Sötningsmedel, naturliga eller syntetiska och ADI

Naturligt eller inte naturligt?
Det är intressant tycker jag att Stevia har blivit så populärt och beskrivs som naturligt medan sockeralkoholerna som också utvinns av naturen inte har det samma goda rykte.

Likställer vi naturligt med att det inte framställs ur ett laboratorium? Och är naturligt automatiskt bättre för att det växer i naturen? Allt består ju i grund och botten av kemiska molekyler oavsett om det är framställt i ett laboratorium eller växer på träd. 

Stevia är isåfall lika naturligt som vårt vita socker från sockerbeta eller xylitol som utvinns från björk eller erytritriol (sukrin) som utvinns från majs och socker utvinns från sockerrör. Allt utvinns ju med hjälp av kemikalier och processer från växter som växer i naturen. En annan vinkel på det hela är att det som vi framställer i laboratorium till exempel Aspartam är lättare att kontrollera innehåll och mindre kontamination som exempelvis på en Stevia plantage. Dessutom varierar växters sammansättning något beroende på vart de odlas och när på samma sätt som vitamininnehåll varierar beroende på vart och hur snabbt våra grönsaker odlas.

I tabellen nedan  ser ni en lista över ADI, ursprung och blodsockerpåverkan hos olika typer av sötningsmedel, läs och skaffa din egen uppfattning.

ADI Innebär accepterat dagligt intag och utgör den mängd en människa kan inta per kilo kroppsvikt och dag under en livstid utan märkbar hälsorisk. Sötningsmedel ska inte ges till barn under 3 år.

Det senaste om Aspartam

Aspartam är kanske ett av de sötningsmedel som det pratats och skrivits mest om (förutom sista året med Stevia på tapeten) men också ett av de sötningsmedel som det forskats mest på. Jag har uppdaterat mig lite på EFSA ny/gamla slutsats om Aspartam och dess nedbrytningsprocesser.

Sista nytt om Aspartam
Ett syntetiskt sötningsmedel som används för att söta drycker, efterrätter, godis mm. Det har ett eget E-nummer: E951 för att förbrukaren ska hitta igen det på de minsta förpackningarna där texten inte får plats.

Aspartam har varit godkänt som sötningsmedel i nästan 30 år, första gången av the scientific committee on food (SFC) i 1984, därefter har kompletterande bedömningar gjorts i 1988, 1997 och 2002. EFSA (European food safety authority) har sedan bekräftat slutsatserna av SFC i 2006, 2009, 2010, 2011 och nu alltså i 2013 då man på nytt omprövat sötningsmedel. En systematic review genomfördes av nya (tom 2013) och gamla studier. Läs mer på EFSA http://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/aspartame.htm

EFSAs slutsats: Aspartam och dess nedbrytningsprodukter i kroppen (fenylalanin, asparginsyra och metanol) är säkra för ett ADI om 40mg per kilo kroppsvikt per dag och är ofarligt för befolkningen i allmänhet. När det kommer till gravida har EFSA konstaterat att det inte finns någon risk för fostrets utveckling vad gäller exponering av fenylalanin från asptartam. Detta bekräftas ytterligare eftersom detsamma nedbrytningsprodukter som vi får från aspartam också förkommer naturligt i andra livsmedel som frukt, grönsaker. Sett till den totala kosten är halten nedbrytningsprodukter från aspartam liten.
(Men för patienter med den metabola sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan aspartam däremot vara farligt eftersom de måste följa en diet som är låg på fenylalamin). 

Min kommentar: I och med att Aspartam funnits så länge och både EFSA och SFC kommit fram till samma saker är jag inte rädd för att säga till mina Diabetespatienter att Aspartam är tryggt. Iallafall med dagens forskning. 

 

För- och nackdelar med sötningsmedel

Detta med sötningsmedel är ett debatterat ämne, och har varit det en lång tid. Huruvida det är farligt eller inte och om vi verkligen borde försöka ersätta den söta smaken med annan söt smak? I dag och imorgon publicerar jag 3 inlägg om just sötningsmedel, om mina tankar kring detta och vad säger forskningen om ADI, är aspartam tryggt och Stevia naturligt? Häng med! Läs gärna mitt tidigare inlägg om sötningsmedlet Stevia och barn här. 

För och nackdelar med sötningsmedel - mina åsikter och erfarenheter
Detta med sötningsmedel, jag personligen är kluven. Jag jobbar bland annat med barn också vuxna ibland som har diabetes. Där kan jag verkligen se fördelarna att välja ett sötningsmedel som inte påverkar blodsockret i så stor grad som vanligt socker. Det är för många lättare att sätta rätt dos med insulin och lättare att förutspå blodsockerstigningen. Att kunna dricka light läsk istället för vanligt och slippa sätta insulin och dessutom slippa det krångliga att sätta rätt mängd insulin till läsk. Jag upplever att det gör deras biobesök och födelsedagskalas lite enklare.

Också vid övervikt kan jag se fördelar (också nackdelar) med sötningsmedel för dem som inte klarar sig utan exempelvis cola kan ibland tänka sig byta ut den mot variant med sötningsmedel som inte ger kalorier och kan sänka sitt energiintag med kanske upp mot 1000 kcal per dag hos vissa. Det är en stor förändring som kan har stor effekt på vågen och därmed positiva hälsoeffekter.

Men så detta med den söta smaken, ska vi underhålla smaklökarna. Ska vi fortsätta med de söta smakerna fast att vi vet att den söta maten kanske inte alltid är så bra för oss och bara byta ut det mot en söt smak utan kalorier eller borde vi jobba med vårt beteende. Jag menar det senare, att begränsa intaget av den söta smaken.

Att ge barn sötningsmedel som är många hundra gånger sötare än vanligt socker tycker jag är att göra dem en björntjänst.  

Barns matvanor och smakpreferenser formas tidigt och att vänja sig och lära sig tycka om andra smaker än sött tycker jag är jätteviktigt. Både för hälsan och för det sociala livet, att smaka på vad man blir bjuden på, våga testa nya smaker och kulturer. Sötningsmedel är dessutom många gånger sötare än vanligt socker (Stevia är 200-300 ggr sötare än vanligt socker). Varför välja något som är sötare än vanligt socker undrar jag då? Nej välj hellre något som är mindre sött än vanligt socker, välj frukter som ja visst ger en blodsocker stigning och kalorier men till normalviktiga (icke-diabetiker) bidrar detta med energi och inte farligt. Söta med banan i muffinsen, söta med bär i yoghurten, söta med ananas i pajen, om man nu önskar något sött.

Sötningsmedel utan kalorier kan fylla en funktion för vuxna som önskar reducera kaloriintaget men fortfarande vill ha det söta och kanske kan sötningsmedel kan ha en plats i skafferiet men inget som jag tycker behövs varje dag. Ha i bakhuvudet att barn under 3 år inte rekommenderas något sötningsmedel.

Vad med chokladbollar sötade med banan istället för socker... mindre söta, lite mer bittra men minst lika goda tycker både jag och min son. 

Stevia - är det så tryggt och naturligt som alla ska ha det till?

Mera teman från konferensen  Stevia, kan vi äta hur mycket som helst av det? Detta inlägg är en sammanställning av en av föreläsningarna med referenser därifrån och från EFSA.

Sommaren 2012 godkändes Stevia eller stevisoider (som det heter) i mat i Norge. Det är en växt ursprungligen använd i söta drycker av indianer i Brasilien och Paraguay. Den är 200-300 gånger sötare än socker i smak, smaken sitter i länge och har en bismak av anis/lakrits. Stevia tål värmebehandling och ger inga kalorier eller blodsockerpåverkan.

Steiva odlas i plantor, det filtreras genom varmt vatten och blir till ett vitt pulver genom spraytorkning eller vakumtorkning tillsammans med etanol eller metanol. Så då har vi det vita pulvret med den söta smaken, stevisoid.


Är det naturligt?
Om naturligt likställs med att det inte framställs ur ett laboratorium så ja, men om det är bättre för det det ved vi lite om. Allt består ju i grund och botten av kemiska molekyler oavsett om det är framställt i ett laboratorium eller växer på träd. 

Jag skulle säga att Stevia är lika naturligt som vårt vita socker från sockerbeta eller xylitol som utvinns från björk eller erytritriol (sukrin) som utvinns från majs och socker utvinns från sockerrör. Allt utvinns ju med hjälp av kemikalier och processer från växter som växer i naturen. En annan vinkel på det hela är att det som vi framställer i laboratorium till exempel Aspartam är lättare att kontrollera innehåll och mindre kontamination som exempelvis på en Stevia plantage. Dessutom varierar växters sammansättning något beroende på vart de odlas och när på samma sätt som vitamininnehåll varierar beroende på vart och hur snabbt våra grönsaker odlas.

Förutom att Stevia används som sötningsmedel i saft, i matvarer och som bordsötningsmedel så används det som bakteriedödare, gödsel till inomhusväxter och blommor, det skummar i badvattnet av stevia och kan användas som rostborttagare... Mums!

Det blir lite dumt med blad på förpackningen, Sukrin har ju inte majs på förpackningen direkt... 

ADI = Accepterat dagligt intag
Precis som andra sötningsmedel (aspartam, sukralos etc) har Stevia ett ADI. Ett värde som anger högsta trygga intag av sötningsmedlet. Detta fastställs utifrån studier oftast på råttor och med en säkerhets marginal gånger 100.

I studierna på Stevia fick råttorna stora mängder Stevia (precis som de fått med aspartam och så vidare) och man såg små skador på DNA-strukturen. Detta var doser upp till 8000mg/kg kroppsvikt. Så bara för att det växer i naturen betyder det inte att vi kan äta obegränsade mängder av det, sötningsmedel som , och även stevia har ADI.värden (accepterat dagligt intag) som är högsta trygga intag av sötningsmedlet.

ADI för Stevia 4 mg /kg kroppsvikt och dag
jämför med Aspartam som är på 40 mg/kg/dag
Du kan alltså inta 10 ggr så mycket aspartam per kg kroppsvikt än stevia när det kommer till ADI.

EFSA har också gjort ett beräkning av intaget hos genomsnittliga konsumenter av sötningsmedel och högkonsumenter av och hur stort intag av stevisoider som dessa förbrukare skulle ha om de bytte ut allt sötningsmedel till Stevia. Detta intag motsvarade:

   Genomsnittliga förbrukare upp till 14 år
   0,4-6,4mg per kilo kroppsvikt och dag

   Högkonsumtenter upp till 14 år
   1,0 - 12,7mg per kilo kroppsvikt och dag

Detta innebär att om allt sötningsmedel ersätts med Stevisoid skulle genomsnittsförbrukaren lätt överskrida ADI. Obehagligt.

Min slutsats efter att ha satt mig in i ämnet
Stevia är inget mirakel sötningsmedel utan ett sötningsmedel som vilket annat, det är varken mer naturligt än sukrin och xylitol. Det har som andra sötningsmedel ett ADI, men det är relativt lågt och därmed lättare att överskriva än exempelvis Aspartam. Om man nu väljer att använda sötningsmedel så använd inte bara Stevia eller vara restriktiv med mängden.
Oavsett sötningsmedel rekommenderas dem inte för barn under 3 år. Därefter kan det användas med måtta som allt annat.

Referenser
Stevia - Helen Engelstad Kvalem, Kliniske ernäringsfysiologers förenings konferanse och årsmöte 2013.

EFSA. Scientific Opinion on the safety of steviol glycosides for the proposed uses as a food additive. EFSA Journal. 2010; 8(4):1537
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1537.htm

Sötningsmedel istället för socker?

Mycket socker, godis och bullar är de flesta föräldrar säkra på att det inte hör hemma i vardagsmaten men hur är det med konstgjorda och icke energigivande sötningsmedel som Aspartam, Acesulfam K, Cyklamat och Sackarin? Nästan 70% av alla livsmedelskonsumenter väljer livsmedel som är sötade med just dessa typer sötningsmedel (slv.se). Vad gäller för barn?

För vuxna finns ett ADI-värde, ett värde som uppger ett accepterat dagligt intag som man kan tryggt kan äta varje dag under hela livet. ADI-värdet framställs från djurstudier och har god säkerhetsmarginal, det uppges i mg per kg kroppsvikt och för en vuxen person krävs det ganska stora mängder av en matvara för att överskriva det accepterade intaget. En person på 60kg kan dricka 4liter lightläsk sötad med aspartam utan att överstiga ADI. Men för barn som äter större portioner i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna, det har alltså lite lättare att komma upp i det accepterade dagliga intaget än vuxna.I Norge rekommenderas föräldrarna att inte ge konstgjorda sötningsmedel till barn under 3 år. (matportalen.no). På svenska sidan slv.se finner jag ingen informationen om sötningsmedel till barn förutom ADI-värdet (alltså accepterat dagligt intag) som gäller för både vuxna och barn. Det är alltså bra att begränsa eller helt undvika sötningmedel till barn under 3 år.

Frågan jag tycker att man egentligen skal ställa sig är varför ska det smaka sött? Konstgjorda sötningmedel fyller ingen funktion, de innehåller precis som socker inget näringsämne som kroppen behöver. Folk flest mår bra att dra ned på socker inntaget och behöver vi verkligen ersätta det sockret med sötningsmedel. Undantaget kan vara för diabetiker då konstgjorda sötningmedel påverkar inte blodsockret och innehåller väldigt väldigt väldigt lite kalorier (med den lilla mängd som används i matvaror så tillför de ingen extra energi) de kan därför fylla en funktion till vid diabetes, övervikt eller normalvikt för någon som önskar dricka läsk och bibehålla normalvikt.

Läs mer om aspartam på matvett och slå hål på myterna