Barn i Europa äter nästan 100 g socker varje dag, vad innebär ett hekto socker i mat per dag ?

Detta är väl gammalt nytt. Barn äter för mycket socker.  För några veckor sedan kom denna studien ut och vi varnades återigen att våra barn äter för mycket socker.

Rekommendationen säger att max 10 % av energin kan komma från tillsatt socker. Det som är viktigt att poängtera är att i denna studie så har man inte undersökt hur mycket av energin som kommer från tillsatt socker utan hur mycket energi barnen får från socker och sockerarter generellt, det inkluderar alltså också laktos (mjölksocker) och fruktos och  vanligt socker som finns naturligt i många matvaror.

I denna studie kom 20% av energin från socker och sockerarter.

"Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel - till exempel godis, kakor och läsk - är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar."

Detta betyder ju att barnen i studien åt ganska likt när det kommer till kalorier men de åt mindre vanlig mat och mer godis / sockerrika matvaror på helgen. Mindre näringsrik mat med andra ord.

I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308 gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi barnen får av maten kommer från socker. Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22 procent hamnade i mitten av listan. Så vad innebär det då, hur ser en vanligt dag ut och hur mycket av energin kommer från socker även om man inte äter godis, glass och annat.

58 g sockerarter (18% av energi för barn i åldern 3-5 år)	123 g sockerarter / socker (30 % av energi för barn i åldern 3-5 år)
100g Havregrynsgröt, 2 dl mellanmjölk, ½ banan	40 gram fruktmüsli, 2dl mellanmjölk
Bondomelett med potatis och skinka, gurka och tomat	Bonomelett med potatis, skinka, gurka och tomat, 1 dl juice
1 knäckebröd med smör och ost, 1 kiwi	2 st ballerinakex, 1 kiwi
Köttgryta med purjolök och morot, potatis	Mindre portion köttgryta med purjolök och morot, potatis
1 knäckbröd med smör och skinka, 1 dl naturell yoghurt, 1 tsk sylt. 1 glas mjölk.	1 knäckebröd med smör och skinka, 1 dl fruktyoghurt, 1 glas mjölk

 Tabellen ovan visar två exempel på helt vanlig mat till ett barn i åldern 3-5 år. Det är alltså inte mycket som ska till för att naturligt socker i maten utgör en stor del av energiintaget för ett barn med ca hälften så stort energibehov som en vuxen. Det finns mindre plats till vanlig mat med med större andel sockerrika matvaror.

Chokladbollar utan tillsatt socker

MEN! Jag tycker media vrider denna studie lite konstigt, för den visar inte vart sockret kommer ifrån bara att det är en del av barnens mat. Ett barn som äter mycket frukt, grönsaker och mjölk/yoghurt kommer fort upp i 20 E% socker även om detta är naturligt förekommande i maten som alterantivet till vänster. Frukt kan innehålla mycket socker ja, men det är fortfarande ett näringsrikt alternativ till läsk, bulle eller annat fika. Att välja fruktalternativet är alltså inte dåligt.

Slutsatsen blir att mat som innehåller lite naturligt socker bör väljas framför mat med mycket tillsatt socker som fruktüsli/frukostflingor, kex och söt fruktyoghurt. Givetvis i kombination med mat som innehåller lite/inget naturligt socker.

Det hade varit betydligt intressantare att se vart ifrån detta socker kommer och hur mycket som kommer från så kallade tomma kcal (läsk, godis, snacks).

Källa: http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//barn-i-europa-ater-ett-hekto-socker-om-dagen.cid1227050

Om socker - Det är inte teskeden med sylt på gröten eller filen som är den stora sockerbomben

Råkade publicera detta inlägg halvfärdigt igår.. men nu kommer den rätta versonen.

Svensken får i sig ca 40 kg socker per år, vansinnigt mycket. Svenska Livsmedelsverkat kräver nu en nationell handlingsplan. Inte en dag för sent om du frågar mig. Nu ska det sägas att det var tagit fram en förslag/underlag för en handlingsplan redan i 2005... men sen verkar det ha runnit ut i sanden.

Men nu krävs det alltså ändring, återstår att se om det blir något av det. Detta med matvanor är svårt, att regering/stat ska gå in och bestämma vad som ska vara bra och dålig mat är svårt, sockerskatt eller inte? Fast å andra sidan är det kanske producenterna som styr vad vi äter nu och frågan är om det är så mycket bättre? Speceillt när man tänker på att en större ande av det socker vi intag kommer från just halvfabrikatt, det socker vi inte alltid ser eller smakar.  Producenterna håller kostnaderna nere genom att använda andra alternativ än socker som glukossirap och majssirap, lika sött för kroppen men kanske svårare för någon att upptäcka i ingrediensförteckningen.

En lite otäck trend med tanke på våra barn är att producenter nu använder artificiellt sötningsmedel även om produkten inte marknadsförs som en lightprodukt. Det rekommenderas att barn under 3 år inte äter/dricker sötningsmedel (både artificiella och naturliga). Ex. läs om Stevia och en förklaring av accepterat dagligt intag här. 

bild lånad från folktandvården landstinget Gävleborg

Jag tror många av oss behöver lyfta blicken och se helheten.
Vi ska skilja på tillsatt socker och socker som finns naturligt i exempelvis frukt och mejeriprodukter. Mjölk innehåller mjölksocker det vill säga laktos och frukt innehåller både fruktos och glukos. Men vi ska komma ihåg att både mjölk och frukt innehåller mer än socker, mjölken bidrar med högvärdigt protein, kalcium, Vitamin-B12, D-vitamin (om man väljer berikad) och många fler vitaminer och mineraler. Frukten bidrar med fiber, C-vitamin, vätska och annat. Bilden som jag lånat från folktandvården visar tydligt hur mycket tillsatt socker det finns i ex saft, glass och andra sötsaker som varken är rika på protein, vitaminer eller mineraler.

Socker eller glukos som det omvandlas till i kroppen bidrar med energi till kroppens celler, vi kan lagra det i form av glykogen och använda under natten när vi fastar/sover och under dagen i aktivitet. Men det är när det blir för mycket energi och speciellt för mycket energi från mat som ger lite näring (alltså vitaminer och mineraler) som vi bör tänka oss för en gång till . För mycket energi in i jämfört med vad vi gör av med leder till övervikt vilket i sin tur är kopplat till diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Den största anledningen till att undvika socker till barn är att det kan konkurrera med annan näringsrik mat! Sockret i sig ger bara energi/kcal. 

Matvett visar i ett tidigare inlägg att en portion a 2 dl sötad yoghurt (7% socker) ger lika mycket socker som det finns i  25 gram gott och blandat. Hela inlägget om sötad yoghurt kan ni läsa här

http://www.matvett.se/matvett-granskar-hur-mycket-socker-ar-det-i-smaksatt-yoghurt/







25 gram Gott och Blandat ger 14,25 gram socker, om vi byter ut dessa med frukt eller sylt:
- 50 gram banan ger 11 gram stärkelse och socker
- 50 gram äpple (1/2 äpple) ger 6,2 gram socker
- 1 msk osockrade blåbär ger 0,8 gram kolhydrater
- 1 msk äppelmos ger 9 gram socker
- 1 msk jordgubbssylt 7 gram socker

Som ni ser vill det fortfarande vara bättre att välja en osötad yoghurt med en sked sylt istället för den sockrade från butiken. Lyft blicken det är inte sylten på gröten eller i filen som är den stora sockerbomben i våra barns mat. Tyvärr är det det socker som inte syns som har störst betydelse för många.

Källor till socker i maten

I en undersökning av amerikanernas matvanor så socker intaget ut så här, den största delen av socker kom från läsk och saft. Mjölkprodukter bidrog endast med 9 % av det totala sockerintaget.

Men vi skandinaver skiljer oss från USA? Riksmaten 2010-2011 undersökte svenskars matvanor och kom fram till att 40% av svenskarna äter mer än de max 10 E% socker som rekommenderas. De Största källorna var just söta drycker, bullar, kakor, godis och choklad. Inte sylt eller yoghurt.

Nu efter jul och snart nyår är det många inklusive mig själv som önsker en nystart, det har kanske blivit någon pepparkaka för mycket, och jag är iallafall trött på festmaten. Så ja  det har kanske blivit pepparkaka varje dag vilket såklart inte är att rekommendera men äter ni verkligen pepparkaka varje dag resten av året? Ta nya tag och hitta tillbaka till de sunda matvanorna.

Jag hoppas ni får ett fint 2014, vill ni lägga om till sundare vanor och mindre socker så föreslår jag inte sockerförbud men kanske 
- byta ut den sockrade yoghurten mot en osockrad och en sked sylt eller frukt/bär.
- Välj vatten framför saft/läsk och juice
- Lördagsgodis inte onsdag-torsdag-fredags godis.
- Se över mellanmålen, styr undan nyponsoppan. Servera gärna en grönsakssoppa och en brödbit, pizzabulle, överblivna middagsköttbullar på ett knäckebröd.
- Se över veckokonsumtionen av godis och sötsaker för ditt barn, för normalviktiga barn finns ett utrymme för sötsaker utan att de påverkar näringsintaget. läs mer här.

Källorna ligger som länkar i texten.

Huruvida man kan äta för mycket frukt...? 

Det tänker jag ta upp framföver. Häng med i 2014! 

Gott nytt år!

Energidrycker och övervikt

  Det är superpopulärt med energidrycker som monster, burn och redbull. De lovar vingar, snabb energi och attityd. Men vad de inte skryter med är att de innehåller väldigt mycket socker och i vissa fall mer än vanlig läsk som coca cola och några av dem innehåller dessutom mycket koffein. Många ungdomar som jag träffar köper dessa i lunchen eller efter skolan gärna tillsammans med en chokladbit eller en bulle. Förutom att blodsockret skjuter i höjden så bidrar de med mycket kcal. Snabb energi och mestadels socker. Och visst för barn som har normal vikt och springer av sig allt de äter gör det kanske inte så mycket, även om man skulle önska att de valde ett lite mer näringsrikt alternativ till mellanmål. Nedan har ni tre bilder, alla innehåller cirka lika mycket kcal. 

En burk Monster Energy 0,5l innehåller hela 30 sockerbitar (a 2 gram st) eller 280 kcal. Det kan liknas med varma smörgåsar med skinka (3%) och 1 skiva ost (17 %) eller 6 stycken äpplen. (beräkning i Matpådata)

Under sommaren har jag jobbat en del med att uppdatera de broschyrer vi delar ut till patienter. Från och med hösten ska jag jobba mer med barn och övervikt vilket ska bli kul men utmanande. Jag hoppas då att de jag träffar går härifrån med mer kunskap om näringslära och förmågan att göra smartare val. 

Så vad kan då vara smartare val, ja egentligen allt annat än sportdryck och en bulle. Vad med liten förpackning med mjölk och en grov baguette eller brödskiva med pålägg. Eller cottage cheese och frukt, en banan, knäckebröd, ja det mesta som ger lite mättnad och energi som håller längre. Hur stort ett mellanmål ska vara är beroende av barnets energibehov och aktivitet. 

Smart val, fruktsallad istället fredagschokladen

En platta 100 g choklad innehåller lika många kcal som 4 portioner fruktsallad med vanilje kesam eller kesella. I tillägg till smaken bidrar frukten med fiber, vitaminer och mineraler och antioxidanter. Kesam eller Kesella innehåller relativt mycket protein vilket ger mättnad och bland annat kalcium.

bilder: freja.no, www.frukt.no, tine.no

Fruktsallad som motsvarar 100g mjölkchoklad
Ingredienser
1 st banan
1 st äpple
1 st apelsin
2 kiwi
10 st vindruvor
5 st jordgubbar
2,5 dl mager kesam eller kesella med vaniljsmak

Skala och skär upp, blanda och servera med en klick kesam/kesella.

Lilla menyn på biosalongen täcker hela energibehovet för en 4 åring

Jag var på dejt igår med min fina sambo, Viljars pappa. Vi hade barnvakt något som är lyx för oss. En middag och en bio, zombiefilm och jag har haft mardrömmar som vanligt. På bion reflekterade jag över vad som finns att köpa i bio-kiosken. Givetvis är det gott med popcorn och en läsk och något som hör bion till för många men behöver det verkligen vara så stora portioner?

Lilla menyn på framkino i Bodø
2,7 liter popcorn
0,5 liter cola/läsk

Energiinnehåll
2,7 liter popcorn 1114 kcal
0,5 liter läsk 203 kcal

Totalt 1317 kcal detta är ca lika mycket kcal som en 4-åring behöver på en hel dag eller mer än hälften av vad en vuxen kvinna behöver på en dag.
Passar den lilla menyn då till en liten person? Knappast. Denna lilla meny passar bättre att dela tillsammans med någon. Menyn som biografkiosken vill att vi ska dela på innehåller hela 5 liter popcorn... 

(Uträkning i Matpådata 5.1)

bild: wikipedia

Barn med övervikt

Det är ett känsligt tema, ingen förälder vill sätta sitt barn på diet. Samtidigt är det ohälsosamt att ha för många extra kilon. Det är viktigt att komma ihåg; gränssättning också ett sätt att vara ansvarsfull och visa omsorg för sina barn.

Jag arbetar med barn, allra flest underviktiga, undernärda eller felnärda av en eller annan orsak men också övervikt och fetma. Blev inspirerad till detta inlägg av en ernäringsfysiolog som jobbar till största delen med barn med övervikt och fetma. Hon definierar 3 problemområden, dessa kan man jobba med ett i taget eller alla tre parallellt  Huvudsaken är att man går igenom dem och jobbar med det tema som betyder mest för barnet och familjen. 


Vad man äter

Valet av matvaror, vad som finns hemma och hur föräldrarna tillrättalägger för sunda val av till exempel mellanmål är viktig. Om kosten till stor del består av sockerrika produkter med lite fiber är det svårt att hålla sig mätt och nöjd, det leder till ett hungrigt barn.

Att bli medveten om vad barnet äter eller göra tonåringen medveten om matens värde gör det enklare att göra sunda val. Det handlar inte om att räkna kalorier eller ha matvaror som är "förbjudna" utan ha tillräckligt med kunskap för att äta mindre eller undvika de stora fällorna och välja mat som ger mättnad och näring istället för tomma kalorier.

Några exempel

• 1 muffins från Mc Donalds innehåller lika mycket kalorier som 6 st bananer eller lika mycket som 10 medelstora äpplen
• 50 cl cola innehåller lika mycket kalorier som 5 knäckebröd med mager mjukost
• 1st micro-Panpizza (200g) innehåller lika mycket kalorier som 2 liter klar köttsoppa och en macka med ost och smör.
• 1 påse chips a 200g innehåller lika mycket som 125dl (375g) poppade popcorn

Genom att välja mat som ger mycket mättnad och mindre tomma kalorier behöver man inte gå hungrig trots att man äter mindre energi.

Vad kan man göra som förälder?
Handla hem sund mat och se till att det finns tillgängligt. Grovt bröd, mycket grönsaker och frukt. 
Välj rena magra köttprodukter framför korv och fiskpinnar och laga maten med fettkällor av god kvalitet som rapsolja, nötter, avokado.

Hur mycket, hur stora portionerna är.

Det är viktigt att barn får äta sig mätta, för att undvika småätande men vi upplever mättnad olika och det är skillnad på att vara mätt och att vara proppmätt. Alla olika och upplever hunger och mättnad på olika sätt. En del barn kan behöva hjälp att begränsa storleken på måltiderna. Min erfarenhet är att en del barn inte slutar äta förrän de är just proppmätta medan andra slutar äta när det inte längre är hungriga. 

Vad är en lagom portion då?
Det vill variera med barnets ålder, aktivitet och kön eftersom behovet varierar. Men EN portion kan vara en bra regel, EN portion som innehåller kött/fisk/ägg/bönor, potatis/ris/pasta/bröd, och grönsaker gärna halva tallriken men kanske får man börja med mindre mängder och jobba på att öka mängden. Jag tycker det är viktigt att jobba för att grönsaker blir en naturlig del av måltiden, mer grönsaker vill automatiskt reducera på de energitäta matvarorna. Öka gradvis på mängden grönsaker och ge beröm om barnet smakar.

Här är tallriksmodellen ett bra verktyg, den säger inte om storleken på tallriken eller om behovet men den kan vara ett enkelt och bra verktyg för barn som ska öka mängden grönsaker. Att tänka på att tallriken delas in i 3 delar:

- 1/3 kött/fisk/ägg
- 1/3 ris/pasta/potatis
- 1/3 grönsaker
Givetvis kanske man måste börja med mindre mängd grönsaker men det handlar om barnets utgångspunkt, målet 1/3 grönsaker kan man sträva mot.

I Sverige har vi varm skolmat och där ska barnen själva lära sig lägga upp rätt mängd och välja rätt av det som serveras. Kan man lära barnet tallriksmodellen och på så sätt öka grönsakerna så kommer man en bit på vägen.

I Norge är det matpakke oftast med smörgåsar och kanske nån frukt eller grönsak. Här har föräldrarna en större chans att påverka vad som barnen äter till lunch samtidigt som kulturen för att köpa baguetter och godis i lunchen är större. En matpakke bör alltid innehålla grönsaker.

Vad kan man göra som förälder
Laga inte alltid det bästa barnet vet, mat som är lite tråkig begränsar sig själv.
Laga mat till 4 portioner om det är fyra som skal äta. En portion är lagom.
Laga mat som mättar som innehåller mycket grönsaker, fiberrika kolhydrater, protein och fett.

Hur ofta, hur många måltider

Hur många måltider per dag, att begränsa skåpätandet genom fasta ordentliga måltider på regelbundna tider är viktigt. En del barn går upp om nätterna och äter andra tömmer kylskåpet efter skolan.

Gå aldrig hungrig men gå heller inte och småät mellan måltiderna. Det är viktigt att identifiera om det föregår smygätande. Det är ganska vanligt med nattmåltider och att barn smyger med godis och snacks, speciellt om de själva är medvetna om kropp och vikt. Frukost, lunch, middag och 1-2 mellanmål kan vara lagom.

Vad kan man göra som förälder

Tillrättalägg, planera så att familjen och barnet äter på regelbundna tider och att det är någorlunda likt varje dag.

Är mitt barn överviktigt? 

ISO-BMI är en variant av BMI men beräknat efter ålder. På isobmi.se kan du knappa in ditt barns vikt, längd och ålder. Ta kontakt med BVC och be om hjälp om vikten sticker iväg åt ena eller andra hållet. Jag tror att man har mycket igen som förälder om man tar tag i viktproblemen tidigt.

De allra flesta runda barn ska INTE gå ned i vikt utan hellre stå still i vikt samtidigt som de växer.

Gång på gång visar det sig att uppföljning av barn med övervikt ska inkludera hela familjen, kontrollerna ska vara täta och det behövs lång tid för att ändra matvanor och livsstil. Så ge inte upp, 2 steg fram och ett tillbaka.