregnancy and breastfeeding duration with attainment of developmental milestones in early childhood: a study from the Danish National Birth Cohort (2008) Am.J.Clin.Nutr. (88), 3, 789-796.

Oken, E., Radesky, J. S., Wright, R. O., Bellinger, D. C., Amarasiriwardena, C. J., Kleinman, K. P., Hu, H., og Gillman, M. W. Maternal fish intake during pregnancy, blood mercury levels, and child cognition at age 3 years in a US cohort (2008) Am.J.Epidemiol. (167), 10, 1171-1181.

Julen är räddad, grisen är slaktad

Vi är hos min sambos pappa, han är bonde. Grisar, kor och några sällskapshästar bor det på gården som ligger på en ö i nord med fjällen i ryggen och havgapet som utsikt. Vi har slaktat två grisar idag, två elaka grisar som bet de andra grisarna i svansen. För idag jag har lärt mig att om en gris blir biten i svansen är risken stor för en infektion så allvarlig att de dör. Inte bra med sådana grisar i fjösen alltså.

Nu ska den, möras, parteras och sedan kan vi börja på själva julskinka-jobbet. DN.se har recepet på hur man gör en julskinka från grunden och jag tänker varför inte när vi kommer över så fina råvaror som detta.
http://www.dn.se/mat-dryck/recept/julskinka-fran-grunden

Viljar har alltså varit med på sin första grisslakt och jag tycket det är viktigt sånt här, att veta var maten komme ifrån. Att fisk simmar i havet och inte växer på fiskpinneträd, att korna går på bete hos bestefar och mjölken inte kommer ur kon som chokladmjölk, att älgen jagas av jämthunden Jo och pappan, och att svampen, blåbären och hjortronen plockas ett och ett och hamnar i hinken innan de blir till sylt. Jag gillar ekologiskt och KRAV men jag gillar närproducerat, hemplockat och jagat kanske ännu bättre.

Bilden är från i somras.. utan snö och bara dagsljus 2 timmar per dag så blir det inte mycket till mobilbilder.

Baby-Led-Weaning

Baby Led Weaning (BLW) är en metod där man direkt på fast föda och hoppar över purestadiet. Denna metod är populär i Storbritannien och jag har hört om fler och fler i sverige som testat detta. I korta drag innebär det att barnet får äta själv från första smakportionen( från 5-7 månaders ålder). Till exempel lättkokta grönsaker, brödbitar, kokt kött, det mesta som går att hålla även för barn som inte fått till pincettgreppet ännu. Det verkar också vara lite olika på hur man definierar BLW, några menar att det är bara fasta konsistener medan andra menar att så länge barnet äter själv så är det BLW oavsätt konsistens.

Det finns lite forskning i ämnet men de ivrigaste anhängarna refererar till studier som visat lägre BMI (mindre övervikt) i de första barnåren, ett bredare och mer varierat kosthåll och barnet äter mer av familjens mat. Samtidigt visar en del forskning på att det inte passar för alla barn och att vissa barn som är lite senare i ätutvecklingen kan bli undernärda och att en kombination av prue och fast föda är det bästa för dessa barn. Men det finns som sagt väldigt lite forskning på området så ta resultaten med en nypa salt.

Läs mer på:
http://www.babyledweaning.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/Baby-led_weaning¨
Recept på plockmat här i bloggen

Vill ni testa BLW ? Mitt råd är att läsa på lite extra, köp bra haklappar och ha dessa punkter i bakhuvudet:

• Fast föda innehåller mindre vatten, barnet behöver alltså dricka mer mellan måltiderna och till måltiderna av vatten, bröstmjölk eller ersättning.
• All vuxen mat passar inte som babymat. Köpt bröd, kex och blandprodukter som korv och liknande innehåller mycket salt. Om detta ska utgöra basmat för barnet så baka eget bröd och köp osaltade köttprodukter.
• Försök variera med kött, fisk, grönsaker, frukt och spannmål. Det kräver lite fantasi för att variera plockmaten. På diverse bloggar och forum finner man recept på grötstavar och liknande.
• Det kan vara svårt att veta hur mycket barnet egentligen får i sig med mycket mat som hamnar på golvet, följ med på viktutvecklingen om du är rädd att barnet äter för lite.
• Fast föda kan vara svårare att berika med fett, kokta grönsaker och brödbitar innehåller lite kcal så använd gott med pålägg, laga grönsaksbiffar och berika med lite extra ägg, olja, grädde och så vidare. 
• Från 6 månader så behöver barn få i sig järn via kosten, då börjar järnlagren att sjunka. Det är därför viktigt att man kommer igång med järnrik mat här. Till exempel blodpuddingsbitar, leverpastejbitar kan vara fina.
• Följ med och lämna inte barnet ensam, att sätta i halsen är inte kul och kan förstöra hela upplevelsen med mat och måltiden det är dessutom farligt.
• Ta det i DITT barns tempo... många barn är inte klara för fastare konsistenser och de har dålig kontroll på maten i munnen, barn som kväljs visar tydligt att dem inte är klara för fast konsistens. Backa då ett steg till en konsistens som barnet klarar av.

Jag måste erkänna att jag är lite skeptisk, eftersom vi vuxna äter mat i flera konsistenser så vill jag ju att mitt barn också ska lära sig det. Att helt välja bort purekonsistens innebär att vi väljer bort både gröt och välling som i Sverige och Norge är den största källan till järn i kosten för barn under 1 år.
Jag tror på en kombination, att klämma, känna, ta och smaka är ett naturligt steg i utvecklingen och givetvis bör alla barn få kladda och läsa sig äta själva när man börjar med detta måste vara beroende på barnets utveckling och föräldrarnas tålamod. Detta gör redan väldigt många utan vi behöver sätta ett namn på det. Jag tror inte heller att vi ska vänta för länge med att gå bort från purestadiet, variation tror jag är det bästa, purèmaten är trygg, den kan barnet äta mycket av också om de inte har fullt utvecklad munmotorik, fast föda är spännande, kul och ska absolut upplevas så fort barnet kan hantera det.

Min lille fyller två-siffrigt, hela 10 månader idag.

Mitt lilla mirakel blir 10 månader idag! 10 hela månader sedan han andades luft för första gången. När Viljar föddes var han slapp och ganska medtagen efter en lång och tuff förlossning så han rullades ned på intensiven och de första smakerna av mat var donatormjölk via en slang (nasogastrisk sond) i näsan. I mitt jobb så är jag nog härdad och en slang i näsan känns inte så otäckt som många kanske upplever det utan min tanke var, såbra att han får mat! Viljars pappa däremot han tyckte det var lite otäckt. Första dygnet blev han alltså både ammad och sondmatad för att få lite extra. Men amningen kom igång fort och sonden togs bort.. först då började jag förstå att jag blivit mamma.

Nasogastrisk sond är en tunn slang man lägger via näsan och ned i magesäcken eller ned i första delen av tunntarmen beroende på situation. Att få maten direkt i magen utan att behöva suga, dricka eller tugga underlättar för många som har en sjukdom som gör det svårt att täcka behovet med det man orkar äta eller att man helt enkelt bara är några timmar gammal och just spungit ett marathon till förlossning.

Julgodis - Torkadfrukt och mandelmassa med chokladöverdrag, knäck, rocky road

Tjuvstartar julen såhär fyra veckor till doppardagen När butikerna får in torkade fikon och mandarinerna är på sitt bästa då kommer julstämmning över mig som ett brev på posten. Jag kan stå timmar i köket, smälta choklad, rullar, koka, hacka och fylls upp till brädden. I år blir det nog en hel del ätbara julklappar med tanke på den start jag haft med julbaket.

Kulor med torkad frukt och choklad.
Dessa går att variera efter vad man tycker om och vad som finns i kylskåpet. Testa olika typer av torkade frukter, nötter och frön. Smaksätt med glögg, konjak eller choklad.

Ingredienser:
100g mandlar/jordnötter/solrosfrön/pumpa kärnor mm.
200g Torkade- aprikoser/fikon/russin/katrinplommon/äpplen
100g mandelmassa
150-200g mörk eller ljus choklad (jag gillar mörk).

Hacka mandlarna/nötterna i matberedaren, tillsätt de torkade frukterna och mandelmassan en ingrediens i taget och mixa allt till en massa som går att forma till bollar. Låt den vila och smält chokladen över vattenbad eller i micron (på låg effekt). Forma till små bollar och rulla i chokladen, ställ kallt tills chokladen stelnat.Det går också fint att hälla choklad rätt ned i smeten och istället rulla dem i hackade nötter.  Göm sedan långt in, högst upp i skafferiet eller i kylskåpet och håll tummarna för att de räcker till lucia.

Knäck - klassikern
Den måste finnas med helt enkelt, ju mindre desto bättre. Det fina med detta recept är att du kan använda en stektermometer för att ta reda på när den är färdig istället för det där kul-provet som aldrig fungerar för mig..

 
Leilas Rockyroad
Amerikanskt med allt som hör till. För dem som gillar sötare än sötast.




Känner ni julstämningen!!

En månad till jul och julgodis

Nu är det en månad till Jul som ska firas hos Viljars mormor och morfar, första riktig julen. Det känns underbart och jag längtar verkligen efter julskinkan, julmusten och pappas gravade lax. Hur blir det för vår då 11 månader gamla kille? Kan han äta allt och är det ok att morföräldrar och farföräldrar skämmer bort sina barnbarn med diverse mindre nyttiga sötsaker? Hur tänker ni? Jag tänker så här:

Så länge det är skillnad på hemma och hos mor- och farföräldrar så ser jag egentligen inget problem med att bli lite bortskämd några gånger i året. Men det blir såklart något annat om far- eller morföräldrar bor i huset bredvid eller/och om de umgås med sitt barnbarn flera gånger i veckan. Då blir lätt godiset en del av vardagen något jag tycker man ska undvika. Dels för att godiset tar den platsen sund och näringsrik mat hade haft och det ökar risken för både hål i tänderna och övervikt.

Med ett barn som inte har några allergier eller problem med övervikt så gör det lite att bli bortskämd av sina mor/farföräldrar några gånger i året. Om det däremot är en överviktsproblematik så menar jag att man bör diskutera detta med dem som ger barnet mat/godis så att alla tänker lika.

Ett tips kan vara att prata om detta innan man hamnar i situationen, så slipper man förhoppningsvis säga nej vid matbordet och de som har lust att ge barnet något sött har fått tips på andra alternativ från föräldrarna.

Nu är det ju inte maten vi äter på jul och i mellandagarna som gör en vana utan det vi äter resten av året. Jag tror inte (läs hoppas inte) att Viljar blir mätt på socker i jul dels för att han bara är 11 månader då och jag tycker det är alltför tidigt men detta är en diskussion som vi får ta när det närmar sig om dom nu inte läser bloggen...

Det äts alltför lite frukt och grönsaker och Europa blir fetare

laga ratatoulle- en grönsaksbomb

DN.se skriver att Europeerna blir allt fetare enligt den nya undersökningen ”Health at a glance – Europe 2012” där 35 länder har kartlagts med hänsyn till olika hälsoparametrar som rökning, fysisk aktivitet, BMI och hur mycket frukt och grönsaker som inntas. SLV.se hänvisar till samma studier och konstaterar att endast 8 % av barnen som deltagit i undersökningen äter tillfredsställande.

Det är förvånansvärt dåliga siffror tycker jag:

• 34 % av flickorna och 25 % av pojkarna i 15 års åldern äter frukt dagligen.
• 34 % av flickorna och 24% av pojkarna i 15 års åldern äter grönsaker dagligen.

I Sverige och Norge ser det inte mycket bättre ut, bara 23% av norska killar och 30% av svenska killar äter grönsaker dagligen, av flickorna är siffran högre och hela 39% av svenska flickor och 33% av norska flickor äter grönsaker dagligen.

Jag är förvånad, det är mycket mindre än jag gissat. Det är stor skillnad med mellan könen och flickor äter generellt oftare frukt och grönsaker än killar. Spontant tänker jag vad äter man istället om man inte äter frukt eller grönsaker, speciellt då min mat nästan alltid innehåller en eller annan typ av grönsak eller frukt även om mängden är liten men jag kanske är arbetsskadad.

Hur ska vi få våra barn att tycka om och äta mer frukt och grönsaker? Här komer några tips som kanske kan öka frukt och grönsaksintaget.

• Servera grönsaker till minst 2 måltider per dag till exempel lunch och middag.
• Servera frukt till minst 2 måltider per dag till exempel frukost och mellanmål.
• Även om någon familjemedlem rynkar på näsan så se till att det står på bordet, och om man smakar så bör man få mycket beröm.
• Tänk på att du som vuxen är ditt barns hjälte (i en period iallafall) så föregå med gott exempel.
• Fruktsallad till dessert
• Använd grönsaker och frukt i matlagningen som ingredienser, riv morot i köttfärssåsen, blanda i bönor och linser i grytor, fler grönsaker på den hemlagade pizzan, blanda riven morot i pannkakan och majs i plättarna.
• Gör en råkostsallad som kan stå några dagar i kylskåpet utan att bli dålig och därmed ätas till flera middagar. 
• Dippa grönsaker och dip tillsammans eller istället för chipsen.
• Ät färsk frukt till yoghurt eller gröt istället för smaksatta alternativ.
• Eller varför inte en meatfree monday.  

Vilka grönsaker har du ätit idag?

Uppdatering om bly i viltkött

Tidigare skrev jag om bly i viltkött då det pågår underökningar om blyhalten i viltkött och huruvida detta kan bidra till blyförgiftning. Speciellt hos små barn och gravida.
Tidigare har man bara mätt blyhalten i själva köttet. I en ny undersökning gjord bland järgare och deras famlijer har blyhalten i blodet mätts och den visar lägre halter bly i blodet än man tidigare trott. Denna undersökning och flera pågående skal bli ett underlag för kommande riskvärdering som väntas blir färdig under nästa år.
Märk att livsmedelsverket inte har ändrat sinda rekommendationer som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Det inlägget hittar du här

Länken tll artikeln; viltkjött og bly i blod.
http://www.matportalen.no/uonskedestoffer_i_mat/tema/miljogifter/viltkjott_og_bly_i_blod

Fråga - äter din unge allt du lagar?

Fick en fråga på mail häromdagen:
"Du lagar en massa kryddstark mat men äter han verkligen allt?"

Nej det gör han alltså inte, men han får smaka på allt några gånger även om han ratat det första gången. Till exempel smaken av taco har han testat säkert 10 ggr men han ratar det varenda gång. Spiskumming är helt enkelt inte hans grej.. eller är det ? Vi testar igen en annan gång för jag har fortsatt 2 burkar tacoröra i frysen.

Vegetariska biffar av mungbönor och kikärter

Nu när jag kokat bönor för ett helt år (nästan) så blir det en del vegetarisk mat som variation till viltkött och fisk. Vegetariska biffar går att variera uifrån vad som finns i kylskåpet och i skafferiet. Med nötter eller frön i smeten ger det god smak och lite tuggmotstånd beroende på hur grovt du mixar dem.

Ingredienser
ca 2 vuxenportioner

1dl mungbönor
1dl kikärtor
1dl rivna morötter
1st ägg
1st vitlöksklyfta
1/2 tsk örter
2 msk nötter eller frön (jag hade bara solrosfrön hemma)

Olja eller flytande margarin till stekning.
  
Mixa fröna fint. Tillsätt sedan resten av ingredienserna och mixa till en smet. Stek på medelvärme tills de är gyllenbruna ca 1-2 min på varje sida. Stek i rikligt med olja/flytande margarin då biffarna är magra och ganska fiberrika gör det inget med extra fett till ett växande barn.

Blodpudding/-pølsetips

Om det bara är barnet i familjen som gillar blodpudding eller om man vill ha en snabb lunch tillgänglig i portionsform så skiva den och frys in. Enkelt och snabbt, ta fram så många skivor du behöver och stek dem frysta i pannan.. Färdiga på ett par minuter.

Torskmos med ingefära och vitlök

 Med koktpotatis över från middagen är det snabbt gjort att fixa lite matlådor till Viljar att ha till veckan. Vi försöker bli bättre på fisk här hemma, minst 3 ggr i veckan skulle jag vilja ha fisk på bordet.. men med frysen fulll av älg blir det ofta det i brist på fantasi. Här kommer iallafall lite fisk som passar från6 månader och uppåt.

 

Ingredienser

ca 200g torsk

ca 2 dl broccoli

1st vitlöksklyfta

1krm ingefära

2msk flytande margarin/olja

lite mjölk

3 medelstora potatisar

Koka potatisen, skala och mosa med 1 msk smör och lite mjölk till ett fluffigt potatsmos (att mixa potatis brukar fungera dåligt på grund av stärkelsen kan den bli lite seg och geleig om det ska frysas sedan). Lägg resterande ingredienser i en kastrull fyll på med lite mjölk och koka fisken färdig (ca 10 min) och broccolin mjuk. Mixa ett fiskoch broccolimos som sedan rörs ihop med potatismoset. Färdigt och gott men liten annorlunda smak på fisken.

Dagens dietsamhälle, vad gör det med våra små blivande vuxna.

Jill Holmström skriver på Matvett om dagens dietsamhälle: "Kosthållningar har blivit 2010-talets religioner. Det moderna korståget innebär att skrika ut sin diet och smutskasta alla andra. Jag är trött på detta tråkiga generialiserandet av tillåten och otillåten mat. Mat är inte svart eller vitt..."

http://www.matvett.se/reflektion-over-dagens-dietsamhalle-hur-ska-vi-egentligen-ata/ 

Jill har så rätt i det hon skriver och jag tycker detta är en intressant diskussion även om jag försöker hålla mig utanför. Jag vill, och ska göra mitt allra bästa för att hålla min son utanför den också. För vad gör denna debatt med våra små? Vad ger det för signaler när vi vuxna har denna inställning till mat och näring? Ska man verkligen behöva kunna citronsyracykeln för att äta näringsrikt och balanserat? Det är skrämmande med tanke på att sjukdomar som anorexia nervosa och bulimi kryper nedåt i åldrarna samtidigt som andelen överviktiga ökar.  Varför är det så tråkigt att vara lagom och medelmåttig?

Jag är uppväxt med att maten den åt man, det låg inte så mycket diskussion i om detta var sunt eller osunt. Det var helt enkelt mat som vi blev mätta av. Jag kunde inte påverka speciellt mycket av maten som stod i kylskåpet eller på bordet och min pappa lagade mat för att han tyckte om att stå i köket.
"Ät och var glad!" Detta var mantrat som upprepades så fort vi rynkade på näsan när han experimenterat i köket. Kanske inte så kul att höra då men idag är jag innerligt tacksam för att mina föräldrar inte lade vikt på specifika näringsämnen och dieter, och om dom hade en baktanke med gröt, spagetti och köttfärssås, fiskbullar och filmjölk så var det inget vi barn hörde något om. Jag hoppas nu kunna föra detta vidare till Viljar. Där maten är något man äter, där maten är god och måltiden samlar famlijen. Men matens näringsämnen behöver inte diskuteras kring middagsbordet.

Så ät och var glad, ät varierat och utan måsten eller stränga restriktioner. Hur du väljer att äta och din inställning till mat kommer överföras till dina barn. Jag ska göra mitt allra bästa för att Viljar ska ha en sund inställning till det som skyfflas in i munnen. Maten ska täcka behovet av vitaminer, mineraler och energi, den ska ibland vara vansinnigt god och ibland medelmåttigt tråkig, det ska vara vardag och fest, den kan vara förknippad med gammal tradition och nya trender. 

Kostundersökningar som behandlar barn:
Bara 8% av barnen i de nordliska länderna äter på ett sätt som bedöms som tillfredsställande, detta skriver slv.se när de presenterar en ny kostundersökning. 
Riksmaten 2003 - Mellan 17 och 23 procent av barnen var överviktiga (isoBMI >25), varav 1 till 4 procent var feta (isoBMI >30).

Lammfärsbullar

Lamm är ett sådant kött som jag ätit väldigt lite, men så kom jag kom till Norge. Här äts det lamm lite nu och då och många festmåltider är lagade just på lamm eller får.. som nationalrätten fårikål. Till Viljar ligger det nu 20st små lammfärsbullar och väntar i frysen bara att ta fram till riset, potatisen eller vad det nu må vara till middag. De är kryddade med klassiska lammkryddor, vitlök och rosmarin. Mixa dem eller ät dem som plockmat.


Ingredienser
400g lammfärs
1 ägg
1 msk ströbröd (kavring på norsk)
1-2 msk mjölk eller matlagningsgrädde
½ tsk torkad rosmarin
1st vitlöksklyfta

Blanda ägg, vitlök, rosmarin, grädde/mjölk och ströbröd. Riv eller pressa vitlöken. Blanda med färsen och forma till små söta bullar. Lägg dem på bakplåtspapper, stek dem i ugnen så slipper du en hård stekyta och sparar massa tid. 175 grader i 30 minuter.

Här hemma var det slut på bakplåtspapper men pajformen i silicon fungerade fint!

Rismellis

Det blev en del ris kvar från middagen så jag fyllde på mjölk och kokade egen risifrutti, bra som mellanmål till lilleman. Med mörkertiden här uppe så infinner sig julstämmningen fort, speciellt när det luktar på kanel i huset.

Ingredienser
2dl kokt ris
1dl mjölk
1krm kanel
½ äpple

Lägg riset i en kastrull, tärna äpplet i små små tärningar och fyll på med mjölk och koka tills mjölken nästan är borta eller tills röran är sådär härligt krämig. Smaksätt med lite kanel. Färdigt!
Vi chansar och ser hur det går att frysa riset.. lovar återkomma om det inte fungerar.

Sötningsmedel istället för socker?

Mycket socker, godis och bullar är de flesta föräldrar säkra på att det inte hör hemma i vardagsmaten men hur är det med konstgjorda och icke energigivande sötningsmedel som Aspartam, Acesulfam K, Cyklamat och Sackarin? Nästan 70% av alla livsmedelskonsumenter väljer livsmedel som är sötade med just dessa typer sötningsmedel (slv.se). Vad gäller för barn?

För vuxna finns ett ADI-värde, ett värde som uppger ett accepterat dagligt intag som man kan tryggt kan äta varje dag under hela livet. ADI-värdet framställs från djurstudier och har god säkerhetsmarginal, det uppges i mg per kg kroppsvikt och för en vuxen person krävs det ganska stora mängder av en matvara för att överskriva det accepterade intaget. En person på 60kg kan dricka 4liter lightläsk sötad med aspartam utan att överstiga ADI. Men för barn som äter större portioner i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna, det har alltså lite lättare att komma upp i det accepterade dagliga intaget än vuxna.I Norge rekommenderas föräldrarna att inte ge konstgjorda sötningsmedel till barn under 3 år. (matportalen.no). På svenska sidan slv.se finner jag ingen informationen om sötningsmedel till barn förutom ADI-värdet (alltså accepterat dagligt intag) som gäller för både vuxna och barn. Det är alltså bra att begränsa eller helt undvika sötningmedel till barn under 3 år.

Frågan jag tycker att man egentligen skal ställa sig är varför ska det smaka sött? Konstgjorda sötningmedel fyller ingen funktion, de innehåller precis som socker inget näringsämne som kroppen behöver. Folk flest mår bra att dra ned på socker inntaget och behöver vi verkligen ersätta det sockret med sötningsmedel. Undantaget kan vara för diabetiker då konstgjorda sötningmedel påverkar inte blodsockret och innehåller väldigt väldigt väldigt lite kalorier (med den lilla mängd som används i matvaror så tillför de ingen extra energi) de kan därför fylla en funktion till vid diabetes, övervikt eller normalvikt för någon som önskar dricka läsk och bibehålla normalvikt.

Läs mer om aspartam på matvett och slå hål på myterna

Småplock i blötläggning - kikärter och bönor




 På bilden ser ni kikärter, kidney bönor och mungbönor



Viljar går mer och mer för plockmat och för att få lite variation så ska det nu kokas plockmat för ett helt år. Ärter, bönor och linser är fantastiska livsmedel om du frågar mig. Baljväxter är rika på protein och i kombination med korn så är detta ett fullvärdigt protein. Jag hoppar över saltet när jag kokar bönor som Viljar ska äta och kryddar istället med massa vitlök, paprika pulver och torkade örter.

Bönor och känsliga magar. För några magar passar bönor tyvärr dåligt. De kan vara gasbildande för vissa mer än andra. Oligosackarider är en typ av kolhydrat som finns i bönor den är tuff för kroppen att bryta ned och kan vara gasbildande för vissa. För att minska risken för magproblem är det viktigt att baljväxterna blötläggs i rikligt med vatten. Detta vatten hälls bort och kokningen sker i nytt vatten. Man kan också byta kokvattenet efter halva koktiden.

Det är också viktigt med välkokta bönor som annars kan ge illamående, diarrè och kräkningar om de är dåligt kokta. Följ anvisningen och koka hellre lite för länge än för kort tid speciellt till barn.

Kokning av bönor och ärter
Blötlägg de torkade baljväxterna i rikligt med vatten över natten minst 10 timmar.
Häll av blötläggningsvattnet och fyll på med nytt vatten i en kastrull, det ska minst vara dubbelt så mycket vatten som bönor/ärter. Tillsätt kryddor (örter, paprikapulver, peppar, vitlök... vad man har hemma) och koka dem mjuka, byt ut kokvattnet efter halva koktiden. 

Koktider för baljväxter (koktiden kan variera)
ADZUKIBÖNOR: 30 minuters koktid
BLACK EYE BÖNOR: 30 minuters koktid
SMÅ VITA BÖNOR: 45 minuters koktid
SVARTA BÖNOR: 45 minuters koktid
BRUNA BÖNOR: 1 timmes koktid
KIDNEYBÖNOR: 1 timmes koktid
STORA VITA BÖNOR: 1,5 timmes koktid
SOJABÖNOR: 1,5 timmes koktid
KIKÄRTER: 1 timmes koktid
GRÖNA LINSER: 30 minuters koktid
SKALADE RÖDA LINSER: 10 minuters koktid

Häll av vattnet, skölj av dem i ett durkslag och använd som plockmat, i grytor, i plättar. Ett tips är att koka en stor sats, fördela i plastpåsar och frys in. Snabbt och enkelt att ta fram.

Butternutpurè

Pumpa det är en ny grönsak (är det en grönsak eller frukt?) för mig. Men god det är den, känner mig nästan lite lurad som missat denna smak i 29 år. Viljar han får testa pumpa innan han fyllt ett, vilken lyckost. Denna puren passar bra som smakportion och för de lite större, du kan blanda den med lite köttfärs/fisk eller annan proteinkälla för att göra den mer matig eller äta den som den är.

Ingredienser
3 st medelstora potatisar
½ liten butternut pumpa
½ vitlöksklyfta
3msk mjukt margarin/flytande margarin

Skala potatis och butternut, skär opp i tärningar. Finhacka eller riv löken. Lägg allt i en kastrull och fyll på med vatten så det täcker. Koka mjukt och mosa med gaffel eller mixa.

Farsdagsmiddag, tjälknöl och butternut

Tjälknöl med rostad butternut, potatis och morot med svampsås. Middag för en kung enligt mig. Pappan var förnöjd han med det var ju trots allt han vi firade. Tjälknöl är mitt allra bästa tips för gott älgkött. Så enkelt och så gott!!

Viljar fick både kött (skar ut de mittersta biten av köttet som är minst salt), butternut, och rotsaker som plockmat det var uppskattat. Även hunden under bordet var nöjd eftersom det regnade köttbitar.

Tjälknöl/tjälknul
Ta en stek ur frysen och lägg den i en ugnsfast form. Ställ in den frysta steken i ugnen på ca 100 grader (eller strax under). Sätt i en termometer efter ett par timmar, ta ut den när innertemperaturen når 70 grader. Hur lång tid det tar är beroende av stekens storlek men räkna med minst 6 timmar.

Koka upp 1 liter vatten tillsammans med 0.5dl salt, en skvätt soja, torkade örter (rosmarin, timjan mm), några enbär och ett par delade vitlöksklyftor. Häll den varma lagen i en plastpåse och lägg i köttet. Låt det dra i 3-4 timmar. Färdigt, skär upp och servera.

Till härligheten skars butternut, potatis och morot upp i tärningar och rostades i ugnen på 200 grader i ca 40 minuter. Eller tills de fick lite färg.  En svampsås blev pricken över iet.

Det blev en matlåda till Viljar av lite kött, och rotsaker mosat tillsammns med matlagningsgrädde.

Farsdagslunchen Blodpudding

Kokta tärningar av blodpudding, äpplen och några gröna ärter.
Perfekt mjuk o lättlagad plockmat.

Ratatouille

Som i matsätten ratatouille och inte råttan alltså. Den puttrar på spisen och lagar sig själv bara du skär upp grönsakerna och slår på plattan. Fantastiska smaker som passar bra som tillbehör till kött eller fisk men också som egen rätt tillsammans med pasta och en god ost eller lite bönor och ett nybakt bröd. Jag har kokat den i järngrytan i hopp om att en del av järnet hamnar i maten och därmed lyfter näringsinnehållet.

Om den mixas kan kan serveras som första smakportion eller med lite större bitar till lite större barn. 

Ingredienser
1st paprika
1st zucchini
1st auberine
1st gul lök
2st vitlöksklyftor
1 burk krossade toamter (alt. 4 färska tomater)
3 msk olivolja
1tsk socker
(salt, peppar)

Hacka lök och vitlök, skär zucchini, abergine och paprika i jämstora bitar. Fräs allt i en gryta med olivolja. Tillsätt tomater och lite socker. Koka under lock i ca 1 timme. Rör då och då. Smaka av med salt och peppar. Hoppa över saltet om rätten ska serveras till de allra minsta.

Pasta med zucchini och mandel

Medan en ratatouille puttrar på spisen så sparade jag ½ zucchini som blev till en pasta och dagens lunch till Viljar. Den innehåller mandel som lyfter smak och näringsinnehåll. Läs mer om nötter till småbarn.

Ingredienser
½ zucchini
½ morot
½ gul lök
1 vitlöksklyfta
2msk mjukt/flytande margarin
1dl pasta (snabbmakaroner)
½dl matlagningsgrädde
rosmarin

Riv zucchini, morot, vitlök och gullök fint på ett rivjärn. Lägg rivet i en kastrull och tillsätt 1dl vatten. Koka allt mjukt, mixa snabbt. Tillsätt matlagningsgrädde och fyll på med vatten om det behövs och tillsätt pastan och rosmarin. Koka lite längre än anvisningen så att den blir så pass mjuk att du slipper mixa den, ev. mosa med gaffel. Tillsätt mjukt margarin så att det blir ca 1 tsk per portion. Smaklig!
 

Vegetarisk kost till barn

Jag rekommenderar ingen att börja med vegetarisk kost till sitt barn men inte heller att börja med kött om man nu väljer vegetarisk mat. En väl balansead vegetarisk kost är näringsrik och det är fullt möjligt att äta vegetariskt både som barn och vuxen utan att få näringsbrist MEN det kräver lite mer kunskap om mat och näring för att det ska gå ihop speciellt till barn som har samma behov av vitaminer och mineraler som vuxna men mindre portioner som det ska få plats i. Det kräver alltså hög kvalitet på den mat som serveras. 

Läs också inlägget om vegankost: Kan en 4-åring täcka behovet av vitaminer och mineraler med vegankost?

veg. thaigryta med kidneybönor och spenat

Det finns många typer av vegetarisk kost, med eller utan ägg, mjölk, fisk och så vidare, men ju fler livsmedel som plockas bort desto svårare blir det att få täcka barnets behov av energi och näring. Dessa matvaror kan ingå varje dag i en vegetarisk kost hos barn:

- Baljväxter, som bönor, ärter, linser, tofu eller andra sojaprodukter och gärna i fler än en måltid.

- Fullkornsprodukter

- Grönsaker och rotfrukter

- Frukt eller bär

- Berikad gröt eller välling, minst till två års ålder

- Lättmjölk, mellanmjölk eller berikade vegetabiliska drycker

- Oljor (ex. rapsolja, olivolja), mjuka margarin

- Fisk, ge gärna barnet fisk även om resten av familjen inte äter fisk
- D-droppar eller annat D-vitamintillskott som fiskolja

Vitaminer och mineraler vid vegetarisk kost

Vitaminer och mineraler som kan vara en utmaning i vegetarisk kost är omega -3(essentiell fettsyra), järn, B12, Vitamin D, Kalcium, Jod, Riboflavin, Selen. Jag har nedan listat källor till dessa näringsämnen.

Omega 3

Finns framförallt i fet fisk där finns också DHA (en typ omega 3-fett) som är viktig för hjärnans utveckling. DHA finns bara i fet fisk som lax, makrill mfl. En annan typ Omega-3 från växtriket får vi från valnötter, rapsolja, frön. 

Järn

Järn från vegetabilier tas inte upp lika bra som järn från kött men C-vitamin ökar upptaget av järn frukt i kombination med ex. fullkorn. Järn finns i bla. fullkorn, baljväxter, nötter, frön. För små barn är berikad gröt eller välling en stor källa och barn som äter vegetarisk mat bör få järnberikad gröt upp till 2 års ålder. Läs mer om järn.

Vitamin B12 (kobalamin)

Finns i kött, fisk och ägg alltså bara i animaliska produkter och barn som äter vegankost behöver tillskott av B12.

Vitamin D

Finns framför allt i berikad mjölk, margariner och fisk. Det rekommenderas D-vitamin tillskott till barn upp till 2år i Sverige och 4 år i Norge. Läs mer om vitamin D

Kalcium

Mjölkprodukter och mjölk är goda källor, det finns också i baljväxter och gröna grönsaker. Barn som inte dricker mjölk (vegan) bör få kalciumberikade produkter eller tillskott.

Jod

Finns i joderat salt, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och mejeriprodukter. Undvik tillskott av Jod de kan innehålla alltför höga halter för ett barn, använd istället joderat salt.

Riboflavin (B2)

Främst mjölk och mejeriprodukter, bästa vegetariska källorna är berikade drycker, baljväxter, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter.

Selen

Selen finns i kött, fisk, ägg och mjölk. Det finns också i jorden men svenska jordar är fattiga på selen. Importerade vegetabilier vill därför innehålla mer selen. Till exempel baljväxter, nötter och frön.

Källa: slv.se

Vegetarisk mat är sund och har många hälsomässiga fördelar, den innehåller mycket fiber och är rik på vitaminer och mineraler även om inte alla är representerade. Kom ihåg att du inte behöver vara vegetarian för att äta vegetariskmat. Laga ett vegetariskt alternativ till spagetti och köttfärssås idag: Pasta med röda linser i tomatsås och varför inte införa en www.meatfreemonday.com / www.kjottfrimandag.se

Palt, komle eller raspeboll och grön ärtstuvning

Kärt barn har många namn, pappan ockuperade köket och sa att han skulle laga raspeballer.. he?! Först när de stod på bordet förstod jag att det var palt det var snack om. Gott var det iallfall, det tyckte hela familjen. Viljars pappa lagar palt utan fläsk eller kött innuti, det stektes istället vid sidan av vilket ju passade bra eftersom vi undviker det allra saltaste till familjens minsting som åt palt och grön ärtstuvning med god aptit. I min sambos familj serveras palten med grönärtstuvning, och något salt kött som bacon eller fläsk. Medan svenskarna som har fläsk och lingonsylt, lingonsylt i all ära men jag gillar de gröna ärtorna skarpt. Gör vegetarisk och hoppa över köttet, ärtorna är näringsrika med bla järn och mycket protein.. 

Husmanskost när den är som bäst.

 Raspeballer
Ingredienser (2 vuxna portioner och minst två barnportioner)
1kg rå potatis
ca. 3 dl byggmel/kornmjöl
2 msk hvetemel/vetemjöl
1 tsk salt

Skala och riv(eller kör i foodprocessorn) potatisen och blanda med mjöl och salt. Koka upp lättsaltat(eller buljong) vatten i kastrull. Forma potatisdegen till bollar och lägg dem i de kokande vattnet, använd händerna eller en sked att forma till bollar och skölj med kallt vatten mellan varje boll, försök få dem så glatt/jämna som möjligt så håller de lättare ihop under kokningen. Koka i ca 30-40 minuter, testa en och se om de är klara de ska ha jämn konsistens helt igenom.

Grønn erstestuing 

Ingredienser

ca 250 g (3 dl) gröna torkade ärter
1 dl mjölk
 0.75 msk hvetemel/vetemjöl
1-2 msk flytande margarin
salt, peppar
(0.5tsk socker)

Lägg ärterna i blöt över natten. Häll av blötläggningsvattnet. Koka ärterna i nytt vatten till de är mjuka (ca 1 timme), koka bort eller häll av så att hälften av ärterna står i vatten. Blanda mjöl och mjölk och rör ned i ärterna. Koka upp och låt det sjuda i 6-8 minuter. Smaka av med salt, peppar, lite lite socker och margarin.