Nu finns en flik om rekommendationer

Fliken "mat som barn ska vänta med" i listen ovanför innehåller de inlägg som berör rekommendationer om mat som är mindre hälsosamma för våra små. Mat som helt bör undvikas och mat som bör begränsas till mindre mängder.

Kan barn äta rabarber?

Det finns så många bilder av mig som liten med ett rabarberblad på huvudet som hatt mot sol och regn. Jag har bara goda minnen av rabarbern och blir lite besviken på trädgårdens favorit när jag uppdaterar mig på oxalsyra och rabarberns innehåll. Viktigt att känna till om ni som jag skördar rabarber och äter året om.

Mina solhattar och regnhattar är giftiga och ska inte konsumeras,  rabarberbladen innehåller höga halter av oxalsyra (5g/kg) och neurotoxiska anthraquinoner och laxerande sennosider. Stjälken innehåller också oxalat men inte lika mycket som i bladen.

bild: www.frukt.no

Rabarber eller Rheum rhabarbarum är den typ av rabarber som är vanligast att äta. Det är stjälken vi vill åt och det kokas kräm, bakas paj, saftas och syltas. Rabarbern har varit använt som livsmedel sedan 1600-talet, samma tid som socker blev tillgängligt för de flesta.

Det giftiga ämne som finns i rabarbern är oxalsyran, det är giftigt i större mängder genom att påverka njurar och saltbalans genom att binda till kalcium och i sin tur ge hypokalcemi. Vid de allra flesta fall av rabarberförgiftning så har barn ätit rabarberblad, med mildare symptom som kräkning och diarré, detta går över efter ett par timmar. Allvarligare förgiftning kan ge symptom som irritation i mun och mage- tarmkanalen, smärta i munnen och svalget, magsmärta, illamående, kräkningar, värk i kroppen, störningar i vätske- och saltbalansen, njurskador, andningspåverkan och chock. Symptom inträder 2-12 timmar efter intaget. Det finns lite forskning (mest testat på djur) som beskriver hur mycket rabarberblad som ger förgiftning.

"Den akuta giftigheten av oxalsyra har studerats på råttor. LD50-värdet (den dos när hälften av djuren dör) visade sig ligga vid 375 mg/kg kroppsvikt. Överfört till människa 
motsvarar det ett intag av 25 g för en person på 65 kg. För att uppnå den nivån från rabarber måste personen konsumera cirka 5 kg rabarberblad (och ännu mer av stjälken). 
Ett barn på 15 kg skulle behöva äta cirka 1,2 kg av dessa synnerligen syrliga blad" (svl.se)

Oxalatet förekommer också i andra livsmedelsväxter som spenat, betblad, kakao och te men i mindre mängder än rabarber, dessutom så äter vi mindre mängder av dessa.

Kan barn äta rabarberstjälken? 
Majoriteten behöver inte begränsa sitt intag av rabarber eftersom det krävs stora mängder rabarberblad och ännu större mängder stjälk för en ev. förgiftning.  Slutsatsen i SLV.se riskanalys säger att personer med nedsatt njurfunktion och barn bör begränsa intaget eftersom stora portioner innebär större mängd oxalat.

Rabarberkräm är troligen den rätt som ger mest oxalat och att äta en portion rabarberkräm någon gång ibland gör alltså inget men variera gärna krämen om detta hör till sommarvardagen. Rabarbersylt, paj och andra rätter ger mindre oxalat och kan därför ätas lite oftare.

Läs mer
Råd om mat för barn 0-5 år - vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter

Risbaserade drycker ska inte ges till barn under 6 år

När vi ändå pratar vegan och vegetarisk mat så passar jag på att lyfta fram detta. Risdryckerna är milda i smaken men kan tyvärr innehålla arsenik.


I en analys av vegetabiliska drycker visade sig risbaserade drycker kan innehålla så mycket arsenik att barn som regelbundet dricker av dem kan komma upp i skadliga mängder på sikt. Små barn har mindre kroppar och mängden arsenik blir högre per kilo kroppsvikt än för en vuxen. Därför rekommenderas föräldrar att inte ge barn under 6 år risdrycker.

Även vanligt ris kan innehålla arsenik, precis som att fisk innehåller tungmetaller och miljögifter. SLV rekommenderar att barn (och vuxna) ska äta varierat på så sätt minskar risken att vi får i oss för mycket av ett skadligt ämne.

läs mer Råd till föräldrar - slv
Kan småbarn dricka sojadrycker?

Tid för nässlor, kan barnet få nässlor och vilka andra grönsaker innehåller nitrat?

Nu poppar det upp nässelsoppa-recept på bloggar här och där. Smarrigt ja visst, men tänk på att nässlor och andra gröna bladgrönsaker innehåller höga halter nitrit. Listan nedan kommer från rapporten: Råd om mat för barn 0-5 år - vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter Jag finner inga siffror för nitratinnehåll i nässlor förutom att det nämns i texten som en bladgrönsak som innehåller höga halter nitrat. Så vänta alltså med nässlor tills barnet fyllt 1 år.

Det rekommenderas att barn under 1 år inte äter gröna bladgrönsaker som exempel spenat och ruccola. Dessa innehåller höga halter av nitrat som omvandlas till nitrit i kroppen och kan försämra transporten av syre. Efter ett års ålder kan barnet få dessa grönsaker, starta gärna med mindre mängder och öka med åldern.

Risk och nyttovärdering - slv.se

Kan det bli för lite grönsaker?
Eftersom grönsaker är rika på livsnödvändiga näringsämnen, vitaminer och mineraler är slv.se noga med att understryka att råden om att undvika gröna bladgrönsaker första året inte ska inskränka på grönsaksintaget. Att äta varierat och undvika de största källorna är därför viktigt. Vilka mängder som används har också betydelse, ju större mängd desto mer nitrat.

Jag blir lite förvånad när jag läser råden och slv tipsar om örter som kryddor samtidigt verkar örter som dill vara en av de gröna blad som innehåller mest nitrat:

"Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Var inte rädd för att krydda maten med örter som dill, persilja, koriander och andra kryddor." (slv.se, kostråd för spädbarn)

Jag antar att slvs risk- och nyttovärdering menar att örter används i så små mängder att mängden nitrat blir liten. Men ändå värt att veta om man använder örter i större mängder som alternativ till sallad och spenat.

Mat och Atopiskt eksem

Atopiskt eksem är relativt vanligt och mer än var 10:e barn i norge får atopiskt eksem siffran är högre i många andra land, det kommer tidigt ofta när de är bara några månader gamla men försvinner hos de flesta (60%) innan 4 års ålder.  Det kan komma tillbaka i tonåren och i vuxen ålder. Atopi betyder att barnet har en medfött arvsanlag för att atopiska sjukdommar som astma, eksem, pollenallergi och helårsallergi i ögon och näsa.

Jag träffar ofta föräldrar som uteslutet fler och fler matvarar i hopp om att eksemet ska bli bättre eller försvinna och det är viktigt att komma ihåg att det finner många fler faktorer än bara maten som påverkar eksem. Värme, kyla, klädval, tvättmedel, pälsdjur är några exempel. Sen finns det några matvaror som kan förvärra atopiskt eksem, det är då INTE frågan om allergi utan överkänslighet. 

Matvaror som kan förvärra eksem är speciellt de histaminfrisättande matvarorna som: Tomat, (tomatpure, ketchup), jordgubbar, citrusfrukter, ananas, kiwi och nötter. Någon reagerar också på choklad, svinkött och kryddor.

Att göra ytterligare restriktion rekommenderas inte förrän barnet har genomgått en utredning för den matvaren som man misstänker ger reaktion. Det är onödigt att har stränga restriktioner om det inte behövs och om restriktionerna blir många kan det vara risk för undernäring.

källa: www.naaf.no

Kontor i Vesterålen idag och imorgon, och om måsägg

Det är otroligt vackert här uppe, strax ovanför Lofoten

Idag ska jag har patientundervisning om Diabetes och kurs för kökspersonalen om mat på sjukhus. En dag där jag kommer ledsna på min egen röst med andra ord...

Viljar är såklart med, börjar bli proffs på det här med att flyga nu, från bodø till Stokmarknes tar det ca 30 min, så det är nästan ironiskt att flygvärdinnan ber oss bli sittande i stolen under hela flygningen. Viljar ska vara hos farmor/bestemor och jag ska jobba, sen firar vi 17:e maj tillsammans på fredagen.

Måsägg är lite av en specialitet här uppe i nord. Jag har smakat och tyvärr Norge jag är alltså inte imponerad. Men någon gillar det. Något att ha i bakhuvudet när det kommer till måsägg är att de innehåller ganska höga halter miljögifter (kanske inte konstigt med tanke på att måsen äter allt den kommer över): barn, gravida, ammande och kvinnor i fertil ålder bör inte äta måsägg på grund av höga halter av PCB och dioxin.
Att äta 1 måsägg i året 10 dubblar det totala intaget av PCB och dioxin per år.

inte bra för hälsan nej, men vackra!

Kan småbarn äta och dricka sojaprodukter?

Både mjölken och vällingen är slut här hemma lagom till Viljar skulle få en flaska innan läggdags... dålig tajming. Men vi hade ett paket sojamjölk (jag har lite dille på sojamjölk i kaffen i perioder). Så jag ställer mig frågan huruvida min 14 månader gamla son kan få sojamjölk istället? Så här skriver Alpro på hemsidan om sojaprodukter till småbarn:

Alpros Svenska sida

Passar Alpro för barn?

Vi rekommenderar inte Alpro till barn under 1 år eftersom produkterna har låg fetthalt och är därför inte tillräckligt energirika för växande bebisar. Alpro produkter kan introduceras som del av en hälsosam och balanserad kost från 1 år

Alpros norska sida

Er Alpro egnet for barn?

Vi anbefaler ikke Alpro soya til babyer under seks måneder. Soya i seg selv er trygg å bruke. Det er imidlertid slik at produktene naturlig inneholder lite fett. Dette gjør at de kanskje ikke tilfører nok energi for å møte de behov en stadig voksende baby har. Fra seks måneders alder, og opp til to år, kan Alpro soya-produktene introduseres som del av et sunt og balansert kosthold. Fra toårsalderen kan Alpro soya brukes som eneste kilde til de næringsstoffene som melk vanligvis dekker.

Tack vare google translate kunde jag förstå den finska sidan också, den ger samma rekommendationer som den svenska, att sojaprodukter kan ingå i kosten från 1 års ålder.

Om du vill ge ditt barn sojaprodukter så välj de produkter som är berikade med Kalcium, B12 och D-vitamin. Eftersom de annars innehåller lite av dessa vitaminer och mineraler som vi annars finner i komjölk. 

För allergiska barn kan det vara bra att vara lite försiktig med soja då barn med mjölkproteinallergi också kan vara disponibla för att utveckla andra matallergier. 

Det har diskuterats huruvida soja är giftigt, kan påverka testosteronnivåerna i blodet och hämma upptaget av vitaminer och mineraler. Varför detta inte stämmer kan ni läsa om hos ngruppen där Anki Sundin redogör för några påståenden: http://ngruppen.blogspot.no/2013/03/soja-bra-proteinkalla-men-ifragasatt.html 

Så fick Viljar någon soja? Ja en flaska ljummen sojamjölk gick ned på högkant. En ny smak för honom som verkade gå hem.

sådana här kvällar saknar jag amningen, maten alltid nära perfekt förpackad i perfekt temperatur.

Ärtor, bönor, linser och kål till småbarn

Ibland får vi kommentarer när Viljar skickar in kikärtor som om det vore godis.
Ska han verkligen äta så mycket? Ger inte baljväxter ont i magen?

Lök, kål och baljväxter innehåller kolhydrater och fiber som är gasbildnande, de allera flesta blir fisiga av en tallrik med ärtsoppa MEN att fisa är inte farligt. Så länge systemet fungerar och barnet inte får ont i magen så finns inget som säger att dessa livsmedel är fyfy. Man bör såklart vara lite försiktig att introducera dem så för att se hur magen hanterar det och är bra att vara lite extra försiktig till barn som har kolik eller andra magbesvär.  Men för de barn där systemet fungerar, äter och skiter alltså där ser jag ingen anledning att styra unda allt detta goda.

Viljar har fått baljväxter, lök och kål sedan han var liten och det har inte varit något problem förutom fisarna då... Men så länge han inte besväras av det så tänker jag inte låta bli att servera till exempel bönor om vi vuxna äter det. Vill du börja introducera baljväxter så starta med röda linser, de är lite mildare för magen, speciellt om du sköljer dem ordentligt innan de kokas. Kål och andra fisiga livsmedel blir lite snällare om de kokas. Så kanske starta med kåldolmar och låt råkostsalladen med vitkål vänta lite.

Uppdatering om bly i viltkött

Tidigare skrev jag om bly i viltkött då det pågår underökningar om blyhalten i viltkött och huruvida detta kan bidra till blyförgiftning. Speciellt hos små barn och gravida.
Tidigare har man bara mätt blyhalten i själva köttet. I en ny undersökning gjord bland järgare och deras famlijer har blyhalten i blodet mätts och den visar lägre halter bly i blodet än man tidigare trott. Denna undersökning och flera pågående skal bli ett underlag för kommande riskvärdering som väntas blir färdig under nästa år.
Märk att livsmedelsverket inte har ändrat sinda rekommendationer som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Det inlägget hittar du här

Länken tll artikeln; viltkjött og bly i blod.
http://www.matportalen.no/uonskedestoffer_i_mat/tema/miljogifter/viltkjott_og_bly_i_blod

Bly i älgkött

Jag har turen att min sambo och Viljars pappa är jägare, då och då kommer han hem med gås, ripa, hare och annat gott. Givetvis så har vi frysen full av älgkött nu veckorna efter älgjakten. Nu skjuter han med blyfria kulor men hur är det med blyhalt i viltkött skjutet med blykulor? Kan jag ge mitt barn viltkött?
Utifrån vad jag funnit på norska och svenska myndigheters sidor så finner jag denna information och kommit till några slutsatser.

Jämthunden vår har många funktioner, gående skötväska och jakthund

Livsmedelsverket skriver att blyfragment från kulorna hamnar i köttet och att det finns en risk att vi får i oss för mycket om vi äter viltkött flera gånger i veckan.
Detta gäller framförallt kött i området där kulan träffat, kött som ofta används som grytkött och köttfärs.
För folk flest så ser man ingen risk med att äta sådant kött (köttfärs & grytbitar) en gång i veckan men gravida kvinnor, kvinnor som planlägger att bli gravida och barn under 7år rekommenderas undvika grytkött och köttfärs från vilt där man inte vet om köttet suttit nära sårkanalen. Kött som sitter långt från sårkanalen kan tryggt ätas flera gånger i veckan av alla.

Barn och kvinnor har speciella rekommendationer för att gravida kvinnor med för litet intag av kalcium frisätter istället  kalcium från skelettet vilket innebär att den bly som är bundet i skelettet också frigörs till blodet. Detsamma gäller för ammande kvinnor.
Barn är extra utsatta för att de äter större portioner i förhållande till deras vikt jämfört med vuxna vilket gör att mängden miljögifter og tungmetaller blir större per kilo kroppsvikt. Dessutom tror man att barn som smakar på det mesta även sådant som inte är mat kan få i sig bly från damm och jord.

Jag har diskuterat detta inlägg med min sambo han bidrar med en snabbkurs om ammunition för det är tydligen stor skillnad på olika blykulor. Beroende på typ av kula vill de ha olika egenskaper och ge ifrån sig olika mycket bly, om kula träffar ben ökar risken för att blyfragment lossnar och givetvis hur mycket kött man skär bort från såret.

Vilket kött innehåller väldigt lite eller inget bly?

• Ät kött från vilt skjutet med blyfri ammunition
• Ät kött som suttit långt från sårkanalen om du kan välja. Grytkött och färs kan man få från de flesta slaktdelar.
• Om de två ovanstående punkterna inte är möjliga alternativ välg i första hand helt kött och styckningsdelar som stek, filé, och liknande. 

Det finns fortfarande få undersökningar om blyhalt i viltkött och det är stora individuella skillnader mellan jägare, slaktteknik och ammunition. Men det pågår undersökningar och kanske blir det ändringar av kostrekommendationer och rekommendationer för ammunition det återstår att se. Som tillexemepl i Norge är det lag på blyfri hagelammunition medan i Sverige kan du fortfarande jaga med blyhagel.

Mer om bly på slv.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/Bly/
http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Bly-i-viltkott-utreds-av-Livsmedelsverket/

Mina tankar om socker

Med nästan ett kilo socker som puttrar på spisen tillsammans med rönnbär och äpplen i hopp om att det blir en god gele så tänkte jag skriva lite om socker. Socker är gott, det är vi programmerade att tycka men det betyder inte att vi behöver det, det rena sockret bidrar inte med vitaminer och mineraler men omvandlas snabbt till glukos och ger kroppens celler snabb energi.

Med alla lågkolhydratdieter som slänger med begreppet socker om allt av kolhydrater så måste jag nog förklara vad jag menar. Med socker i detta inlägg menar jag:
Tillsatt helt vanligt vitt socker, alltså disackariden av kombinationen glukos och fruktos. I detta inlägg kommer jag inte diskutera socker som finns naturligt i form av exempelvis fruktos i frukt och bär utan jag syftar på det söta i kakor, godis, läsk, saft och glass.

Livsmedelsverket rekommenderar att man undviker socker till spädbarn med motiveringen att det ger tomma kcal och inga viaminer och mineraler. Jag tänker på ännu en aspekt, min son Viljar är nu snart 9 månader och vi försöker smaka på allt, utom sockersöta saker. Smaksinnet behöver träning, smaka på samma saker flera gånger för att tycka att det är gott och jag vill helt enkelt inte att de intensivt söta smaken ifrån godis ska konkurrera med de andra smakerna som kanske tar längre tid att tycka om. Salt, surt sött beskt och umami alla smaker i olika kombinationer ska testas och det kan vi hellre göra med näringsrik mat istället för sötsaker. Så därför undviker vi tillsatt socker och sötsaker nu första åren. Detta kommer han ändå äta förr eller senare om han är en sockerrtråtta som sin pappa. Det sötaste just nu och ett tag till är frukt som dessutom bidrar till att järn tas upp lättare. Det innehåller fiber som håller igång magen, vitaminer, mineraler och vätska.

Samtidigt hör många sötsaker till traditioner som brända mandlar, chokladasken, jordgubbstårtan och drageäggen. Jag pratar såklart om Julen, Midsommar och Påsken dessa högtider har många mattraditioner förmodligen lika många traditioner som det finns famlijer som firar dem. Jag vill föra mina familjetraditioner vidare och hoppas Viljar känner lika stor spänning när han för första gången letar efter sitt påskägg som är gömt i trädgården. Påskägget ska innehålla drageägg även om ingen tycker om dem och i locket ska det sitta en 10-krona, det är min tradition.

Det finns nog inget rätt eller fel i detta men jag tycker att man som förälder bör ha funderat igenom och diskuterat detta tema. Jag tror det är viktigt att stå enade och veta vad man vill uppnå. "Så här gör vi det i detta huset" oansätt om det är lördagsgodis, fredagsmys eller söndagsmiddag så tror jag det är smart att begränsa sockerintaget till fördel för mer näringsriktig mat.

Förra julens marsipangris hade en livslängd på 5 dagar innan han försvann ned i min mage. En söt tradition.

Varför vänta med komjölk som dryck till ett års ålder?

Det rekommenderas att vi väntar med komjölk som måltidsdryck och yoghurt tills barnet fyllt ett år.  Men varför egentligen mjölk är ju väldigt näringsrikt och en väldigt bra måltidsdryck eller?

bild: Svenskmjolk.se

Små barns behov av järn är en anledning till att man råder föräldrar att vänta med mjölkprodukter i större mängder. För att de inte ska konkurrera ut annan mer järnrik mat. Komjölken innehåller nämligen väldigt väldigt lite järn och om barnet äter en yoghurt istället för en mellangrov brödskiva (även utan pålägg) så vill brödskivan innehålla mer järn än yoghurten. Istället kan man fortsätta ge flaska eller amma. Bröstmjölken och modersmjölksersättning är bättre anpassad till barnets behov och förhållandena mellan näringsämnena är anpassade för en människa och inte för en kalv och därför ett bättre alternativ i starten av livet.

I Norge rekommenderas det att barn får bröstmjölk eller ersättning som tillägg till vanligt i mat första året medan de svenska rekommendationerna menar att barnet bör ammas i minst 6 månader därefter går det fint att fortsätta med amning och flaska om man trivs med det.

Så alltså bör vi vänta med mjölk som dryck och som yoghurt tills barnet är över ett år men att använda mjölkprodukter i maten går fint (om barnet inte är mjölkallergiker såklart). De ger en rund smak till många maträtter och bidrar med vitaminer och mineraler. 

Nötter till små barn?

Det är en gammal rekommendation att vänta med nötter första året. Man trodde tidigare att man kunde förebygga allergi genom att vänta med att introducera nötter. Detta har visat sig vara felaktigt och vi inte förebygger  allergi med att vänta däremot så är nötter små, hårda och lätta att sätta i halsen.

Så vill du kan du introducera nötter i takt med annan mat och mixas nötterna är det liten risk att dem fastnar i halsen. Att mixa nötter i en vegetarisk rätt kan lyfta smaken och dessutom bidra med 
bra fetter och protein.

5 stycken valnötter innehåller hela 12,4g fett varav 1,37g är omega 3. En näringsrik energibomb!

Obs! Om du som förälder är allergisk eller har allergi i familjen så rekommenderar jag att ni väntar med att introducera dessa livsmedel som ni är allergiska mot tills barnet är över året. Detta för att en eventuell reaktion är lättare att hantera på ett större barn än ett spädbarn. Diskutera gärna detta med personal på BVC, kanske kan ni få testa ut dessa livsmedel på plats på BVC för att ha kunnig personal nära.

bild: Wikipedia