Minska svinnet ät rester

Livsmedelsverket får 12 miljoner för att minska matsvinnet. I både butiker, restauranger och i hemmen kastas det en massa mat som egentligen går att äta. Dra ditt strå till stacken och gör något av gårdagens rester istället för att kasta dem. Laga barnmat till exmepel. Vi åt fin middag igår av älgfilè, potatisgratäng, kantarellsås och koka grönsaker. Trots att alla åt sig proppmätta fanns det ett par-tre portioner kvar. Så idag blir det rester.

Viljars restmat
Eftersom varken potatisgratängen eller köttet var saltat så fungerar det bra som barnmat. Jag lade upp en stor vuxenportion och körde allt i mixern. Kött, grönsaker (blomkål och morot) och potatisgratäng.  Såsen innehåller en del salt så den hoppade vi över, tillsatte 3 tsk rapsolja och spädde ut den med mjölk för rätt konsistens. Det blev tre portioner på ca 1 dl, skålen var tom och Viljar mätt efteråt.

Vuxen restmat
Med mycket kött kvar så blir det en pyttipanna av resterna, några kokta potatisar, morot, lök och torkade örter (timjan, rosmarin tex) i stekpannan. Enkelt och snabbt fixat. Svampsåsen från igår späder vi med lite mjölk så blir den fin ovanpå.

Varför vänta med komjölk som dryck till ett års ålder?

Det rekommenderas att vi väntar med komjölk som måltidsdryck och yoghurt tills barnet fyllt ett år.  Men varför egentligen mjölk är ju väldigt näringsrikt och en väldigt bra måltidsdryck eller?

bild: Svenskmjolk.se

Små barns behov av järn är en anledning till att man råder föräldrar att vänta med mjölkprodukter i större mängder. För att de inte ska konkurrera ut annan mer järnrik mat. Komjölken innehåller nämligen väldigt väldigt lite järn och om barnet äter en yoghurt istället för en mellangrov brödskiva (även utan pålägg) så vill brödskivan innehålla mer järn än yoghurten. Istället kan man fortsätta ge flaska eller amma. Bröstmjölken och modersmjölksersättning är bättre anpassad till barnets behov och förhållandena mellan näringsämnena är anpassade för en människa och inte för en kalv och därför ett bättre alternativ i starten av livet.

I Norge rekommenderas det att barn får bröstmjölk eller ersättning som tillägg till vanligt i mat första året medan de svenska rekommendationerna menar att barnet bör ammas i minst 6 månader därefter går det fint att fortsätta med amning och flaska om man trivs med det.

Så alltså bör vi vänta med mjölk som dryck och som yoghurt tills barnet är över ett år men att använda mjölkprodukter i maten går fint (om barnet inte är mjölkallergiker såklart). De ger en rund smak till många maträtter och bidrar med vitaminer och mineraler. 

Kyckling med valnötter & pasta

Med nötter så höjer vi näringsinnehållet och tillför en ny smak. Valnötterna innehåller mycket omega 3 och massa kalorier som en liten barnkropp behöver för att växa.  Läs gärna inlägget om nötter till småbarn.

Ingredienser
1,5 dl okokt pasta
3st Valnötter
100g Kyckling (alt. linser, bönor eller kikärter)
1dl Matgrädde eller mjölk
5cm Purjolök
1st morot eller palsternacka
2msk olivolja
Parmesanost
Späd ut med ersättning, bröstmjölk eller vanlig mjölk

Koka pasta enligt anvisning på förpackningen (utan att tillsätta salt). Skär kyckling och grönsak i bitar och fräs i olivolja tillsammans med purjolök. Tillsätt matgrädde eller mjölk och koka i ca 10 min tills purjolöken är mjuk.  Kör valnötterna i matberedaren eller mixa med mixerstav, se till att det blir som ett pulver. Små bitar blir för hårda att tugga utan tänder. Tillsätt valnötsmixen och pastan och smaksätta med parmesanosten, mixa vidare till önskad konsistens.

Gör vegetarisk genom att byta ut kyckling mot linser, bönor eller kikärter.

Mat som små barn bör vänta med eller begränsa intaget av

Vi är på landet, sista dagarna hos Viljars besteföräldrar. Här finns grisar, kor och får. Det är massor att göra med korna som kalvar och potatis som ska upp ur åkern. Jag och Viljar går mest och kikar, inte så mycket arbete på oss och ganska härligt måste jag erkänna.  I kylskåpet står mjölken i en glasslåda färskare än färskast men i Viljars mat blandar jag vanlig kartong-mjölk. För det är helt enkelt inte all mat som en liten kille på 8 månader bör äta. Eftersom jag bor i Norge och har både norska och svenska läsare här så skriver jag utifrån kostråden i båda länderna.

Opasöriserad mjölk
Kan om man har otur innehålla ehec och campylobacter. Två typer av bakterier som kan ge allvarliga skador hos små barn. Så ta inga risker. Opastöriserad mjölk går inte att köpa i butiken.

Grön potatis & skadad potatis
Med potatis i landet så vill vi såklart äta den till dagens samtliga måltider. Men se upp för grön potatis, den innehåller solanin som kan orsaka kräkningar, diarrè och magont både hos vuxna och barn. Men med en mindre mage så tål barn en mindre mängd och det finns lite solanin strax under skalet så skala alltid potatisen ordentligt om den ges till barn under 1 år.

Bladgrönsaker som salladsblad, ruccola och spenat
Innehåller mycket nitrat som i kroppen omvandlas till nitrit som kan hindra transporten av syre i blodet hos barn under ett år. Till barn över året går det fint men öka gärna mängden successivt.

Honung
Honung kan innehålla sporer av bakterien clostridium botulinum om dessa sporer utvecklas till bakterier producerar dem ett farligt gift som orsakar botulism. Detta sker i sällsynta fall, men värt att undvika tills barnet är över ett år.

Russin
Livsmedelsverket skriver inte om russin i sina råd till spädbarn medan Norges matportalen.no ger tydliga råd om att begränsa intaget till små barn under 3 år. Detta på grund av ochratoxin A, mögelgifter som det kan finnas spår av i torkad frukt. De norska råden och folkhelseinstitutet säger att gränsvärdet för 1-2 åringar är 6 x 45g per vecka. Motsvarande 6 askar per vecka.  Barn under ett år bör inte äta russin alls.

I ett pressmedelande skriver livsmedelsverket att det är ovanligt med mögelgifter i torkad frukt. läs mer här.
Matportalen om russin.

Kanel
Även om kanel skiljer sig de norska och de svenska råden. Svenska livsmedelsverket menar att risken för överdosering av kanel är så pass liten att den inte står med i de generella råden. Medan Norska råden ger en tydlig rekommendation på max intag utifrån ålder då folkhelseinstitutet menar att det visst går att komma upp skadliga mängder av kanel (eller kumarum) om man är storförbrukare av kanel på gröt och som te.

Detta är de övre gränserna enligt mattilsynet.no

Risk och nyttovärdering av SLV
Matportalen om kanel

Nötter till små barn?

Det är en gammal rekommendation att vänta med nötter första året. Man trodde tidigare att man kunde förebygga allergi genom att vänta med att introducera nötter. Detta har visat sig vara felaktigt och vi inte förebygger  allergi med att vänta däremot så är nötter små, hårda och lätta att sätta i halsen.

Så vill du kan du introducera nötter i takt med annan mat och mixas nötterna är det liten risk att dem fastnar i halsen. Att mixa nötter i en vegetarisk rätt kan lyfta smaken och dessutom bidra med 
bra fetter och protein.

5 stycken valnötter innehåller hela 12,4g fett varav 1,37g är omega 3. En näringsrik energibomb!

Obs! Om du som förälder är allergisk eller har allergi i familjen så rekommenderar jag att ni väntar med att introducera dessa livsmedel som ni är allergiska mot tills barnet är över året. Detta för att en eventuell reaktion är lättare att hantera på ett större barn än ett spädbarn. Diskutera gärna detta med personal på BVC, kanske kan ni få testa ut dessa livsmedel på plats på BVC för att ha kunnig personal nära.

bild: Wikipedia

Järn

Järn ingår i blodets färgämne hemoglobin, järnet binder syre som ska transporteras runt i kroppen. Det ingår även som beståndsdel i muskulatur  och enzymer.
Små barn och spädbarn växer fort och har nästan lika stort behov av järn som en vuxen. Men portionerna hos barn är mindre och det är därför svårt för ett barn att äta tillräckligt med järn utan berikade produkter.

Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn eller inget järn (modersmjölksersättning som innehåller 0.8mg/100ml) utan barnet använder sitt järnlager under den första tiden. Järnlagret räcker olika lång tid för olika barn och deras behov är därför olika stora. Vid 6 månader är barnet så pass stort att behovet ökar i takt med att järnlagret minskar och är nästan tomt för någon. Här är det viktigt att börja introducera järnrika som en del av vardagskosten.

Järnbrist
Eller anemi/blodbrist som det också kallas ger symptom som blek, trött, andfådd och får nedsatt immunförsvar.

För mycket järn
För mycket järn är toxiskt och ett överskott kan ge diarrè, förstoppning, illamående och kräkningar. En dödlig dos är ca 180-300mg/kg kroppsvikt vilket motsvarar ca 1,8g järn för ett barn som väger 10kg. Att supplementera järn bör därför göras i samrådan med läkare eller personal på BVC/helsesöster.

Upptag
Upptaget av järn påverkas av flera faktorer, det stimuleras av C-vitamin, och en okänd faktor i kött (såkallade köttfaktorn som inte finns annat än animalier). Järnupptaget kan hämmas av Kalcium (speciellt järn från vegetabilier), kaffe, te och choklad. En gjutjärnspanna kan öka järninnehållet i maten men påverkar inte upptaget i sig.

Läs mer om järn på barns mat
Matvett om järn

Järnrik mat för små barn

Det kan vara svårt för små barn att nå det rekommenderade intaget på 8mg av järn per dag. Här följer en tabell på järninnehållet i olika typer av matvaror och längre ned en översikt på dagsbehovet i mat. 

Järnrika matvaror
Blodmat och kött speciellt rött kött innehåller mycket järn, det krävs betydligt mindre mängd kött för att komma upp i samma  mängd järn av till exempel kikärter. Jämför mängderna av exempelvis persilja och blodpudding.

Järn i vegetabilier och järn i kött, är det någon skillnad?
I animaleier finns en (okänd faktor) faktor kallad köttfaktorn som bidrar till att järnet i maten tas lättare upp i kroppen. Denna faktor finns inte i vegetabiliska livsmedel vilket gör detta järnet mer svårtillgängligt. Med C-vitamin kan man öka upptaget av järn, speciellt järn från vegetabilier. Så frukt eller bär är en fin dessert.

Observera mängderna(volymen) som krävs av till exempel persilja och aprikoser för att äta 100g.

I Sverige och Norge så berikas gröt och välling med gröt men inte den övriga barnmaten man får köpt. 2 portioner gröt täcker 75% av barnets behov resterande 25% måste komma från annan mat.  Portionsstorlekarna är baserade på min sons portioner, han är 7 månader och ganska liten i maten.

 * se inlägget köpa gröt eller laga egen för mer info.


Allt som allt så tycker jag att det krävs lite planering för att komma upp i behovet av järn. I exemplet ovan har jag lagt in två måltider med kött (leverpastej och köttgrytan) i tillägg till berikad välling och gröt, trots detta så kommer vi knappt över rekommendationerna på 8mg per dag. Men med större portioner så kommer också mer järn och med tillväxt så ökar också aptiten som tur är.

Torkade äpplen

UnderbaraClara tipsar om torkade äpplen som snacks, godis eller en muta till ett trött barn.  Genom att doppa äpplena i en skål med vatten och en knivsudd askorbinsyra för att de inte ska mörkna under torkningen. Clara torkar sina äpplen inomhus över fler dagar men det går lika bra att torka dem i ugnen så här till exempel.

Torka äpplen i ugn (recept från ica-kuriren)

Kärna ur äpplena. Skär 3-4 millimeter tjocka ringar och lägg på galler i ugnen. Torka i 50 graders värme med luckan lite på glänt. Tidsåtgången beror på hur mycket man torkar åt gången, men räkna med flera timmar. Äppelringarna är klara när de är sega men ändå lite mjuka. Låt dem ligga luftigt ytterligare ett par dagar innan de stoppas i glasburk eller plastpåse.

Tänder på gång och dålig matlust

Viljar fick sin första vid 4 månader, sedan dess har det tickat på. Nu har han fyra vassa i underkäken och fler på väg. Det spänner ordentligt i tandköttet uppe och han vaknar om nätterna och gnäller. Matlusten är dålig, väldigt dålig och det gör ett litet mammahjärta väldigt oroligt. Med en redan liten kille som hankar sig fram på lägsta viktkurvan så har han inte råd att tappa så väldigt mycket matlust innan det visas på vågen.

Jag tycker det märks tydligt att han går tillbaka i matutvecklingen när det är tänder på gång. Det var likadant förra gången, mat som tidigare gick ned i ett nafs vill han nu inte alls ha. Det enda säkra kortet vi har just nu är bröstet som tyvärr går på lågproduktion. Av vanlig mat vill jag ändå att han ska få i sig mesta möjliga energi så vi prövar oss fram enligt följande strategi:

- 1 tsk rapsolja i gröten om morgonen gör den extra energität.
- Modersmjölksersättning istället för vatten till måltiderna.
- Små måltider, tidigare var 3:e timme har bytts ut mot varannan timme. En tugga här en tugga där, allt räknas. En majskrok, smakisar av vår vuxenmat, lite frukt, lite macka lite här och lite där.
- Favoriträtter serveras om och om igen.
- Fri amning dag och natt... Tröttsamt men det ger både energi och vätska.

Bild på de första två som kom ut vid 4 månader

Pajalagröt - till alla tröga magar

Klassikern av Vera Niemi i pajala, denna kan få igång de allra trögaste magar. Pajalagröten rekommenderas i första hand till lite större barn men 1-2 tsk kan tillsättas i barngröten till de minsta om magen krånglar. Till de minsta barnen kan gröten mixas innan den serveras.

En liter färdig gröt
4-6 personer

Ingredienser
½ dl linfrön
½ dl russin
½ dl katrinplommon
½ dl torkade aprikoser
½ tsk salt
7 dl vatten
1 dl havrekli
2 dl fiberhavregryn

Lägg allt utom havrekli och fiberhavregryn i blöt i vattnet över natten. Tillsätt kli och gryn och låt blandningen koka i 3-5 minuter under konstant omrörning. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i upp till en vecka och värmas i portioner i microvågsugn. Serveras med mjölk och eventuellt lingonsylt.

Barn med hård mage

För nån går det flera dagar medan andra har en bajsblöja flera gånger per dag. Allt är normalt och så länge inte barnet har ont i magen och går upp i vikt som det ska så är det kanske så det ska vara för just det barnet. Men så finns det knattar som får jobba hårt med att få ut något i blöjan och detta inlägget är till dem.

bild: www.melk.no 

Om du vill testa ut något av tipsen så pröva ut ett i taget och vänta på resultat, kanske behöver ni inte testa alla punkter.

Några tips mot hård mage

Vätska
Utan tillräckligt med vätska så fungerar magen dåligt och man blir hård i magen. Så se till att barnet dricker ordentligt. Barn har större behov av vätska per kilo kroppsvikt än vad vuxna har. Med fiberrik kost behövs ännu mer fiber.

Fiber och fullkorn
Fiber och fullkornsprodukter kan göra magen hårdare eller lösare. Eftersom det suger upp vätska så är det viktigt att barnet dricker ordentligt innan man byter till fullkornsprodukter. Fiber ökar också tarmens rörelser och gör att allt passerar lite snabbare genom systemet.

Plommon/svisker/torkad frukt
Innehåller relativt hög koncentration av sorbitol och fruktos, bägge absorberas dåligt i tarmen och verkar laxerande. Katrinplommon/Svisker är vanligast att använda. Fruktjuicer kan också verka avförande.

bild lånad från risenta.se

Husk/psylliumfröskal/blötlagda linfrön
Innehåller gelbildande fiber som med vätska bildar en gele, dessa går igenom tarmen och gör avföringen mjukare. Linfrö kan läggas i blöt för att lättare komma åt dessa fiber, medan husk och psylliumfröskal kan strös direkt i gröten/filen/yoghurten.

Obs! Det finns även matvaror som kan göra en hård mage ännu hårdare; Banan, ris, vitt bröd, pasta, ost och  blåbärssoppa. Vitt mjöl generellt.
 

På tälttur med baby del 2

Nu är vil tillbaka i ett varmt hus efter två dagars vandring och en natt i tält. Detta var Viljars första natt i tält och vi är många erfarenheter rikare. Allt som allt en väldigt fin tur! Det var en trött familj som kom fram igår kväll med fyra mil i benen, Viljar var tydligt sliten efter att ha sutiit i vagnen på skumpig grusväg, fått krypa bland lingonris och ljung och sovit den första natten i tält. Det var kanske den bästa natten i hela hans liv. Sov som en sten och jag behövde bara amma en gång (vanligtvis två gånger per natt).

Detta med mathygien blir extra viktigt med småbarn och lite krångligt när det kök man har är ett gaskök och rinnande vatten består av en blåsa med 5 liter vatten. Mina tips för bra barnmats hygien på tur:

• Portionspåsar med ersättning, grötpulver, vällingpulver eller vad nu barnet äter och blanda med kokt vatten.
• Industriframställd barnmat kan förvaras i rumstemperatur och passar bra att ha i säcken även om den väger en del.
• Värm barnmaten till kokpunkten det dödar bakterierna.
• Spara ingen barnmat till dagen efter om du inte bor i en snödriva eller kan förvara den tillräckligt kallt.
• Våtservetter, alkogel, och bakteriedödande diskmedel. Bra och ha grejer helt enkelt.  

Vad har vi ätit?
Vi vuxna har ätit torrmat, konserver, grillad korv och annat snabbt och lättlagat som inte riktigt passat som bebismat. Medan Viljars mat har mest bestått av färdigmat, dels är det väldigt smidigt men också hygieniskt och lätt att förvara utan att det blir dåligt. Nackdelen är väl att det är ganska tungt att bära i säcken för föräldrarna.

Till frukost och kvällsmat hade jag mätt upp portionspåsar med vällingpulver bara att koka vatten och skaka i en flaska om morgonen. Lunch en färdig barnmatsburk att värma på gasköket och däremellan fruktpureer på påse (tar väldigt liten plats när de är tomma). Lite smakbitar av bröd när vi ätit mellanmål. I tillägg till mat har det varit vatten som måltidsdryck, detta bar vi med oss hemifrån till Viljar för att minska risken för bakterier från fjällbäckar.

Amning om natten och tidigt om morgonen. Amningen var verkligen varit guld värd för att slippa kliva ur sovsäcken och börja greja med gasköket. Även om det var lite krångligt att amma med bara 10 grader i tältet och på något sätt få Viljar till bröstet utan att släppa ut för mycket värme ur sovsäcken.

lunchpaus på myren

Detta tar vi med oss till nästa tur

• Bröd och pålägg att plocka med till Viljar då det väger mindre än färdig burkmat.
• Vällingpulver i portionspåsar fungerade ypperligt. Super frukost och kvällsmat.
• Om jag inte ammar nästa gång, ersättningspulver eller vanlig torrmjölkspulver beroende på hur gammal han är (rekommenderas få bröstmjölk eller ersättning tills ett års ålder).
• Jag tyckte det var lite knivigt att hitta något till honom att småäta på utan att vi hade fruktsmoothie över alla kläder. När han blir lite större så tar jag med torkad frukt och annat småplock att fylla på med under turen.

Nu längtar jag redan till nästa gång!

Tälttur med baby

Vi drar på tälttur hela familjen. Alltså mamman, pappan, Viljar & hunden Jo. Några mattips från turen kommer senare. Så långt kan jag säga det; att amma det är supersmidigt på tur ;)

Börja med smakportioner

Hur gör man egentligen?! Det var min tanke när Viljar plötsligt skulle få något annat än bröstmjölk i munnen. Jag var rädd att göra fel och rädd för att han inte skulle tycka om något alls. Jag tror egentligen inte att det finns ett facit i detta ämne, alla barn är olika och de ska behandlas olika! Det jag skriver är det jag finner av rekommendationer, text i böcker och min lilla erfarenhet jag fått med min son och mina patienter i jobbet.

World Health Organisation rekommenderar exklusiv amning första 6 månaderna och därefter som komplement till annan mat upp till 2 år. Nu ska vi komma ihåg att större delen av världen inte har samma tillgång på mat som vi har här och att amma tills barnet är 2 år är inte av lika stor betydelse näringsmässigt som för ett land där svält och undernäring är utbrett.

Svenska livsmedelsverket rekommenderar också amning eller ersättning de första 6 månaderna men för inte alltför länge sedan så ändras rekommendationerna något. Nu skriver slv att barn som är intresserade av mat kan få smakportioner från tidigast 4 månaders ålder men det ska inte konkurrera med amningen och det är viktigt att barnet får bröstmjölk/ersättning fram till minst 6 månaders ålder.

"Det finns inte tillräckligt med forskning för att kunna säga hur fort barn ska eller kan vänja sig vid mat.  Eftersom alla barn är olika ska du inte se de här intervallen som exakta gränser. Du behöver därför inte vara orolig om ditt barn vill gå fortare eller långsammare fram. " (slv.se) 

Avokado var en av det första smakproverna Viljar testade, den kom snabbt ut igen. Nu däremot älskar han den.

Vad är då en smakportion?
1 kryddmått eller en tesked kan vara en start. Ge lite på fingret eller på en sked och låt barnet känna smaken. Det kan vara lite sås från familjens middag eller små portioner mixad frukt eller grönsaker.
Ta det lugnt i början det är inte bara barnets mun som ska vänja sig utan också barnets mage och tarmar ska nu bryta ned nya sammansättningar av näringsämnen. Trappa hellre upp när man ser att barnet både gillar det och att det går genom kroppen utan alltför mycket fis och magknip.

Det är inte alltid så lätt, ofta kommer tungan ut och likaså maten. Men det kanske inte är medvetet, det är en ny teknik jämfört med att mjölka ett bröst eller suga på en flaska. Att föra fast mat bakåt i munnen är inte alltid det lättaste.


Barn som inte är intresserade av mat
Försök och försök igen. Ingen mirakelmetod här alltså. En del barn behöver lång tid att blir trygg med att ha mat av olika konsistens och olika smak i munnen. Det kan kan lång tid och många gånger av samma smak innan barnet bestämmer sig för att detta var gott eller äckligt. Jag har tidigare hört siffror på upp till 30 gånger med samma smak innan barnet är trygg på en smak och en konsistens.
Ett tips är att vara metodisk, låt barnet till exempel smaka lite på samma smak varje dag en vecka, ta sedan en ny smak och jobba vidare. Jag tror det viktigaste i denna situation är att stressa ned, göra matstunden trevlig och framförallt ge barnet tid. Kom ihåg detta är något helt nytt, kanske måste man ibland vänta ett par veckor en månad och sen försöka på nytt igen.

Är du det minsta orolig så prata med sköterskan på BVC eller helsesöster (i norge) så har han/hon säkert ännu fler tips och råd.


Andra inlägg som kanske är intressanta
Baby Safe feeder
Smakportioner - enkla recept
Smakportioner förvaring
Varför introducera gluten innan 6 månader?


Läs mer
World Health Organisation - Breastfeeding
Slv - Kostråd spädbarn
Helsedirektoratet - mat for spedbarn

Regler för barnmat

Det finns regler för sammansättning av näringsämnen, tillsatser, berikning och gränsvärden för bland annat bekämpningsmedelsrester i barnmat. Det är bra tycker jag!

Här finner du dessa regler

Sej på bestemors vis

Viljar har en mormor i Sverige och en bestemor i Norge. Viktigt med rätt terminologi i detta ämne. Nu är vi hos bestemor och njutar de sista dagarna av min mammaledighet, äter nordnorsk husman och går i fjället. Idag kom hon hem med pinfärsk sejfilè och jag passade på att få några tips om hur man tillagar en annars ganska grå fisk.

Ingredienser
4 potatisar
150g sejfile
1 morot
0.25 st gul lök
1 lagerblad
3 pepparkorn
några droppar ättika

1 msk mjukt margarin
3 msk rapsolja
lite mjölk/ersättning/bröstmjölk

Koka potatis, morot och lök tills allt är mjukt. Fyll upp vatten i en kastrull, lägg i lagerblad, pepparkorn och några droppar ättika. Koka upp. Lägg försiktigt i fisken och ge den ett uppkok, ta av från spisen och låt den dra några minuter i det heta vattnet. Häll av vattnet, lagerblad och pepparkorn, bena ur fisken om det behövs. Mixa fisken med morot, potatis, lök, olja och margarin. Tillsätt lite mjölk för konsistens och lite mjukare smak. Potatisen kan mosas med gaffel och röras ned sist om man önskar lite mjuka potatisbitar att tugga på.
Detta blev 2 stora och 2 små barnmatsburkar alltså ca 4 portioner på drygt en deciliter.

I vuxenvarianten av denna så kokas fisken i saltat vatten, den äts sedan med kokt potatis, stekt lök, smält smör och några kokta grönsaker.

Sej fastnar inte så bra på bild så jag delar en bild från dagens hundprommis, vi såg inte en utan 4 havsörnar.

Facebook, Bloglovin, Twitter

 Nu finns Barns mat lite här och där, på twitter, på facebook och bloglovin. Följ oss från vilken portal du har lust och titta in här av och till och lämna ett avtryck då blir jag superglad.

Följ Barns mat med Bloglovin

http://www.facebook.com/Barnsmat 

https://twitter.com/ElinorCarlsson

Brocolimos till små knattar

Detta var en av Viljars första smaker av vanlig mat, barnmat på sitt enklaste med rena smaker som går att variera med olika tillbehör.
 
Koka broccoli och potatis (halva mängden gentemot broccoli) med örter till exempel timjan, rosmarin eller basilika och ev. lite lök. Denna gång blev det basilika. Mixa slät tillsammans med bröstmjölk eller ersättning. Berika med rapsolja.

Ingen matlust här hemma

Vi har en sjukling här hemma med feber. Han är slapp och utan piff helt enkelt. Gör ont i mammahjärtat att se honom. Jag tänker genast på mat och vätska (arbetsskada).

Vid feber så ökar både vätskebehov och energibehov, kroppen förbrukar alltså mer kcal och vätska även om man bara ligger på soffan. Har man dessutom dålig matlust är det lätt att hamna på minus.

Vanligtvis rekommenderar jag inte söta drycker till små barn men när behovet av vätska är större kan det fylla en funktion. Vatten tillsammans med lite socker absorberas nämligen snabbare och lättare i tarmen än bara vanligt vatten. Så svag saft, utblandad juice och liknande är riktigt bra för att få bästa möjliga uppsugning i tarmen. Dessa drycker ger dessutom lite extra kcal när man som bäst behöver det.

Så här hemma går det i välling, amning, fruktpuréer, svag saft och banan.
Har ni några tips på sjuk-mat som brukar gå hem?

Smakportioner - enkla recept

Gör det inte för krångligt med smakportioner, gör det enkelt!

Ingredienser
2 morötter
2 potatisar
2 palsternackor
1 bit kålrot
Bröstmjölk eller ersättning

Skala, dela i lika stora bitar, lägg i en kastrull och fyll med vatten. Koka rotfrukterna mjuka och häll av vattnet.  Mixa därefter alla rotfrukterna varje sort för sig och blanda i modersmjölk. Genom att blanda i bröstmjölk eller ersättning får barnet en välbekant smak i ny konsistens det kan vara tryggare och lättare att tycka om. Frys in i muffinsformar, isbitformar eller vad du har för små behållare hemma. 

Nu kan du servera en smak åt gången eller blanda två smaker när barnet börjar bli van till dem en och en.

Stekt torsk med rotfrukter och pepparrotscreme

Detta blev över från middagen och passar ypperligt som barnmat. 

Ingredienser

1 kokt potatis

½ kokt morot

ca 60g eller 1 dl tärnad och kokt kålrot

ca 100g stekt torsk

½ stekt schalottenlök

1 msk creme fraiche

1 cm riven pepparrot

några droppar citron

2 tsk rapsolja

Ska man laga den från grunden och inte använda resterna som vi gjort idag så gör man så här:  Skala rotfrukterna och tärna dem. Koka allt i samma kastrull. Stek löken i rapsolja och stek därefter torsken eller annan vit fisk. Blanda creme fraiche med pepparroten och citron. Mixa alltihop och smaka av. Tillsätt 2 tsk rapsolja för att få upp fetthalten i en annars mager måltid.

Jag mixade allt utom ett par bitar potatis som jag mosade med gaffel för att det skulle bli några mindre bitar i en annars slät puré.

Varför så lite salt till små barn?

SLVs råd om Salt
"Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Var inte rädd för att krydda maten med örter som dill, persilja, koriander och andra kryddor. Var däremot försiktig med salt till barn under ett år. Små barn kan nämligen inte reglera saltbalansen på rätt sätt. Det är också bra att inte vänja barn vid salt mat. När du ger av familjens mat, ta undan lite till barnet innan du saltar. Undvik salta snacks och ge inte salta charkprodukter, till exempel korv och kassler, så ofta."

Varför bör vi begränsa saltet till barn?
Nyföddas njurfunktion är inte fullt utvecklade och de har svårare att reglera saltbalansen. Alltså finns en risk för att barnet samlar på sig vatten och salt vid större intag av salt. Vid 15 månaders ålder så ökar njurarnas förmåga att utsöndra salt.
I Sverige rekommenderas den unga och vuxna befolkningen begränsa saltet till 5-6g/dag men vi äter ca 12g. Med ett ökat saltintag ökar risken för högt blodtryck och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns alltså en långsiktig fördel med att vänja barnet vid mat som inte är så salt. 
Tittar vi närmare på saltrekommendationen så bör barn under 2 års ålder inte äta mer än 0.5g salt per MJ.

Men vad motsvarar 0.5g salt / MJ ?
Jag räknar på min sons ålder (7 mån) eftersom det är mest intressant för mig. Energibehovet varierar stort mellan barn och förändras med ålder så ta dessa tal med en nypa salt ;)
Barn 6-12mån har ett ungefärligt behov på 765kcal eller 3,2MJ per dag.
Med saltrekommendationerna för barn på 6-12 mån innebär det 1,6g salt/dag.

Min son äter ungefär så här:
1 portion (30g pulver) nestle naturell havregröt -  0.1g salt
1 portion (1 dl) kyckling och rotfrukter med dijon senap och dragon - 0.15g
1 halv banan - 0g (1mg natrium)
1 smörgås utan kanter (ca 20g) med smörgåsmargarin och leverpastej - 0,6g
1 flaska välling - 0.1g

Totalt 0.95g salt
I tillägg så ammar Viljar fortsatt om nätterna och ett par gånger på dagarna bröstmjölk innehåller 0.05g salt (20mg Natrium) per 100 ml. 


Hur minskar man på saltet?
Styr undan blandprodukter och halvfabrikat så långt det är möjligt i din familj. Korvar, färsbiffar, fiskpinnar, vegetariska biffar, färdiga såser och dressingar innehåller ofta mer salt än nödvändigt.

Välj hellre rena produkter som rent kött, fisk, fågel. Panera rödspättan själv istället för fiskpinnar. Så långt det går och laga maten från grunden. Så länge du själv står vid spisen så vet du hur mycket salt du tillsätter i maten.

Nyckelhålsmärket kan också vara verktyg för att finna produkter med mindre salt och socker än en annan vara i samma kategori. Det vill säga en färdigrätt med nyckelhålet skal innehålla mindre salt än den utan. Men det är och förblir en färdigrätt.

Sådant som smakar salt är ju lätt att undvika men det som smakar sött då? Visste ni att Corn flakes innehåller lika mycket och ibland mer salt än chips...Läs på innehållsförteckningen och jämför mellan olika producenter. Skriver mer om salt och produkter en annan gång för att hålla inläggen lite mer översiktliga.

Läs mer om salt
slv.se risk & nytta värdering för barn.

Riksmaten 2010-2011

Då var den nya sammanställning av Riksmaten 2010-2011 här.  Undersökningen om svenskarnas matvanor. Människor mellan 18-80 år har deltagit, inga barn alltså. Men den säger ändå något om vilka matvanor vi kanske bör jobba lite extra med för att ge våra små bra matvanor i längden.
Här kan du läsa en mycket kort en sammanställningen:

• Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer.
• Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka.
• Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen.
• Nio av tio äter för lite fullkorn.
• Sju av tio äter för lite fibrer.
• Fyra av tio äter för mycket socker.
• Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt.
• Åtta av tio äter för mycket mättat fett.
• 15 procent av energiintaget – kalorierna – kommer från godis, läsk, bakverk och snacks.
• Unga kvinnor och män, 18–30 år, har sämst matvanor.
• Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

Kostundersökningar med barn
Sist Riksmaten genomfördes med barn var 2003. Tyvärr är den inte läsningen heller särskilt munter; för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av den energi barnen fick i sig kom från dessa livsmedel. En halvering av konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk skulle förbättra barnens kost avsevärt. För lite frukt, grönsaker och fiberrik mat.

 Skrämmande läsning, jag hoppas nu att våra små som växer upp idag blir bättre mat-versioner av oss vuxna.

Läs mer
Riksmaten 2010-2011
Riksmaten barn 2003

Fett, smör eller olja

Fett och vilken typ av fett vi ska äta är diskuterat och debatterat i media fram och tillbaka. De allra flesta (vad jag läst) är överens om att vi behöver äta mer omega 3 både vuxna och barn.

Jag väljer att berika barnmaten med olja oftast rapsoljan eftersom den är smaklös och passar de flesta maträttar samt innehåller hög andel omega 3 jämfört med många andra oljor exempelvis olivoljan. En annan fördel med oljor som berikning är att de inte innehåller något salt som både smör och margariner gör. Vill man ha lite smörsmak brukar jag använda en del mjukt margarin och en del olja som ju ger bland annat fiskrätter lite extra piff.

läsvärt:
svensk fisk radar såklart upp fördelar med omega-3 speciellt om den kommer från fisk
http://www.svenskfisk.se/fisk-och-haelsa.aspx

Majskrokars plats i barns mat ?

Nu testar vi majskrokar för första gången. Succé och lilleman här hemma mular mer än gärna in en hel majskrok på en tugga. Så medan Viljar mular majskrok så läser mamman på innehållsförteckningen.

Ingredienser: Majs (ej genmodifierad).
Så vad betyder det och hur står sig majskrokarna mot gamla klassikern smörgåsrån? 

 *majskrokar.se har inte skrivit ut kostfiber innehåll i majskrokar utan siffran kommer från näringsberäkning av majsmjöl

Majskrokarna innehåller alltså inget annat än majs och näringsinnehållet är inget att skryta av utan de består till 84% av stärkelse. Lite som att tugga potatismjöl fast nu av majs och väldigt lite av allt annat (som vitaminer och mineraler). I tabellen ser ni att de är ganska lika både smörgåsrån och mariekex förutom att kexen innehåller betydligt mer socker vilket också känns på smak. Krokar, rån eller kex så vill de alla tre påverka blodsockret ungefär lika mycket och lika snabbt. Det finns alltså en risk för socker-speedade barn på såväl majskrokar som mariekex (allt handlar om mängder).

Fördelar som jag kan ser med majskrokarna är att det är skojiga att hålla i, de för ett härligt oljud i munnen när man tuggar på dem, de smälter fint på tungan och därmed liten risk att sätta i halsen. De har inte söt smak som kex och kan kryddas om man önskar att barnet ska få öva upp smaklökarna. Att de dessutom är fria från gluten, mjölkprotein och laktos gör dem väldigt allergivänliga.

Men jag funderar lite på om detta är bebissnacks, ska detta vara motsvarigheten till vuxnas popcorn? Behöver bebisar en motsvarighet till popcorn?
Nej jag tycker majskrokar är en ätbar leksak, ett redskap att träna på att hålla, greppa och föra till munnen.

Här hemma kommer vi fortsätta leka med majskrokar men vi kallar dem inte för mat.

Köpa gröt eller laga egen barngröt?

Godmorgon!
Gröt, det är den första smak näst efter mjölk som många barn lär känna. Det är stor tradition på barngröt till bebisar både i Norge och Sverige. Tilll barn under 1 år rekommenderas berikad gröt, den innehåller mer järn som små barn har svårt att äta tillräckligt av i förhållande till deras behov. Från 6 månader till 5 års ålder rekommenderas barn äta 8 mg järn per dag därefter stiger rekommendationen.   

Men hur mycket mindre järn är det då i gröten? Går det att laga egen barngröt och berika själv på något vis? 

Här i tabellen jämför vi hemlagad gröt, hemlagad med berikad gröt och industriframställd gröt. Hemlagad gröt innehåller hälften så mycket järn som den berikade gröten från nestlè. Att berika med fruktmos ger en liten ökning av järn men knappt märkbar. Det gamla husmorstipset att smula ned paltbröd i gröten fungerar och med hela 2,9mg järn per portion det är nästan lika mycket som den berikade gröten.

Det går alltså fint att laga egen gröt och ändå få tillräckligt med järn till lillen. Jag har ännu inte funnit något paltbröd/blodbröd här i Bodø men kanske någon kan ta med sig ett paket nästa gång vi får Sverigebesök.

Mer om:
Fråga Dietisten - Järn i barngröt
SLV - Varför behöver barn så mycket järn och hur får de tillräckligt?
Järnlagret sinar, vad göra?

Det doftar indiskt i köket

Lilleman följer med, luktar, lyssnar och ser.

Receptet kommer senare...

Ella´s kitchen - fruktsmoothie

Dessa små fruktsmoothies är ju bara så bekväma. Barnet kan själv suga i sig all frukten och kladdet blir minimalt. Ett mellanmål i farten.

Vad innehåller dem?
100% mosad ekologisk frukt och bär. Inget koncentrat, inget konserveringsmedel och minimalt med besprutningsmedel.

Tittar man på näringsvärdet (the yellow one) per 100g:
70 kcal
0.7g protein
15.3g kolhydrater
varav sockerarter 15.1g
0.2g fett
2.1g kostfiber

Dessa smoothies innehåller inget tillsatt socker utan de sockret som finns i produkten är naturligt förekommande i frukt. Det är alltså ingen skillnad i näringsvärde att äta dessa gentemot samma blandning av frukt om du lagar den själv. Skillnaden ligger i pris då det är betydligt mer ekonomiskt att laga hemma.

Jag tycker det är ett ypperligt alternativ till frukt innan barnet lärt sig tugga och ha kontroll på tuggan i munnen. De är rekommenderade från 6 månader men på hemsidan står det att de även passar bra som matsäck till dagisbarn och skolbarn. Jag menar nog att skolbarn kan äta frukten hel eller uppskuren i bitar.

Näringsmässigt är fruktsmoothien lika komplett som fruktsallad och alltså inget att äta till frukost, lunch och middag. Men som mellanmål och som topping på gröten passar det bra. Eller som på bilden när man åker bil och inte har möjlighet att stoppa.

Förvaring av smakportioner

De första smakportionerna är små, en tesked eller två. När man lagar dem så är det fint att frysa in dem i små mängder men ingen har väl tuppervare som rymmer 1-2 teskedar?

Det finns många varianter när Viljar var 4 månader och började med smakisar fryste jag ner dem i isformar, bara att klämma ut och tina i micron. En annan variant är muffinsformar, lätt som en plätt! Plastpåsar går också bra men inte lika bra för miljön då.

bild: Ikea.se

Välkommen hit!

Det började som en vardagsblogg om livet i stort och smått men så förändrades allt och jag blev mamma. Vardagsbloggen handlade mer om mat och speciellt barns mat och mindre om mina öden och äventyr. Så jag bestämde mig för att flytta ut maten så det blir lite lättare och mer översiktligt.

Jag hoppas du finner något gott och kanske lite tips och trix på vägen. Allt som du tycker till om är välkommet. Enjoy!