SÖK

29 november 2013

Sökfunktionen fungerar inte och fina kommentarer

Tusen tack för feedback och fina kommentarer jag fått via kontaktformuläret det sista dagarna, jag blir så glad och peppad att skriva av er. Så fortsätt kommentera och läs. Nu närmar sig julen så det kommer bli några juliga inlägg framöver. Vi firar hemma i Bodö denna julen och släkten kommer tillresande. För första gången är det vi som håller i julen, lite nervöst och väldigt kul. Givetvis har jag redan börjat planera julmiddagen.

En av er kära läsare gjorde mig uppmärksam på att sökfunktionen inte fungerar, jag har kontaktat blogger och hoppas på en lösning så fort som möjligt. Tillsvidare så får ni söka med hjälp av Etiketter och i rullisten en bit ned på vänstersida finns alla inlägg i bloggen listade.

Ha en skön fredag!


Havremüsli till frukost

Havre är ett näringsrikt kornlag och ett hett tema vad gäller diabetesforskningen. Det är fibrerna i havren som kan ha en blodsockerreglerande funktion, beta-glukaner. De ger ett långsamt och jämnt upptag av glukos från tarmen. Dessutom innehåller havre antioxidanter, mer järn,  och mer fleromättat fett och protein än till exempel grahamsmjöl, rågmjöl och hirs. Något alla inte tänker på är att havre är 100% fullkorn precis som annat fullkornsmjöl, men det är betydligt snällare för magen än många andra spannmål som för någon kan ge uppblåst mage. Att havre dessutom odlas i Norden känns lite extra bra för samvetet tycker jag.

Basen i denna müsli är havre och mer havre, puffat, rostat, helt och vanliga flingor.  Det söta kommer från sirap (men man kan lika gärna använda honung till barn över året) russin och äpplen. Serveras med fil, yoghurt eller mjölk. Ha en skön söndagsmorgon!


Ingredienser
1 matsked sirap
2 msk vatten
2 dl havregryn
1 dl havreflingor

2 dl havregryn
1 dl havrekärnor
4 dl puffat havre
1 dl hackad mandel
40 g russin
40 g torkat äpple
1 knivsudd vaniljepulver
1/2 tsk kanel

Blanda sirap och vatten i en stekpanna så sirapen löser seg, rör ned 1 dl havregryn och rosa i pannan tillsammans med kokosflingor. Låt dem få lite färg och sedan svalna i en skål.

Blanda resten av ingredienserna och till sist de rostade grynen och flingorna. Smaksätt eventuellt med lite vaniljepulver och kanel. Förvara torrt och luktfritt.

28 november 2013

Potatis och purjolöksoppa i stormen

Potatis och purjolöksopp serverades med med en pizzabulle med bacon och prästost. Vi har haft stormväder i bodø, ruskigt höstväder och Viljar blåser bokstavligt talat omkull när vi varit ute... vi är alltså mer inne. Inne och bakar, kokar soppa och leker med tågbanan.

" Onsdag ventes lokalt store nedbørsmengder, enkelte steder opptil 40 mm på 12 timer. Fra onsdag formiddag ventes vestlig opptil full storm med sterke vindkast innover land, opptil 30 m/s, står det i obs-varselet."


Ingredienser
5-6 potatisar
1 st purjolök
2 st gula lökar
1 liter höns eller grönsaksbuljong
2 dl matlagningsgrädde
(salt)
vitpeppar

Skala potatisen och skär den i mindre bitar. Skölj och skär upp purjolöken i bitar. Koka allt i vatten och buljong under lock ca 20 min tills potatisen blir mjuk.
Mosa allt med en potatisstöt direkt i kastrullen eller använd stavmixern snabbt i några sekunder. Häll i matgrädde och låt allt bli varmt. Smaka av med peppar och ev med lite salt.

Soppan serverades med en pizzabulle, ett tillbehör som inte behöver pålägg. Snabbt och enkelt.

Soppan kan fint serveras från 6 månader men hoppa då över saltet och använd mindre buljong. Ev. minska på löken som kan ge luft i magen för en del barn. 




27 november 2013

Quinoaplättar

Fin variation till de klassiska plättarna. Dessa har en tydlig smak av quinoa och det passar bra med lite saltare tillbehör som cottage cheese smaksatt med örter, kanske några räkor, gräslök och gräddfil eller grönsaker och strimlad skinka. Här hemma serverades dem med grönsakshack av tomat, paprika och några gurkbitar och en klick örtkeso. Allt i prydliga högar så Viljar plockade det han ville.
Jag saknar fortfarande ett plättjärn här hemma så mina plättar blir charmigt orunda..


Ingredienser
1,25 dl quinoamjöl
1,25 dl havregryn
1 krm salt (kan uteslutas till de minsta)
6 dl mjölk
3 st ägg
flytande margarin till stekning

Rör ihop ägg och mjöl samt en del av mjölken. Tillsätt havregryn, salt och resten av mjölken till en slät smet. Låt stå i 10 minuter (kanske förbered några tillbehör). Stek på medelhög värme.

25 november 2013

Veckomeny med mat att plocka med

En veckomeny av vardagsmat som går att plocka med underlättar middagen och städandet efteråt. Viljar börjar bli haj på gaffeln men för de lite mindre fungerar dessa måltider lika bra att äta med fingrarna. Det allra saltaste som bacon och den gröna spenaten kan uteslutas för de minsta. Ha en fin vecka så här i förjulstider.

Rester!


23 november 2013

Juklappar att äta upp

Nu närmar sig julen med stormsteg, har ni börjat fundera på julklapparna ännu.. jag har funderat men inte köpt någon ännu. Tänkte försöka sticka något, safta något, sylta något, baka något och kanske torka något. För visst är det lite extra kul att få en och ge bort en ätbar, handgjord julklapp.

Här får ni några tips på julklappar

Blåbärsbalsamico - gott till glass, sallad eller viltkött
Havtornsmarmelad - ljuvligt på en skorpa med ost eller direkt i filen
Bondkakor - man kan göra många!
Rostade kikärter - krydda med julen, neilika, kardemumma, kanel



I år ska vi stå för julen och givetvis har jag börjat tänka på vad som ska stå på middagsbordet. Det fina med att ha julen hemma hos sig själv är att vi kan bestämma vilka traditioner vi vill behålla och vad som vi kan strunta i. Om det blir som jag tänkt blir det när producerat, skjutit av pappan i huset, plockat, saftat och syltat av mig. Tror vi går bort från det traditionella julbordet även om morfarns gravade lax har sin givna plats!

22 november 2013

Jämför mjölk med sojadryck, havredryck, risdryck och kokosmjölk


bild: svensk mjölk, alpro, gogreen
Det finns olika anledningar till att man väljer andra alternativ än mjölk, som smak, allergi, intolerans, näringsinnehåll och egenskaper i matlagningen. När det är små barn som man byter ut mjölken för kan det dock vara bra att känna vilka näringsämnen det eventuellt blir mindre eller mer av. Mjölk och mejeriprodukter är vår viktigaste källa till kalcium, för vegetarianer är mjölk också en viktig källa till B12.  Förutom vitaminer och mineraler innehåller mjölk protein av bästa kvalitet.

Denna tabell har jag lånat av bramat.no. men jag har lagt till rader med mjölk och kokosmjölk och en kolonn med D- och vitamin, B12.

Näringsinnehåll per 100 g
Energi kcal
Protein g
Kol-hydrater g
Socker g
Fett 
g
Mättat fett g
Kalcium mg
B12 µg
D-vitamin µg
Alpro soya light
26
2,1
1,6
1,4
1,2
0,2
120
0,38
0,75
Alpro soya natural
39
3
2,5
2,5
1,8
0,3
120
0,38
0,75
Alpro soya usötad
31
3,3
0,2
0,1
1,8
0,3
120
0,38
0,75
Alpro soya vanilla
55
3
6,7
6,6
1,7
0,3
120
0,38
0,75
Gogreen soyadryck naturell osockrad + kalcium
40
3,7
0,8
0,7
2,1
0,3
120
0
0
Gogreen soyadryck original + kalcium
40
3
2
0
2
0,5
120
0
0
Gogreen soyadryck vanilj + kalcium
45
3
4
4
2
0,5
120
0
0
Oatly Havredryck kalsium
45
1
6,5
4
1,5
0,2
120
0,38
1,5
Rice dream original + calcium
47
0,1
9,4
4
1
0,1
120
**
Rice dream vanilla organic
51
0,1
10,3
4,6
1
0,1
0
0
0
Mjölk 1,5 % berikad med D-vitamin
47
3,4
5
5
1,5
1
120
0,4
0,38
Kokosmjölk
239
2,3
3,5
2
24
20,3
16
0
0
** ingrediensförteckning säger att de tilsätter D-vitamin och B12 men på näringsinnehållet står dessa inte med.

Som ni ser skiljer sig innehållet av protein, kalcium, B12 och D-vitamin mellan olika producenter och olika typer av råvara. Soja innehåller mer protein och mindre kolhydrater än de andra produkterna, medan havreprodukterna innehåller mer fiber.
Jag lade även in kokosmjölk (även om denna inte används som ren dryck) eftersom jag upplever att många använder det som "mjölkprodukt" i matlagningen. Som ni ser innehåller kokosmjölken varken B12, D-vitamin eller Kalcium vilket kan vara bra att känna till eftersom barnet då måste få dessa vitaminer och mineraler på annat håll. Jag har inte funnit berikad kokosmjölk ännu, har ni?

Välj gärna berikade alternativ som ger tillräckligt med kalcium och D-vitamin.

(Till barn med mjölkproteinallergi finns specialprodukter med hydroliserat mjölkprotein, de ger lika mycket vitaminer och mineraler som modersmjölksersättning och ska ges som modersmjölksersättning om man inte ammar sitt barn. Barn med mjölkproteinallergi kan behöva dessa produkter en längre period än bara första året. Dessa är produkter som Neocate, Nutramigen, Althera och de ska inte förväxlas med havre- ris och sojamjölk.)


Rekommendationer efter ålder

Sojadryck - kan introduceras från 6 mån - 1 år beroende på land
Det är olika rekommendationer för soja beroende på vart i norden man bor. I Sverige och finland så rekommenderas att barn över 1 år kan få sojadrycker men på På Alpros norska sida står det att det kan introduceras från 6 månader:

Er Alpro egnet for barn?

"Vi anbefaler ikke Alpro soya til babyer under seks måneder. Soya i seg selv er trygg å bruke. Det er imidlertid slik at produktene naturlig inneholder lite fett. Dette gjør at de kanskje ikke tilfører nok energi for å møte de behov en stadig voksende baby har. Fra seks måneders alder, og opp til to år, kan Alpro soya-produktene introduseres som del av et sunt og balansert kosthold. Fra toårsalderen kan Alpro soya brukes som eneste kilde til de næringsstoffene som melk vanligvis dekker". (alpro.no)

Risdryck- Rekommenderas inte till barn under 6 år
Svenska livsmedelsverket gick i år ut med att barn under 6 år inte rekommenderas risdryck. Detta på grund av tungmetaller och arsenik. Till vuxna och större barn utgör detta inte några större risker, men till mindre barn med mindre kroppar blir mängden större per kilo kroppsvikt och man ser en risk med större intag över längre tid. Jag tolkar detta som att risdryck bör användas med försiktighet och inte som enda ersättning för mjölkdrycker. 

Havredryck - Rekommenderas inte till barn under 1 år.
Detta skriver man på oatlys hemsida om rekommendationen från 1 år:

Liksom annan mat går det utmärkt att introducera våra produkter som del i smakportioner från ca 6 månaders ålder. Våra produkter ska dock endast utgöra en del av kosten,  Havredryck är inte en modersmjölksersättning avsedd att utgöra en stor del av ett spädbarns kost.
På de av våra förpackningar som säljs både i Finland och i Sverige måste vi på grund av finska märkningsregler skriva ut att produkten inte är lämplig för barn under ett år. Anledningen till det är att man befarar att konsumenter annars kan tro att produkten är en modersmjölksersättningsprodukt. " (oalty.se)

Vanlig mjölk innan barnet fyllt 1 år?
Små barns behov av järn är en anledning till att man råder föräldrar att vänta med mjölkprodukter i större mängder. För att de inte ska konkurrera ut annan mer järnrik mat. Komjölken innehåller nämligen väldigt väldigt lite järn och om barnet äter en yoghurt istället för en mellangrov brödskiva (även utan pålägg) så vill brödskivan innehålla mer järn än yoghurten. Istället kan man fortsätta ge flaska eller amma. Bröstmjölken och modersmjölksersättning är bättre anpassad till barnets behov och förhållandena mellan näringsämnena är anpassade för en människa och inte för en kalv och därför ett bättre alternativ i starten av livet.

I Norge rekommenderas det att barn får bröstmjölk eller ersättning som tillägg till vanligt i mat första året medan de svenska rekommendationerna menar att barnet bör ammas i minst 6 månader därefter går det fint att fortsätta med amning och flaska om man trivs med det.

Så alltså bör vi vänta med mjölk som dryck och som yoghurt tills barnet är över ett år men att använda mjölkprodukter i maten går fint (om barnet inte är mjölkallergiker såklart). De ger en rund smak till många maträtter och bidrar med vitaminer och mineraler. 


21 november 2013

Om D-droppar och D-vitamin - nya rekommendationer

till de minsta - lax och gröntärtmos
Edit 21 nov. Med nya nordiska näringsrekommendationer 2012 har jag uppdaterat denna så siffrorna för rekommendationer stämmer. Läs mer om de nya rekommendationerna här.

Varför behöver våra små hjärtan D-droppar? Man kan ju tycka att bröstmjölken borde vara anpassad till barnets behov. Kanske är inte bröstmjölken anpassad för att människan ska leva så långt norrut och så mycket i skuggan eftersom vi får en del D-vitamin från solens strålar.

En ny (liten) studie vid av vid Umeå universitet har undersökt Vitaminstatus hos 62 ungdomar i norra Sverige. Det visade sig att trots att de åt enligt rekommendationerna så var D-vitaminnivåerna låga. Detta är intressant och kanske kommer vi se en förändring av rekommendationerna längre fram både vad gäller rekommenderat intag och hur länge vi ska ge D-droppar/D-vitamintillskott till våra barn. Läs hela artikeln här: http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6586316

Vad är D-vitamin?
D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som i kroppen fungerar som ett prohormon och reglerar kalk och fosfatbalansen. Det i sin tur påverkar mineraliseringen av skelett och tänder. För barn som ska utveckla både mjölktänder och permanenta tänder är det viktigt att de tillgodoser behovet av D-vitamin tidigt i livet.
Kroppen kan bilda förstadium till D-vitamin i huden när den utsätts för sol men då krävs det att ca 30% av kroppen utsätts för sol i 10-15 minuter per dag . I skandinavien där solen skiner som starkast på sommaren och är frånvarande i de nordligaste delarna under vinterhalvåret är det svårare att täcka behovet bara med solljus. Vi är beroende av att ett större intag av D-vitamin från maten. Små barn med känslig hud ska helst vara i skuggan och inte bränna sig, de får därför väldigt lite D-vitamin från solen och är beroende av att får D-vitamin via maten.  D-vitamin finns i relativt få livsmedel, mest animalier som fet fisk, ägg, berikad mjölk och faktisk kantareller som är en av de få källorna till D-vitamin från vegetabilier.

MatvaraD-vitamin µg/100g
Bröstmjölk0,02 µg
Ersättning (NAN1)0,9 µg
Lättmjölk berikad.0,38 µg
Ekstra lettmelk berikad.0,4 µg
Helmelk/Standard mjölk0-0,02 µg
Lax12,5 µg
Ägg1,4 µg
Rapsolja berikad. *7,5 µg
Margarin berikad. *7,5 µg
Kantareller2,5 µg
Sojadryck berik. (Alpro)0,75 µg

*Innehållet av D-vitamin är beräknat på 100 g, en portion rapsolja eller margarin vill vara mindre och därför mindre D-vitamin per portion jämfört med ex. lax.

För mycket D-vitamin

Vi har väl alla hört om någons barn som fått tag på flaskan med D-droppar och tömt den. Enligt FASS är det liten risk för överdosering men långvarig överdosering (eftersom D-vitamin lagras i kroppen) innebär en risk och en överdosering över tid kan ge pankreatit, njurskador, ökat törst, viktförlust, illamående och hjärtarytmier. Det är stora individuella skillnader. Att överdosera D-vitamin med vanlig mat är minimal då det krävs stora mängder av exempelvis fet fisk varje dag. Om ditt barn har fått i sig för stor mängd D-droppar kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformations-centralen för information och råd.

För lite D-vitamin
För lite D-vitamin över tid kan orsaka rakit hos barn vilket ger ett mjukt och missformat skelett, små barn med rakit får missformade ben. Hos vuxna ger en D-vitaminbrist benuppmjukning, osteomalaci (men det är ovanligt). Allvarlig brist kan orsaka kramper.

Rekommendationer
0-23 månader 10µg/dag
Barn >2år och vuxna 10 µg/dag (tidigare 7,5)
Gravida och ammande 10 μg/dag
Äldre >75år 20 μg/dag (tidigare 10)

D-droppar eller annat D-vitamintillskott som tran rekommenderas i både Sverige och Norge till barn (i sverige upp till 2 år upp till 5 år hos barn med särskilda behov, i norge upp till 4 år). I Finland har man nyligen ändrat råden och rekommenderar D-vitamintilskott till barn och ungdomar upp till 18 år.

Så ge D-droppar eller Tran till de små, men följ anvisningen och ta inte dubbel dos om det glömdes dagen innan. Har ni några tips på hur man ska komma ihåg att ge dem, då det är lätt att glömma?! Här hemma försöker vi ge tran till frukost varje morgon. 

Några d-vitaminrika förslag: 

sej och laxbiffar med gräslök
Lax med ogrässallad

Funfact om D-vitamin som rör hudens förmåga att bilda D-vitamin.
- snö ökar reflektionen av UVB-strålningen och vi kan bilda mer D-vitamin.
- gråa molniga dagar tar vi upp mindre, men bomullslika moln kan öka upptaget då de reflekterar strålarna.
- ju mörkare hudfärg desto mer strålar behövs för att bilda samma mängd i jämförelse med dem som är ljus i huden.
- om du klättrar berg eller går i fjället vill du öka bildandet med 7% för varje 1000 moh du stiger.
- strålarnas vinkel har betydelse och de är mer effektiva ju närmare ekvatorn man står då det träffar rätt på.
- om jag hälsar på svärföräldrarna på Andøya en solig dag mitt i sommaren och solar ansikte, hals och händer tar det ca 15min för kroppen att bilda 10µg D-vitamin.


 Läs mer om D-vitamin
Matvett - D-vitaminbehov i bilder