SÖK

Visar inlägg med etikett Mineraler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mineraler. Visa alla inlägg

22 november 2013

Jämför mjölk med sojadryck, havredryck, risdryck och kokosmjölk


bild: svensk mjölk, alpro, gogreen
Det finns olika anledningar till att man väljer andra alternativ än mjölk, som smak, allergi, intolerans, näringsinnehåll och egenskaper i matlagningen. När det är små barn som man byter ut mjölken för kan det dock vara bra att känna vilka näringsämnen det eventuellt blir mindre eller mer av. Mjölk och mejeriprodukter är vår viktigaste källa till kalcium, för vegetarianer är mjölk också en viktig källa till B12.  Förutom vitaminer och mineraler innehåller mjölk protein av bästa kvalitet.

Denna tabell har jag lånat av bramat.no. men jag har lagt till rader med mjölk och kokosmjölk och en kolonn med D- och vitamin, B12.

Näringsinnehåll per 100 g
Energi kcal
Protein g
Kol-hydrater g
Socker g
Fett 
g
Mättat fett g
Kalcium mg
B12 µg
D-vitamin µg
Alpro soya light
26
2,1
1,6
1,4
1,2
0,2
120
0,38
0,75
Alpro soya natural
39
3
2,5
2,5
1,8
0,3
120
0,38
0,75
Alpro soya usötad
31
3,3
0,2
0,1
1,8
0,3
120
0,38
0,75
Alpro soya vanilla
55
3
6,7
6,6
1,7
0,3
120
0,38
0,75
Gogreen soyadryck naturell osockrad + kalcium
40
3,7
0,8
0,7
2,1
0,3
120
0
0
Gogreen soyadryck original + kalcium
40
3
2
0
2
0,5
120
0
0
Gogreen soyadryck vanilj + kalcium
45
3
4
4
2
0,5
120
0
0
Oatly Havredryck kalsium
45
1
6,5
4
1,5
0,2
120
0,38
1,5
Rice dream original + calcium
47
0,1
9,4
4
1
0,1
120
**
Rice dream vanilla organic
51
0,1
10,3
4,6
1
0,1
0
0
0
Mjölk 1,5 % berikad med D-vitamin
47
3,4
5
5
1,5
1
120
0,4
0,38
Kokosmjölk
239
2,3
3,5
2
24
20,3
16
0
0
** ingrediensförteckning säger att de tilsätter D-vitamin och B12 men på näringsinnehållet står dessa inte med.

Som ni ser skiljer sig innehållet av protein, kalcium, B12 och D-vitamin mellan olika producenter och olika typer av råvara. Soja innehåller mer protein och mindre kolhydrater än de andra produkterna, medan havreprodukterna innehåller mer fiber.
Jag lade även in kokosmjölk (även om denna inte används som ren dryck) eftersom jag upplever att många använder det som "mjölkprodukt" i matlagningen. Som ni ser innehåller kokosmjölken varken B12, D-vitamin eller Kalcium vilket kan vara bra att känna till eftersom barnet då måste få dessa vitaminer och mineraler på annat håll. Jag har inte funnit berikad kokosmjölk ännu, har ni?

Välj gärna berikade alternativ som ger tillräckligt med kalcium och D-vitamin.

(Till barn med mjölkproteinallergi finns specialprodukter med hydroliserat mjölkprotein, de ger lika mycket vitaminer och mineraler som modersmjölksersättning och ska ges som modersmjölksersättning om man inte ammar sitt barn. Barn med mjölkproteinallergi kan behöva dessa produkter en längre period än bara första året. Dessa är produkter som Neocate, Nutramigen, Althera och de ska inte förväxlas med havre- ris och sojamjölk.)


Rekommendationer efter ålder

Sojadryck - kan introduceras från 6 mån - 1 år beroende på land
Det är olika rekommendationer för soja beroende på vart i norden man bor. I Sverige och finland så rekommenderas att barn över 1 år kan få sojadrycker men på På Alpros norska sida står det att det kan introduceras från 6 månader:

Er Alpro egnet for barn?

"Vi anbefaler ikke Alpro soya til babyer under seks måneder. Soya i seg selv er trygg å bruke. Det er imidlertid slik at produktene naturlig inneholder lite fett. Dette gjør at de kanskje ikke tilfører nok energi for å møte de behov en stadig voksende baby har. Fra seks måneders alder, og opp til to år, kan Alpro soya-produktene introduseres som del av et sunt og balansert kosthold. Fra toårsalderen kan Alpro soya brukes som eneste kilde til de næringsstoffene som melk vanligvis dekker". (alpro.no)

Risdryck- Rekommenderas inte till barn under 6 år
Svenska livsmedelsverket gick i år ut med att barn under 6 år inte rekommenderas risdryck. Detta på grund av tungmetaller och arsenik. Till vuxna och större barn utgör detta inte några större risker, men till mindre barn med mindre kroppar blir mängden större per kilo kroppsvikt och man ser en risk med större intag över längre tid. Jag tolkar detta som att risdryck bör användas med försiktighet och inte som enda ersättning för mjölkdrycker. 

Havredryck - Rekommenderas inte till barn under 1 år.
Detta skriver man på oatlys hemsida om rekommendationen från 1 år:

Liksom annan mat går det utmärkt att introducera våra produkter som del i smakportioner från ca 6 månaders ålder. Våra produkter ska dock endast utgöra en del av kosten,  Havredryck är inte en modersmjölksersättning avsedd att utgöra en stor del av ett spädbarns kost.
På de av våra förpackningar som säljs både i Finland och i Sverige måste vi på grund av finska märkningsregler skriva ut att produkten inte är lämplig för barn under ett år. Anledningen till det är att man befarar att konsumenter annars kan tro att produkten är en modersmjölksersättningsprodukt. " (oalty.se)

Vanlig mjölk innan barnet fyllt 1 år?
Små barns behov av järn är en anledning till att man råder föräldrar att vänta med mjölkprodukter i större mängder. För att de inte ska konkurrera ut annan mer järnrik mat. Komjölken innehåller nämligen väldigt väldigt lite järn och om barnet äter en yoghurt istället för en mellangrov brödskiva (även utan pålägg) så vill brödskivan innehålla mer järn än yoghurten. Istället kan man fortsätta ge flaska eller amma. Bröstmjölken och modersmjölksersättning är bättre anpassad till barnets behov och förhållandena mellan näringsämnena är anpassade för en människa och inte för en kalv och därför ett bättre alternativ i starten av livet.

I Norge rekommenderas det att barn får bröstmjölk eller ersättning som tillägg till vanligt i mat första året medan de svenska rekommendationerna menar att barnet bör ammas i minst 6 månader därefter går det fint att fortsätta med amning och flaska om man trivs med det.

Så alltså bör vi vänta med mjölk som dryck och som yoghurt tills barnet är över ett år men att använda mjölkprodukter i maten går fint (om barnet inte är mjölkallergiker såklart). De ger en rund smak till många maträtter och bidrar med vitaminer och mineraler. 


17 november 2013

Skillnad på upptag av järn från kött och järn från vegetabilier

Att upptaget av järn är sämre från vegetabilier det vet vi redan, vi kan påverka upptaget med att inta C-vitaminrika matvaror samtidigt som järn från vegetabilier. Järn finns i två former, hemjärn och icke hemjärn. Hemjärn finner vi i kött och animaliska matvaror medan icke-hemjärn finns i vegetabilier. Ofta får vi höra hur mycket järn det finns i spenat, broccoli, bönor, persilja och aprikoser. Men kan vi ta upp detta järnet?

Sitter just nu och läser i boken sports nutrition av A. Jeukendrup och M. Gleeson och har kommit till kapitlet som behandlar absorption av vitaminer och mineraler. Där står dessa siffror. 
Hemjärn kan absorberas till 15%  av det som intas. Medan endast 2-10% av icke-hemjärn absorberas.
Det betyder att man behöver äta betydligt mer järnrika vegetabiliska matvaror för att absorbera samma mängd järn som från en mindre mängd kött/animalier.

Detta har jag nämnt tidigare men bröstmjölk verkar vara speciellt där barnet kan absorbera väldigt hög procent av det barnet dricker. En gammal studie från 1977 visade att hela 49% av järnet i bröstmjölk absorberas och i jämfört med ersättning endast 10 %.

Betyder då det låga absorptionen av järn att vi borde äta ännu mer än rekommendationerna? Nej, rekommenderat intag av järn är väl tilltaget iförhållande till hur ltie kroppen egentligen behöver om vi hade absorberat allt. Men det kan vara smart att följa med på sina järnvärden om man bara har vegeabiliska källor till järn (speciellt menstruerande kvinnor och barn). 



källor
Källa:  1977 Jul;91(1):36-9.
Iron absorption in infants: high bioavailability of breast milk iron as indicated by the extrinsic tag method of iron absorption and by the concentration of serum ferritin.Saarinen UM, Siimes MA, Dallman PR.


Sports Nutrition. Second edition. 2010. A. Jeukendrup och M. Gleeson

Läs mer om järn:

26 september 2013

Blodpuddingspytt

Kapar denna ide ännu en gång och delar de här i bloggen. Lina på MatSåklart gör en blodpuddingspytt med äpple och bacon, vi har ätit den flera gånger nu i höst och det är verkligen en lätt och snabb vardagsfavorit.
Järnrik är den dessutom!


Ingredienser
blodpudding till 4 personer
1 äpple
1 paket bacon

Stek bacon i en stekpanna vid sidan. Tärna äpple och blodpudding och stek snabbt i en varm stekpanna. Häll av fettet från baconet och tillsätt ned i pytten. Rör om. Servera med lite riven vitkål och morot.

13 september 2013

Vegetariska alternativ till järnberikning

Jag har fått en fråga om vegetariska alternativ till berikning av barngröt om man inte önskar att använda paltbröd eller blodbröd. Nedan ser ni en tabell med översikt av järninnehåll i olika vegetariska alternativ.

Jag har tidigare skrivit om och jämfört köpt berikad gröt och hemlagad gröt berikad med paltbröd och berikad med aprikoser. Som ni ser är paltbrödet järnrikt och en gröt med paltbröd innehåller lika mycket järn som en berikad köpt gröt. Om man istället önskar att ge ett vegetariskt alternativ till sitt barn blir det lite krångligare. Här listar jag några alternativ och i toppen hamnar sesamfrö, vetegroddar och chiamjöl. Som ni ser i tabellen så innehåller havregryn och fullkornsvete också en del järn.

Matvara
Mängd
Järn Mg
Chiamjöl
100 g
5 g
9,4 mg
0,47 mg
Torkade aprikoser
100 g
1 st = 7 g
6 mg
0,4 mg
Quinoa röd kokt
100 g
5 g
1,6 mg
0,1 mg
Pumpafrön
100 g
1 tsk = ca 5 g
15 mg
0,6 mg
Sesamfrön
100 g
1 tsk = ca 5 g
14,6 mg
0,7 mg
Linser kokta utan salt
100 g
1 tsk = 4 g
2 mg
0,1 mg
Mandelmjöl
100 g
5 g
5,2 mg
0,3 mg
Bovetemjöl ljust
100 g
1 dl = 60 g
2 mg
1,3 mg
Vetegroddar / hvetekim
100 g
1 tsk = ca 2 g
8 mg
0,16 mg
Havregryn
100 g
1 dl = 35 g
5,3 mg
1,9 mg
Vetemjöl fullkorn
100 g
1 dl = 60 g
5 mg
3 mg
Paltbröd
100 g
1 tsk = 5 g
26 mg
1,3 mg
Hirs hela eller krossade korn
100g
4,8 mg
Jag finner inte Chiamjöl  i några databaser över analyserade livsmedel utan siffrorna i tabellen kommer från producentens information. Övriga värden kommer från programmet Kostkoll Max version 3.1.

Tabellen ovan finns också i inlägget jämför hemlagad babygröt och köpt babygröt. 

Det krävs lite större mängd berikning eller grötportion för att nå de 3 mg järn som den berikade innehåller exempelvis 30 gram havregryn och 12 gram chiamjöl eller en dubbel portion havregröt alltså 60g gryn eller 10 teskedar vetegroddar och 1 dl havregryn. Ja ni förstår,det är en fördel om det är matglada barn som äter vegan eller vegetarisk kost. Men visst går det att ge vegetariska alternativ som innehåller lika mycket järn som en berikad köpt barngröt bara portionen är tillräckligt stor.

Upptag och absorption
Innehåll är en sak, huruvida kroppen absorberar det är en annan. I till exempel bröstmjölk är biotillgängligheten hög och en gammal studie från 1977 visade att hela 49% av järnet i bröstmjölk absorberas och i jämfört med ersättning endast 10 %. (hittade tyvärr ingen nyare)

Upptaget av järn påverkas av flera faktorer, det stimuleras av C-vitamin och Järnupptaget kan hämmas av Kalcium (speciellt järn från vegetabilier), kaffe, te och choklad. En gjutjärnspanna kan öka järninnehållet i maten men påverkar inte upptaget i sig. Järn i vegetabilier tas inte upp lika effektivt som järn från animaliska livsmedel, det finns dessutom mindre järn i de flesta vegetabiliska produkterna jämfört med ex rött kött. I kött finns dessutom den ännu okända köttfaktorn som ökar järnets tillgänglighet och upptag, hur och vilka mekanismer som ligger bakom denna faktor vet vi inte.

Måste barn få järnberikad gröt?
Till barn som bara äter gröt eller precis börjat med mat är det en klar fördel med berikad eftersom det inte ställer så höga krav på kosten i övrigt som lätt blir ensidig (ex gröt, gröt, frukt, grönsak). Till de lite större barnen och barn som kommit igång med annan mat och framförallt järnrik mat som leverpastej, kött, blodmat, fullkornsprodukter, grönsaker, järnrika puréer (se aprikospuré längre ned), bönor, linser m.m, där är den berikade gröten inte lika viktig. Det måste vara utifrån vad barnet äter i övrigt som avgör om de behöver en järnberikad gröt inte barnets ålder.
En del barn kan behöva järnberikad gröt upp i 2-3 års ålder medan andra slutar med järnberikade produkter efter 1 år.Barn som äter vegetarisk mat behöver ofta järnberikad gröt längre än de som äter blandkost. Kontakta en Dietist eller någon som kan se över barnets mat om du är osäker.

Läs mer om järn
Läs tidigare inlägg med en jämförelse hemlagad babygröt och köpt babygröt.
Mer om babygröt - jämför olika barngrötar. bramat.no
Recept på aprikospure - en järnrik puré

Källa:  1977 Jul;91(1):36-9.
Iron absorption in infants: high bioavailability of breast milk iron as indicated by the extrinsic tag method of iron absorption and by the concentration of serum ferritin.Saarinen UM, Siimes MA, Dallman PR.