Vilket fett ska barnmaten berikas med?

foto: matprat.no

Som en fortsättning på förra inlägget om extra fett i barnmat kommer här en liten lista över livsmedel som går att blanda i barnmat och dess innehåll av omega-3. Eftersom omega -3 är en essentiell fettsyra som kroppen själv inte kan tillverka prioriterar jag livsmedel som har ett högt innehåll av omega-3 när jag berikar Viljars barnmat.

Omega-6 är också en fettsyra som är essentiell men den förekommer i fler  och i större mängder av de traditionella livsmedel och matvaror som används i skandinavien och är därför lättare att nå behovet av, mängden omega 6 står i parantes.

Innehåll av Omega-3 (Omega-6)

1 tsk rapsolja	0,54g (0,97g)
1 tsk olivolja	0,03g (0,42)
1 tsk smör 80%	0,02g (0,06g)
1 tsk margarin becel	0,13g (0,3g)
1 tsk majonnäs 80%	0,28g (2,24g) *
1tsk solrosolja	0,02g (3,15g)
1 tsk äggula 1 tsk vispgrädde 40%	0,03g (0,46g) 0,01g (0,03g)

* varierar beroende på vilken olja som används i produkten.

Tidigare har jag skrivit om rekommendationen för omega 3, resten av inlägget finner du här.

Vuxna och barn över 2 år rekommenderas att 5 - 10 procent (E%) av den energin från maten bör komma från fleromättade fetter, varav ungefär 1%t från omega-3. Det motsvarar ca 2,5 till 3 gram omega-3-fett per dag.

Barn 6-11 månader (energibehov på ca 765kcal/dag*)
Omega-3 1,0 E%  (ca 1,9g)
Omega 6: 4,0 E% (ca 7,65g)

Barn 12-23 månader (energibehov på ca 980kcal/dag*)
Omega-3: 0,5 E% (ca 1,23g)
Omega-6: 3.0 E% (ca 7,3g) 

Varför tillsätter man extra fett i barnmaten?

Apropå ingenting, kolla vi har fått vår!!

Det är någon slags allmänkunskap att småbarn ska ha extra fett i maten men varför är inte lika lätt att hitta. På slv.se står det att anledning till att barn behöver fetare mat är att de växer fortare:

"Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, så där behöver man inte tillsätta extra fett."

I de norska rekommendationerna står det så här:

"De hjemmelagde middagsrettene kan tilsettes litt fett dersom det er ønskelig. Vi anbefaler bruk av planteoljer som rapsolje, maisolje, soyaolje, solsikkeolje, olivenolje eller annen matolje, eller myk plantemargarin"

Rekommendationer för fett
Rekommendationerna för fett står i energiprocent, alltså att kalorierna från fett motsvarar en viss procent av det totala dagsintaget.  

Ålder	6 – 11 månader	12 – 23 månader	Vuxna
Fett	35-45 E %	30 – 35 E %	25 – 35 E %
Protein	7 – 15 E %	12 – 15 E %	10 – 20 E %
Kolhydrater	45 – 60 E %	50 – 55 E %	50 – 60 E %

Till spädbarn upp till 6 månader finns ingen rekommendation förutom exklusiv amning. 

Som tabellen ovan visar rekommenderas barn en högre andel fett i maten, för att få det lite förståeligt tar vi utgångspunkt i en mager maträtt som jag lagade till Viljar när han var 8-9 månader. 

Denna maträtt behöver extra fett men hur mycket?

Torsk och potatispurè av 2 potatis, 100g torsk, 1dl mjölk (1,5 %) och dill. 
Innehåller ca 9 E% fett, 37 E% protein, 55 E% kolhydrater

2 potatisar
100 g torsk
1 morot
1 dl mellanmjölk (1,5%)

Med 4 tsk rapsolja/flytande margarin blir energin från fett på 45 E%. 
Hur många portioner som rätten ovan blir är beroende på barnet, Viljar åt ca 1 dl och då blev det nästan 4 portioner av ingredienserna ovanför.

Varför behöver då barn mer fett

Eftersom spädbarn har ca 3ggr så högt energibehov som vuxna för att växa normalt behövs mycket energi på små portioner. Fett är det näringsämne som ger mest kalorier och därför kan en liten portion innehålla mycket kalorier om den innehåller lite extra fett. Fett har också viktiga funktioner i kroppen och är viktigt bland annat för synens utveckling och hjärnans utveckling. Speciellt viktigt är det att täcka behovet av de essentiella fettsyrorna omega-3 och 6. Dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka själva utan behöver tillföras via maten och finns naturligt i bröstmjölk. Läs mer om Omega-3 och rekommendationerna för de essentiella fettsyrorna nedan:

Ger omega 3 smarta barn?

Läs mer om rekommendationerna för de essentiella fettsyrorna omega-3 och Omega-6

Källa: 

slv.se

matportalen.no

annan intressant läsning: http://www.guardian.co.uk/society/2007/aug/16/health.lifeandhealth

Ger omega 3 smarta barn?

Det finns en enorm marknad av omega-3 produkter, de lovar guld och gröna skogar, du blir smart, ser bättre, hör bättre, presterar bättre, kanske blir du till och med en bättre människa. Och inte nog med det så blir även dina barn smartare, blir de verkligen det? Jag har lusläst Helsedirektoratets rapport och bakgrund för kostråden om bland annat fisk och omega 3. Detta var vad jag fann om barn:(Vad är DHA, AA, EPA?! - läs detta inlägget.)

- Det finns lite dokumentation på att tillskott av DHA under graviditeten har en effekt på utveckling av syn, däremot ser man en möjlig positiv effekt på mental och kognitiv effekt hos barn över tid.

- Bland barn födda till termin kan ett tillskott av DHA och AA ha en positiv effekt för utveckling av syn det första 12 månaderna.

- Det finns inte tillräckligt med dokumentation för tillskott av DHA till barn över 2 år har någon effekt på kognitiv funktion.

Detta var alltså det jag fann om barn, vidare finns god dokumentation på vuxna: Ett intag av fisk, fiskolja och långa fleromättade omega-3 fettsyror (EPA, DHA) reducerar risken för att dö av hjärt-kärlsjukdom samt har positiv inverkan på blodtryck och koagulation. Jag menar så det, att tidigt införa fisk som en del i vardagen är sunt och en investering för framtiden om det inte finns ny forskning då som visar motsatsen.

Fula fiskar från en indonesienresa

Länk till rapporten från Helsedirektoratet
http://www.helsedirektoratet.no/publikasjoner/kostrad-for-a-fremme-folkehelsen-og-forebygge-kroniske-sykdommer/Publikasjoner/kostrad-for-a-fremme-folkehelsen-2011.pdf

Eller om du hellre vill läsa studierna
Eilander, A., Hundscheid, D. C., Osendarp, S. J., Transler, C., og Zock, P. L. Effects of n-3 longchain polyunsaturated fatty acid supplementation on visual and cognitive development throughout childhood: a review of human studies (2007) Prostaglandins Leukot.Essent.Fatty Acids (76), 4, 189-203.

Simmer, K., Schulzke, S. M., og Patole, S. Longchain polyunsaturated fatty acid supplementation in preterm infants (2008) Cochrane.Database.Syst.Rev. 1, CD000375-.

Oken, E., Osterdal, M. L., Gillman, M. W., Knudsen, V. K., Halldorsson, T. I., Strom, M.,Bellinger, D. C., Hadders-Algra, M., Michaelsen, K. F., og Olsen, S. F. Associations of maternal fish intake during pregnancy and breastfeeding duration with attainment of developmental milestones in early childhood: a study from the Danish National Birth Cohort (2008) Am.J.Clin.Nutr. (88), 3, 789-796.

Oken, E., Radesky, J. S., Wright, R. O., Bellinger, D. C., Amarasiriwardena, C. J., Kleinman, K. P., Hu, H., og Gillman, M. W. Maternal fish intake during pregnancy, blood mercury levels, and child cognition at age 3 years in a US cohort (2008) Am.J.Epidemiol. (167), 10, 1171-1181.

Fett, smör eller olja

Fett och vilken typ av fett vi ska äta är diskuterat och debatterat i media fram och tillbaka. De allra flesta (vad jag läst) är överens om att vi behöver äta mer omega 3 både vuxna och barn.

Jag väljer att berika barnmaten med olja oftast rapsoljan eftersom den är smaklös och passar de flesta maträttar samt innehåller hög andel omega 3 jämfört med många andra oljor exempelvis olivoljan. En annan fördel med oljor som berikning är att de inte innehåller något salt som både smör och margariner gör. Vill man ha lite smörsmak brukar jag använda en del mjukt margarin och en del olja som ju ger bland annat fiskrätter lite extra piff.

läsvärt:
svensk fisk radar såklart upp fördelar med omega-3 speciellt om den kommer från fisk
http://www.svenskfisk.se/fisk-och-haelsa.aspx