Varför äter barn?

Jag nämnde i ett tidigare inlägg - "måltiden ett socialt forum" om kursen jag deltog på. En annan föreläsare pratade om det basala behovet att äta. Om varför barn äter, till skillnad från de vuxna som äter också av andra skäl som tröst, man är uttråkad, socialt oskrivna regler som att ta en extra portion hos far- och morföräldrar eller äta upp det man får serverat. Precis som det tidigare inlägget från kursen var fokus i detta tema också barn med matproblem av en eller annan anledning men dessa punkter stämmer också in på friska barn. Barn äter alltså för att:

- De är hungriga
- De har lärt känna kroppens signal på hunger och mättnad
- De har lärt sig å tycka om mat
- De blir serverade mat som de kan äta, hantera med munnen, tugga/smatta och svälja.
- De trivs och är trygga i måltiderna.

Rårakor med äpple är en hit. Tomaterna vägrar Viljar fortfarande... men de ligger där

Det kan vara svårt att motivera barn att äta mer eller mindre, de följer enkelt kroppens signaler och hur de har lärt sig tolka den. Ett barn som aldrig blir hungrigt utan får mat varannan timme kommer inte lära sig känna igen hunger och mättnad. Föreläsaren som jobbar på spiseteamet vid Rikshospitalet menade alltså att det är viktigt att låta barn bli hungriga. Jag upplever att just detta är svårt speciellt för föräldrar till barn inte följer kurvan utan gärna springer efter med något ätbart så fort man han möjlighet. Vilket man ju förstår.

Att lära sig tycka om mat kan vara krävandes för föräldrarna.. det måste smakas, spottas, smakas, spottas och smakas igen flera gånger om innan smaksinnet bestämt sig för att detta var gott eller inte gott. Med ett stort tålamod och att medvetet introducera nya matvaror kan barnet (också vuxna) bredda sina smaker och har större valmöjligeter också i senare i livet. Läs mer om matvägare, smakutveckling.

Lika viktigt som att bli hungrïg är det att få mat som barnet kan hantera rent motiriskt. Att de känner sig trygga och törs smaka. Jag tänker på detta med BLW som för vissa barn fungerar utmärkt, men man bör som förlälder då vara uppmärksam om man ser att barnet sliter med att hantera maten. Hosta, kräkas och kväljas kan ge dålig erfarenhet av matsituationen som då kanske gör barnet med skeptisk till nya smaker och konsistenser. Alla barn är olika här och utvecklas olika snabbt har tidigare skrivit en lite översikt om barns ätutveckling, när de flesta kan sitta, tugga osv.

Trygghet och att trivas i måltider står sist men jag tänkter att denna punkt kanske borde stå högre upp i listan. För denna är så viktig. Att vara trygg och trivas när man smakar på ny mat innebär bland annat att barnet kan hantera konsistensen, att maten inte är giftig, att den som ger mat är med håller sällskap. Att måltiden är en fin stund utan stress eller press.

Jag tycker detta det ett annat perspektiv på ätandet, att det är så mycket mer än kolhydrater, fett, protein, vitaminer och mineraler. Det är mer än eko, krav och närodlat. Givetvis är alla dessa sakerna också bra att ha i bakhuvudet när man lagar / serverar mat till sitt barn. Men om barnet inte trivs, inte kan hantera konsistensen eller inte är hungrigt så är det ingen vits. Kanske är det ok med barnmatsburkar, och färdigrätter om det är det barnet är tryggt med för tillfället, sen kan man jobba vidare med de långsiktiga målen eftersom.

Måltiden - kanske vårt främsta sociala forum

Nu var det en stund sedan barnsmat visade något livstecken, men vi lever och frodas. Lilleman växer så det knakar. Äter mat det gör vi också såklart även om inte allt blir så väl domunterat tyvärr.

Jag har genom jobbet deltagit på en kurs av frambu.no om barn med handikapp och ovanliga metabola sjukdomar och syndrom och matproblem. Super intressaant ja visst, och jag tänkte dela några poänger som också vänder sig till alla barn.

En psykologspecialist pratade om måltidens betydelse eftersom barn (och speciellt barn med handikapp, knapp på magen, osv.) ibland hamnar utanför måltiden, föräldrarna väljer att äta middagen sent när barnen lagt sig och barnen får äta inann. Barnbord och barnmeny på restauranger och annat barnanpassat. Är det verkligen så bra?
Efter att ha hört på detta föredrag känner jag ännu mer hur viktig och faktiskt essentiell måtiden är för våra små. Några av poängerna delar jag här:

Måltiden vårt kanske främsta sosicala forum.

 - barnen lär sig smaka, känna, lukta och forma smakpreferensar.

 

 - barnen lär sig att äta olika konsistenser, utvecklar motoriska färdigheter som att använda sugrör, tugga rå morot och annat lite mer avancerat.

 

 - barnen lär sig familjens måltidsordning, och att lära sig käna igen mättnad och hunger är viktigt. Barn som aldrig blir hungriga lär sig inte känna igen kroppens signaler och har därför svårare att reglera intaget själva.  

 

 - vi lär oss sociala koder som vett och etikett vid matbordet, sociala koder som att man inte hostar på middagen alla ska äta av. Måltiden ger barnen en möjlighet att testa om det är ok att stå på stolen och äta, eller spela trummor med gaffeln och kniven som intrsument. I måltiden har vi möjligheten att lära oss de sociala regler och beteenden som samhället har.

 

 - måltiden har en stor kulturell betydelse. Som att äta dopp i grytan på julen, leta påskägg under påsken och jordgubbar på midsommarafton.

 

 - å vara en del av måltiden är kanske detsamma som att vara en del av samhället, familjen, skolklassen och arbetsplatsen. En del av gemenskapen.

Blodpuddingspytt, utmärkt plockmat som utmanar smaklökarna!

Mina reflektioner

Att vara med i måltiden, tillagandet och ätandet är enormt lärorikt för ett barn. Det är dessutom en fin sak att göra tillsamamns. Jag har alltså full förståelse för småbarns föräldrar som försöker ha en romantisk och lugn middag utan barn en fredagkväll och ser inget konstigt eller fel i det. Men jag funderar mer på hur barnen påverkas om de inte äter med sina föraldrar eller andra vuxna de flesta dagar i veckan. Det är träning, aktiviteter, arbetstider och annat som ibland gör det svårt att äta tillsamamns och kanske ännu viktigare att prioritera det när det är möjligt. Om jag jämför med vår familj klarar vi att få till familjemiddag när alla är samlade 4-5 dagar per vecka på grund av arbetstider. Men även om det bara är jag och Viljar som äter blodpuddingspytt tror jag på att göra måltiden till en ordentlig måltid vid köksbordet eller picknick nu när värmen kommer.

Som förälder är vi förebilder, barnen lär och apar efter oss, de testar ut nya beteenden på oss vuxna och väntar med spänning på hur det tas emot. Då är det viktigt att vi är där och reagerar på det beteendet. Viljar testar oss hela tiden, frustrerande ibland ja. Det rörs och kladdas med bestikken, trummas på tallrikar så de går i bitar och han står på stolen och ser på mig ler och tänker "snart säger mamma ifrån på skarpen".. det hör till.

Jag ser i många grupper och trådar att det lagas specialmat till våra små och ja visst fram till 1 års ålder kanske det ska till för att följa rekommendationerna. Men jag menar att så fort det är möjligt bör barnen få smaka av de vuxnas mat, om du som förälder önskar att ditt barn ska ha sunda matvanor så måste vi nog starta med oss själva. Många är pålästa och vill ge sina barn sunda matvanor, laga då inte specialmat till barnen utan laga sund mat till hela familjen. Att samlas kring en måltid där alla äter samma middag tycker jag sänder bra signaler till barnen. vad tycker ni?

 

Tips för grönsaksvägrare - Viljar vägrar sallad, men detta går tydligen bra

Morotsstavar, gurkstavar, kålrot, paprika, sockerärter, haricots verts. Ja det mesta går faktiskt ned så länge det kommer i ett glas och inte blandat i en sallad. Näringsmässigt har det ju liten betydelse om salladen är blandat, hackat eller skuren så länge den faktiskt äts.
Plockmat till hela familjen alltså. 

Vi börjar få en matvägrare här hemma...

Det skakas på huvudet, nej, nej, nej, nej... Det verkar inte spela någon roll vad som ligger på tallriken det viktiga är att han får bestämma själv och säga NEJ själv. Sällan tömmer han tallriken och ofta hamnar hälften på golvet och i hunden mage. Lite frustrerande!! Jag vet ju att han närmar sig åldern när många barn matkrånglar och vill bestämma själv så vi försöker helt enkelt rida ut stormen.

Jag och min sambo resonerar så här:

• Viljar sitter vid bordet och äter eller inte äter med oss, han sitter kanske 10 minuter, vill han gå så får han göra det då. 
• Under måltiden så lägger vi upp mat, gärna i prydliga högar så det inte blandas (för då kan det bli kris)
• Maten ska ligga på tallriken även om han inte kommer äta den, bara för att rätt som det är tar han en tugga.. när vi inte ser.
• Vi lagar inte dubbelt, utan han får det vi andra äter, även om det kanske blir Viljar mat lite oftare nu. 
• Vi försöker att inte låta honom småäta så mycket mellan måltiderna utan hålla på de fasta måltider vi har, även om det kan bli lite förskjutningar om han vägrat lunchen. 

Hur gör ni? Fler tips mottages tacksamt!!!

Detta är något som fortfarande går hem, köttbullar med soltorkade tomater, makaroner och kokt morot. Men man kan ju inte äta det 7 dagar i veckan.. eller?

Kan man få sina barn att gilla grönsaker

Hur får man barn att gilla grönsaker... eller kanske frågan bör vara hur får man barn att inte börja ogilla grönsaker. För visst är det så, de flesta barn tycker om grönsaker i början, smakportionerna med morot, broccoli, blomkål och squash går ned utan problem.

Sen händer det något, de upptäcker sin viljas kraft och förmågan att styra, tycka och tänka. 

Viljar petar ur svampen och löken, det spelar inte roll hur små bitarna är så hittar han dem, petar ut dem och sträcker dem till mig och säger "ha de" som i hejdå svampen.

Höst och skördetid och ett ypperligt tillfälle att lära, smaka och fascineras

• Dra upp sina egna små morötter, tvätta och sedan steka den snabbt i smör eller ätas råa som de är.
• Plocka gröna tomater som får mogna i fönstret och ätas när det är som bäst.
• Plocka bär och frukter från buskar och träd
• Plocka, känn, lukta, smaka

Andra tips för att äta mer grönsaker

• Gör det möjligt för barnet att smaka på en och en grönsak, kanske servera som taco istället för blandad sallad.
• Mixa grönsaker i maten som ger smak men ingen konsistens, det tar tid att lära sig tycka om nya smaker. Passar bra i soppor, grytor och såser.
• Garnera med grönsaker, det kan vara ett stort steg för ett barn att låta grönsaken som man inte gillar ligga kvar på tallriken.
• Lägg grönsakerna på en pizza.
• Dippa grönsaker som fredagsmys.
• Smaka och smaka igen, barn som är stora nog att förstå kan förväntas smaka 1 tsk grönsak till middagen varje dag.

Givetvis kan man inte tvinga sina barn till att tycka om alla slags grönsaker, någon gillar fler andra färre typer. Det är ok att inte gilla alla grönsaker.

Reseerfarenheter och slut på semestern

Då var vi hemma igen och semestern börjar gå mot sitt slut, det har verkligen varit semester på vårt vis denna sommar. Med klättring i Lofoten, fjällturer och en storstadssemester som pricken över i:et.

Jag kan verkligen rekommendera Gdansk, en stad som inte är för stor. Det gick fint att gå runt de olika stadsdelarna även om vi var trötta i fötterna efteråt. Vi hade 20-25 grader vilket inte kändes för varmt utan helt ok även för en liten kille som lätt blir otålig och lite sur när det är för varmt (det gäller iof min sambo också). Gdansk ligger nära havet och 20-30 minuter med tåg eller spåvagn är man plötsligt på långa vidsträckta sandstränder med bad och svalka. Lite väl mycket folk på stranden för min del men Viljar stortrivdes. 

Givetvis har vi lärt vad som kan vara bra att ha med sig, vad som fungerar och inte fungerar med en 18 månaders på resa. Att bo på hotell med hotellfrukost ett snilledrag, otroligt smidigt att gå ned på morgonen och bara ta det vi hade lust på. Men kanske lite krångligt att få till kvällsmat till lillen utan något kök eller vattenkokare på rummet. 

Frukostbuffén innebar för min del ett frosseri i färska bär och frukt och tjock turkisk yoghurt. Mums!

Vi släpade med oss vår "skräpvagn" dvs vagnen som Viljar använder som sovvagn i förskolan, detta kändes väldigt bra även om det är lite tyngre och större än en sån där resevagn. Med hjul utan luft, full liggfunktion och en stor sufflett så sov Viljar som en kung. Vi kunde alltså lägga honom i vagnen på hotellet om kvällen och sedan rulla iväg på en liten restaurang och äta en romantisk middag medan han sov. 

Ett lite oväntat problem för mig var att vi hela tiden saknade skedar och var vi än gick i Gdansk hittade vi ingen som sålde engångsskedar. Detta hade varit bra eftersom vi saknade kök på hotellet och var i behov att kunna köpa yoghurt eller något annat till Viljar som mellanmål. Det var svårt att köpa något till Viljar på restauranger och cafeer eftersom han var och är i en period när allt ska smakas på och gärna spottas ut ett par gånger innan han kanske törs äta några större mängder. Därför hade vi en barnmatsburk med oss när vi vuxna skulle äta.  Givetvis fick han smaka på allt som kom in på våra tallrikar men sällan som han åt några större mängder. Förutom gås på körsbärssås som Viljar pappa beställde på en japansk restaurang!?

Att köpa barnmat utomlands är ju alltid spännande men faktiskt så älskade han den polska spagetti och köttfärsåsen på burk som smakade betydligt mer än den jag smakat här hemma. På barnmats hyllan fanns mycket annat som vi inte är vana att se som till exempel chokladpudding till 10 månaders. Vad denna nu fyller för funktion i en allsidig och näringsrik småbarnskost anar jag inte.

Allt som allt så har semestern varit toppen, med ett par dagar kvar ska jag testa barnmatsburkens produkter, tvätta och ladda för förskole- och jobbstart.

Kan själv!

Viljar blir mer och mer självständig, nu får jag inte längre mata utan han ska fixa det själv. Fortfarande kompletteringsmatar jag lite eftersom det mesta sprätter av skeden, missar munnen eller hälls ut på golvet. Det är härligt att se, jag blir glad ända in i själen!

Testa nya matvaror - tips för kräsna barn

Så här kan man jobba med kräsna barn, med kräsna barn som menar jag barn som inte gillar en livsmedelsgrupp som fisk, kött, kyckling eller inte gillar en typ av konsistens utan bara klarar purè, eller barn som bara gillar en typ av matvara till exempel bara kokt potatis med grillkrydda som frukost, lunch middag. Ja ni förstår vad jag menar. Min erfarenhet säger att dessa barnen tycker det är obehagligt, otryggt  att testa nya matvaror, det handlar inte bara om smak utan rädsla för att testa något nytt.

Att dela upp ingredienserna kan göra det enklare att våga smaka - plockmat med chorizo

Det viktiga är barnet ska lära sig att smaka och samtidigt känna sig trygg i situationen, man ska få beröm och belöning när man vågar smaka. Barnet ska tillsammans med föräldrarna bestämma hur de ska gå till väga och de ska tillsammans ingå ett avtal med tydliga ramar. Detta kräver att barnet är tillräckligt stor för att förstå vad avtalet innebär.

Exempel på avtal mellan barn och föräldrar

Barnet får gärna vara med själv och bestämma vilket pålägg, typ av grönsak eller kött som ska testas ut. Ta gärna med barnet i butiken.

En dag i veckan bestämmer barnet vad resten av familjen ska äta till middag.

Smakportionen ska vara av en bestämd storlek

ex. pålägg som täcker 1/4 av en brödskiva, 1 tsk kött/fisk/grönsak och så vidare

Hur ofta ska det testas ny mat?
Ex ett nytt pålägg per vecka
en ny middagsmatvara per vecka
eller en del lunchen varje dag

hur många gånger ska barnet smaka på en matvara?
ex. ska smaka minst 3 gånger på samma matvara innan barnet kan säga att hen inte tycker om den.

Ska barnet vara "ledigt" från provsmakning i helgen?
En dag i veckan utan tjat kan vara skönt både för föräldrar och barn.

Nedan finns ett schema, här fyller föräldrarna tillsammans med barnet i vilken matvara de har testat, hur den smakade med hjälp av ansiktena och om barnet kan tänka sig att pröva den igen.

klicka på bilden så blir den så stor att den kan skrivas ut.

När man ingått ett avtal med sitt barn är det viktigt att alla parter följer det, och respekterar det. Att fråga om barnet har "lust att smaka" kanske är onödigt, och att tjata om hur kräset barnet är på den fria dagen är också onödigt.

Det är vanligt att barn blir kräsna i perioder men ta kontakt med BVC, eller helsestasjon om du är bekymrad för ditt barns näringsintag. 

Känsliga magar och baljväxter

Monica tipsar i en kommentar till mitt inlägg från Hermans vegetariska, En finlandssvensk, kock, tänker mat, lagar mat, äter mat och bloggar om mat. Hon jobbar som dagiskock med ett förflutet i restaurangbranchen. Det vill säga hon kan det här med mat till barn. Det var så bra tips att de kan lyftas fram tycker jag.

"Vegemat ja. Vi äter mycket bönor, linser o dyl.på dagiset där jag jobbar. För nya barn kan det betyda mycket gas i början, men mat med mycket baljväxter är nåt kroppen vänjer sig vid. Kan ta några veckor men sen är det som vilken mat som helst. Sen finns det några knep: lägg t.ex matsoda (några tsk) i vattnet då t.ex ärterna/ bönor ligger i blöt. Skumma ärterna noga, då skaldelarna tas bort är ärterna mildare för magen. Kål och lök i samma rätt kan man undvika m.m. Ps. Kan tillägga att lins-tomatsåsen och böngrytan på jobbet hör till de absoluta favoriterna bland barnen=)!"

Matvägrare och dålig aptit, mat som kan väcka aptiten

 några sura vinbär kan vara spännande

Detta är ett ämne som man kan skriva hur mycket som helst om, tidigare har jag skrivit om middagsmiljön, konsistenser och hur maten serveras. Inlägget kan du läsa här. Men surfade in på denna artikel av en slump och den närmar sig matproblemet på ett lite annat sätt. Vilket ju är bra, för våra små mathuliganer är olika och behöver olika strategier. Artikeln är gammal men väl värd att lyftas fram där aftonbladet har intervjuat barndietisten Andrea Mikkelsen.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article10364591.ab

Om du har provat mild snäll mat utan framgång hos din matvägrare så kan du välja en annan strategi. En del barn föredrar milda smaker utan så mycket krydda medan andra behöver en smakexplosion i munnen för att väcka aptiten, jag har själv en liten kusin som en period inte åt maten om den inte var toppad med balsam vinäger, maten skulle enligt honom alltid vara stark! Så här kommer några förslag:

• Oliver
• Vitlök
• Citronpeppar
• Svagare chili
• Sill
• Ajvar relish
• Mörk choklad
• Balsam vinäger
• Sura bär
• Citron

Jag gillar inte fisk!

Fisk är inte bara fisk, det är torsk, sill, lax, strömming, uer, sej, kveite, fiskekaker, öring, röding, makrill, sjötunga, hälleflundra, sik, tonfisk ... ja ni fattar vitsen. Min sambo pratade om detta till middagen och jag gillar verkligen tänket. Nu försöker jag tänka om, det heter inte längre fisk till middag, det heter alltså lax, torsk, makrill och så vidare till middag. För om Viljar plötsligt bestämmer sig för att inte gilla torsk så finns det många andra sorters fisk han kan prova.. men om han bestämmer sig för att inte gilla FISK då har man ett problem.


Vi säger ju inte KÖTT till middag utan kallar det för vad det är, älggryta eller köttbullar eller bacon så varför inte kalla FISKEN för vad det faktiskt är.

Ett av mina vackrare ögonblick i morfars träningsoverall i sommarstugan med fiskrens från kvällens fångst.

Sötnöten är på bättringsvägen

Det går lite bättre (ta i trä!), han har inte kräkts sedan tidigt imorse och även om matlusten är dålig så verkar det värsta vara över. Nu har jag en extra klängig, obekväm liten kille som sträcker sig efter maten på bordet men spottar ut den så fort den kommer i munnen. Nä han är hellre på golvet och leker. Jag hoppas nu att denna dåliga matlust går fort över eftersom han inte har så mycket att ta av. 

Har ni några tips på dålig matlust?

kräkningar och snabba vätskeförluster hos små barn

Jag hinner bara posta det förra inlägget så börjar Viljar bete sig konstigt, han spottar ut, vill inte ha.. inte ens banan går ned. Hela dagen igår var han lite smågnällig och liten i maten. Lagom till middagen kommer det upp, lite middagsmat, välling och lite bananbitar. Mmm.. härligt! Dålig tajming när man dessutom är på besök. En gång till under natten när han vaknar och vill ha mat, kan ju inte direkt svälta honom utifall det kommer mer spy så han får lite mat men det kommer upp direkt. Nu går det i små måltider varannan timme och mycket vatten. Det enda som fungerar verkar vara majskrokar och mandarinbåtar.

Bland det viktigaste när man kräks eller har diarè är att tänka på vätska, kroppen förlorar vätska och det är risk för uttorkning. Små barn har liten kroppsvikt och alltså mindre total mängd vatten i kroppen än vuxna, de har dessutom ett högre behov av vätska och blir uttorkade fortare. Om barnet dessutom har feber ökar vätskebehovet ytterligare och risken för uttorkning är större.

Vätskebehov (källa: internetmedicin.se)

< 5 kg        150ml/kg kroppsvikt

5 - 10 kg    100ml/kg kroppsvikt

11 - 20 kg  1000ml +10ml för varje kg över 10kg

> 20 kg      10ml + 20ml för varje kg över 10kg

Vuxna ca 30ml/kg kroppsvikt

Detta är ungefärliga siffror som inte gäller för lågviktiga prematurer, barn med cirkulatoriska sjukdomar.

Jag har mätt upp en flaska med vatten för att ha lite kontroll på hur mycket han dricker idag. Som tur är gillar han vatten annars kan man tillsätta lite svag saft eller lite socker dels för att de ökar vätskeupptaget men också för att en del barn har lättare att dricka det. Tänk på att även maten barnet äter innehåller vätska om ni tycker att siffrorna ovan verkar saftiga. Till exempel idag har han ätit gröt på 1 dl vatten och druckit snart 1,5dl vatten alltså totalt 250ml... bara 550ml kvar (det kan blir tufft), men med några mandarinbåtar så kan det gå.

Är du lite neofobisk?

Neofobi/Neofobism = Rädsla för nya saker och upplevelser (och smaker)

Ibland kommer matkrånglet lite senare upp mot 2 års ålder (ofta mellan 18mån-2 år) man kan ha haft ett barn som ätit allt och plötsligt inte vill ha något alls. Det hänger troligtvis ihop med att barnet är så pass självständigt att de förser sig med mat själv och då väljer saker som är garnaterat tryggt och inte giftigt, det vill säga söta saker. Det kan alltså vara fysiologiskt inbyggt och en strategi för överlevnad. 
Som förälder kommer gärna frustrationen över en, tillbaka till ruta ett eller? Nja men det sägs att man nu måste jobba lite hårdare med smakisar igen, alltså pröva och pröva på nytt igen. Ju äldre ett barn med neofibi är desto fler gånger (upp till 20ggr för en 6 åring) behövs det för att acceptera en smak. Varför någon drabbas och andra inte finner jag ingen information om.

 Ett nytt ord för mig och ett nytt stadium, jag hoppas vi slipper det och att Viljar fortsätter skyffla in det som serveras utan krångel. Är du själv lite neofobisk? Testa något nytt ikväll!

Barn som inte tycker om välling eller gröt, testa järnberikade pannkakor

När barnet inte äter gröt eller dricker välling blir det svårt att täcka behovet av järn. Det ställer höga krav på resten av maten. Det går att täcka behovet ändå men det kräver lite mer pyssel och bra järnrika matvarer i vardagen. Leverpastei, röttkött, och blodpudding. Men jag vill tipsa som att 

använda grötpulvret till annat än just gröt för mer variation och ett bra alternativ om man lagar en del vegetarisk mat. 

Laga mat med grötpulvret, byt ut mjölet i pannkakorna, använd det i brödbaket om du ska baka barnvänligt bröd, i biffar och liknande.

Jämför den berikade pannkakan med en vanlig pannkaka

Pannkaka med grötpulver 1,7mg järn per 100g (ca 2 pannkakor)

Vanlig pannkaka 0,8mg järn per 100g (ca 2 pannkakor)

Receptet på pannkaka

Tänder på gång och dålig matlust

Viljar fick sin första vid 4 månader, sedan dess har det tickat på. Nu har han fyra vassa i underkäken och fler på väg. Det spänner ordentligt i tandköttet uppe och han vaknar om nätterna och gnäller. Matlusten är dålig, väldigt dålig och det gör ett litet mammahjärta väldigt oroligt. Med en redan liten kille som hankar sig fram på lägsta viktkurvan så har han inte råd att tappa så väldigt mycket matlust innan det visas på vågen.

Jag tycker det märks tydligt att han går tillbaka i matutvecklingen när det är tänder på gång. Det var likadant förra gången, mat som tidigare gick ned i ett nafs vill han nu inte alls ha. Det enda säkra kortet vi har just nu är bröstet som tyvärr går på lågproduktion. Av vanlig mat vill jag ändå att han ska få i sig mesta möjliga energi så vi prövar oss fram enligt följande strategi:

- 1 tsk rapsolja i gröten om morgonen gör den extra energität.
- Modersmjölksersättning istället för vatten till måltiderna.
- Små måltider, tidigare var 3:e timme har bytts ut mot varannan timme. En tugga här en tugga där, allt räknas. En majskrok, smakisar av vår vuxenmat, lite frukt, lite macka lite här och lite där.
- Favoriträtter serveras om och om igen.
- Fri amning dag och natt... Tröttsamt men det ger både energi och vätska.

Bild på de första två som kom ut vid 4 månader

Ingen matlust här hemma

Vi har en sjukling här hemma med feber. Han är slapp och utan piff helt enkelt. Gör ont i mammahjärtat att se honom. Jag tänker genast på mat och vätska (arbetsskada).

Vid feber så ökar både vätskebehov och energibehov, kroppen förbrukar alltså mer kcal och vätska även om man bara ligger på soffan. Har man dessutom dålig matlust är det lätt att hamna på minus.

Vanligtvis rekommenderar jag inte söta drycker till små barn men när behovet av vätska är större kan det fylla en funktion. Vatten tillsammans med lite socker absorberas nämligen snabbare och lättare i tarmen än bara vanligt vatten. Så svag saft, utblandad juice och liknande är riktigt bra för att få bästa möjliga uppsugning i tarmen. Dessa drycker ger dessutom lite extra kcal när man som bäst behöver det.

Så här hemma går det i välling, amning, fruktpuréer, svag saft och banan.
Har ni några tips på sjuk-mat som brukar gå hem?