Borta bra med hemma bäst

Tillbaka i vardagen, ganska skönt om du frågar mig. Jag tror Viljar också tycker det även om glass, bad och sena kvällar är skoj. Viljars klassiska mellanmål efter dagis: Norskt bröd, leverpastej, äppelbitar och lite nötter och så ett stort glas norsk mjölk. 

Medan han fikar så börjar jag lite smått med middagen. Det blir fredagspizza här hemma, vad ska ni äta?

Exklusiv amning i 6 månader och högre risk för Celiaki?

Detta med amning och introduktion av fast föda, det är en öm punkt för många. När ska man börja introducera, är barnets tarmar redo för fast föda och är amning viktigt för barn upp till 2 års ålder?

Sverige hade en stor ökning av Celiaki mellan 1984-1996 bland barn under 2 års ålder, man tror att förklaringen kan vara att de flesta fick en stor dos gluten vid introduktion av mat vid 6 månders ålder. Rekommendationen var då att vänta med mat och gluten till 6 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder äter barnen relativt stora portioner och mängden välling/gröt/bröd gluten blev större än vid introduktion av smaksensationer tidigare än 6 månader. 
 Anneli Ivarsson, Anna Myléus et al.Prevalence of Childhood Celiac Disease and Changes in Infant Feeding. Pediatrics 2013. 

Barn som introduceras gluten först vid 6 månaders ålder - högre risk för Celiaki?
En ny studie från folkhelseinstituttet här i Norge visar att spädbarn som fick gluten introducerat vid 6 månaders ålder hade en högre risk för Celiaki än de som fick  introducerat gluten tidigare än vid 6 månader.
Størdal K, White RA, Eggesbø M: Early feeding and risk for celiac disease in a prospective birth cohort. Pediatrics 2013.

• Risk var hela 27 % högre för Celiaki hos barn som startade med mat som innehöll gluten efter 6 månaders ålder.
• Å starta före 4 månaders ålder verkade inte ge ökt risk för celiaki men bara 8 % av barnen i studien startade med mat före 4 månaders ålder vilket gör resultaten i denna studie något osäkra. Data till denna studie kommer från den norska mor og barn-undersøkelsen (MoBa) MoBa studien på 82 000 barn.

läs mer om studien här:
http://www.fhi.no/eway/default.aspx?pid=239&trg=Content_6496&Main_6157=6263:0:25,6665&MainContent_6263=6496:0:25,6679&Content_6496=6178:107769:25,6679:0:6562:1:::0:0

Rekommendationen för introduktion av gluten (slv.se)

Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten. Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. Däremot finns det bara lite gluten i havre.

Du kan till exempel låta barnet få smaka en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan. Om du ger välling i flaska blir det lätt för stora mängder gluten. Efter sex månader kan du långsamt öka mängden.

Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning. Börja med små, små mängder mat som innehåller gluten och öka mängden mycket långsamt. Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer. 

kan inte fatta att han varit så här liten... men ja gluten var det. Har man bara 2 tänder kan det vara fint om gluten kommer i form av gröt eller annat mjukt som lätt slinker ned. 

Återigen, detta börjar bli ett mantra... Men Alla barn är olika, alla barn är inte klara för smakportioner vid 4 månaders ålder. Barn som tydligt visar att de vill smaka på maten kan fint få det, medan barn som behöver vänta ska få göra det. Gluten rekommenderas att introduceras i skydd av amning/ersättning. Skydd av amning innebär att mindre portioner introduceras eftersom att en större del av energibehovet uppnås av bröstmjölk eller ersättning. Jag personligen tror att det viktigaste i denna fråga är att introducera små mängder i början och öka långsamt så att barnets första gluten inte blir en hel portion gröt flera gånger per dag.

Smaksensationer kan vara ett par kryddmått, en smak av såsen från kvällens middag eller en bit smörgåsrån att suga på. Om du börjar med gröt välj en gröt som innehåller både vete och havre eller blanda ner en tsk vetemjöl i havregröten om du kokar själv. Öka långsamt mängden efter 6 månders ålder. 

Det pågår fler studier inom ämnet, fhi nämner en studie som undersöker om en liten dos gluten från 4 månaders ålder kan minska risken för celiaki. Vi väntar med spänning.

Gran Canaria i januari

Expressens löpsedlar pratar om storm, förstörda hotell och turister som måste stanna inne... men vi är på i maspalomas alltså södra delen av gran canaria och visst är det lite blåsigt men vi njuter i solen om vi hittar en lävägg.
Säga vad man vill om charterflyg, lätt berusade pensionärer, taxfree och flygplansmat men det är ganska smidigt att resa så med barn. Bokat klart, transfer, frukostbuffé och unga reseguider som gör sitt yttersta för att semestern ska bli det man önskat.

Vad önskar då vi oss en vecka i januari...
jag önskar mig cortado till frukost varje morgon, papas arugadas och salsa rojo, conejo och en och annan sangria. Viljar han önskar sig -"bada, bada, baaaaada" vilket utgör 90% av det som han sagt sista dygnet. Tror han tycker det är ganska skönt att slippa ullstumpbyxor, fleecebyxor och vinteroverall... nu har vi istället sand mellan tårna, keps och solbrillor. Ganska skönt med andra ord.

Vi bor i ett lägenhetshotell, jag tycker det är smidigt att kunna fixa kvällsmat och mellanmål till Viljar och till mig själv. Med mig hade jag ett nödpaket med naturell musligröt. Inte för att han äter pulvergröt till vardags annars men för att det är smidigt och för att det enda som behövs är en flaska vatten så har han faktiskt en fullgod måltid. Utan att behöva jaga en supermercado första kvällen.

Tyvärr så blev Viljar sjuk första dagen så mellan badandet går det i snorpapper och mammamys. Vi jobbar på med vätska ialla dess former, isglass, frukt, vatten, mjölk och det som går ned. Även om inte det är jättevarmt här så har han ett ökat behov av vätska vid feber och i varmare temperaturer.. en dålig kombo.
Vi följer med på kissblöjor och han är i någolunda ok form..

Läs mer om vätska i barnmat, vätskebehov och sjuka barn här.

Förvirrande kostråd till föräldrar om barns matvanor

TV4 nyhetsmorgon tar upp förvirringen som råden kring kostråd till barn.
http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/f%C3%B6rvirrande-kostr%C3%A5d-till-f%C3%B6r%C3%A4ldrar-om-barns-matvanor-2513827

Självklart vill man ge sitt barn det allra bästa! Vi söker information, och just nu finns det väldigt mycket information på internet, bra info och mindre bra info. Vart ska man egentligen söka information? Vad tänker ni om alla dessa råd som förekommer överallt, även här i bloggen?

Jag tycker själv att det kan vara förvirrande råd som ges inte bara till barn med om träningslära och idrottsfysiologi som jag gärna läser om. Kulturen har ändrats något och nu förväntas vi komma med en referens eller en källa för varje påstående som postas i forum och facebookgrupper vilket ju såklart är bra... men det kan också vara bra att ha i bakhuvudet att bara för att en studie kommit fram till något betyder det inte att det är en absolut sanning precis som med all forskning är det väldigt svårt att bevisa något. Sen förekommer det en hel del "cherrypicking" dvs finn en studie som håller med dig i ditt påstående och posta den som en källa.. huruvida det finns 100 andra studier som säger motsatsen visas aldrig.

Storkok - tre middagar av köttfärs

Som ett första inlägg under temat storkok gör vi tre middagar av en stor sats köttfärssås. Laga den på söndagskvällen så går det snabbt att fixa 3 middagar till den kommande veckan. När köttfärssåsen väl är gjord tar ingen av rätterna mer an 20 minuter att laga... och det har vi väl tid till?

Köttfärssås - gör en tredubbel sats av denna köttfärssåsen

Chili con carne - tillsätt 600 g blandade kokta bönor ex. go greens på konserv i köttfärssåsen som serverades på måndagen. Servera med en bit gott bröd. Eller om du verkligen vill laga den.

Spagetti och köttfärssås - koka spagetti, skär upp några grönsaker. Servera.

Köttfärssoppa - späd köttfärsen med 0,5 liter vatten och 400 g krossade tomater. Koka upp tillsammans med skalad och skivad potatis. Koka potatisen mjuk i ca 10-15 minuter. Smaka av med salt och peppar. Ett originalrecept om man vill laga den från början.

Årets mattrender 2014

Jag sitter på tåget mellan Sundsvall och Arlanda, påväg hem genom de svenska skogarna.. Skogen i Sverige är verkligen något helt annat än den norska, korta lite krokiga fjällbjörken som utgör en stor del av "skogen" i Bodö. Förutom en och annan planterad gran. Jag kan verkligen sakna den svenska djupa lite mystiska skogen ibland..

I gårdagens Metro skriver de om matiga trender, vi väljer inte längre mat enbart för vår hälsas skull, nu ska det också vara rätt med tanke på miljö, köttindustri och arbetarnas villkor. Även NRK.no lyfter samma trend som kanske den som kommer påverka oss mest i 2014. Anna Korsgren har tröttnat på LCHF och kör ett köttfritt år vilket vill vara betydligt mer miljövänligt och helt i linje med årets trend. Svenskar och Norrmänn ska alltså i 2014 bli ännu mer medvetna om vad vi stoppar i munnen, helst ska vi veta var kossan är uppväxt och slakad. Från bondgård - till bord. Grönsakerna ska helst av allt vara odlade i trädgården hemma men ekologiskt och närodlat fungerar också bra.

Andra trender som kanske inte är lika positivt; DN, Alltommat och andra bloggar förutspår att utbudet av snabbmat och halvfabrikat kommer öka kraftigt i 2014. Kanske är detta någon slags mot reaktion på slowcocking och trenden med att vi ska laga allt från grunden...? För det är ju faktiskt så att med ett heltidsjobb, barn och kanske en hund, fritidsaktiviteter och ja ett liv utanför köket så är det svårt att få dagarna att gå ihop.

Vad gör då dessa två trender för näringsintaget: Förhoppningsvis blir 2014 året som vi äter mer grönsaker, mer eko och mindre bekämpningsmedel. Kanske väljer vi bättre mijlövänligt kött och äter lite mindre köttportioner. Detta resulterar i mat som innehåller en hög andel fiber, vitaminer och mineraler, Bra alltså!  Men kanske känner vi att tiden inte räcker till och vi köper också mer snabbmat/färdiga rätter, vilket kan resultera i ett högre saltintag, högre fettintag och mindre fiber...

Hur ligger barnsmat till då i förhållande till trenderna och vilken trend kommer ni se här?
Med en jagande sambo, en potatisodlande svärmor och lite självodlad sallad och örter så ligger vi väl någolunda i fas med trenderna. Jag hoppas däremot att 2014 ska bli året då jag lagar mer storkok, så att maträtterna gärna räcker till både middag dagen efter och kanske en matlåda senare i veckan. Det är både ekonomiskt bättre och tidssparande. Så Barnsmat`s trend 2014: mer storkok!

Jag har gjort ett medvetet val  inte skriva så mycket om eko och krav helt för att barnsmat fokuserar på näringsintaget.  Men givetvis vill det vara en fördel för miljön och för kroppen (slippa bekämpningsmedel) att välja eko. Det kommer alltså bara stå tomat på ingredienslistan om den är eko eller inte det väljer ni själva.

Veckomeny när man inte har tid att laga mat

Som ni vet har de sista veckorna varit hektiska då jag har både tenta och ett projektarbete som ska levereras, försvaras och omarbetas. Så här kommer en veckomeny på några snabblagade maträtter. 

Snabbstuvade makaroner med morot och köttbullar från frysen 

Bakad potatis - enkelt att göra i micro, röra på cottage cheese, örter och peppar. 

Pasta med broccoli och korv  - koka dubbel mängd pasta sätt i kylskåpet,

 använd i makaronilåda dagen efter.

Makronilåda - med pasta från dagen innan.

Fiskburgare av fiskbiffar med thaismak från frysen, med chilisås, grönsaker och ett gott bröd. 

En grönsallad med ärtor, tomat och gräslök, linsröra på gröna linser

och ett gott bröd med färskost.

Rester!

Barnsligt kul - En skål av choklad bokstavligt talat

Hittade detta tipset på Alprosoja som i sin tur funnit det på http://www.home-dzine.co.za/.

Fyll den med frukt och bär så har vi en perfekt fredagsdessert. Dessutom barnsligt kul att doppa ballonger i choklad och sedan äta skålarna. Detta ska vi testa! 

Jag gräver ned mig i mina böcker i 1 vecka - idrottsnutrition

1 vecka till tentan i Idrottsnutrition och lika många dagar till presentation av projektarbetet i samma ämne. Det vill säga att jag har vansinnigt mycket att göra. Fokus blir nu idrottsnutriton, citronsyracykel, glykolys och Beta-oxidation. Inlägger kommer nog lite glesare, men jag kommer starkare tillbaka och med mer kött på benen när det gäller idrottsnutrition.

Som tur är har jag köttbullar, kycklingbullar, och djungelgryta i frysen, bara att ta fram när middagen måste gå fort!

Funfacts:
En genomsnittsman på 80 kg har 2000 kcal lagrad energi i form av glykogen (glukos=kolhydrat) i muskel, lever och blodplasma och hela 111 000 kcal lagrad energi i form av fett (om han har ca 12 kg fett eller fettprocent på ca 15 %).

Trots detta stora lager är kroppens favorit bränsle kolhydrater då vår metabolism av fett är begränsad vid högre intensitet. Det finns lite forskning som faktiskt visar att prestationen ökar genom att öka fettoxidation genom ett ökat fettintag. Tvärt om, med mindre kolhydrater och mindre glykogen når speciellt uthållighetsidrottare snabbare utmattning, springer kortare och på sämre tider, speciellt på högre intensiteter (över 65% av max). (sports nutrition - jeukendrup, gleeson 2010)

I sommar är planen att springa genom denna dalen och runt i loppet børvasstindan classic. Gissa om jag ska kolhydratladda då! Här kan du läsa artikeln jag skrev för sats om kolhydratladdning för några år sedan.

Årets första veckomeny

Efter en kortvecka på jobb tar vi nya tag, första veckomenyn för i år och vi startar med några fräscha maträtter efter den tunga jul och nyårsmaten.

Kikärtsbiffar med mandel och västerbottensost

Ugnsstekt lax och potatissallad

Pasta med köttbullar med soltorkade tomater och oregano i tomatsås

Tomatsoppa med röda linser och grillad paprika

Grekisk lammfärsgryta med squash och gröna linser och spagetti

Lax och sejbiffar med gräslök på en rostad ciabatta med blandade grönsaker

Rester!

Sej och broccolibiffar

Gröna biffar som gömmer broccoli och fisk. Milda i smaken och mjuka i konsistensen. De passar bra som plockmat för de minsta. Här hemma hade vi ett halvt fiskblock som inte fick plats i fisksoppan, tillsammans med broccoli och ägg blev det ett litet berg av fiskbiffar som nu står i frysen och väntar på dagar utan inspiration, alltså ypperligt efter julhelgen.

Ingredienser
400 g sej/torsk/vit fisk
200 g kokt broccoli
2 ägg
2 msk havregryn/ströbröd
1 msk vatten
1-2 stjälkar salladslök
(salt)
peppar
3 msk olja/flytande margarin att steka i.

Blanda ströbröd/havregryn och vatten, låt stå i 5 minuter och svälla. Kör alla ingredienser i matberedaren till en färs eller mixa med mixerstav. Forma till biffar och stek på medelvärme (ej för varmt) i olja/margarin. Det går åt ganska mycket fett i och med att biffarna suger upp en del i pannan (vilket inte gör något då de är magra i grunden).

Viljar har än så länge mulat fisk och broccolibiffar till pasta, sallad, potatis och ris, tror de ska serveras i pitabröd nästa gång. 

Dags för nytt år och och ny diet?

Med det nya året kommer det många sockerlöften, inget mer godis och så vidare. Nu är det övervägande diet-artiklar, tappa kilon och kom i-form 2014. Har du tänkt att hoppa på en diet, tappa några kilo, få en kickstart på det nya året. 5:2 Dieten var det senaste på tapeten, jag väntar med skräckblandad förtjusning på vad som komma skall...

Innan du startar, tömmer skafferiet och handlar nytt så tänk på hur du förmedlar detta till dina barn. Läs gärna min tidigare artikel som sammanställer lite forskning om hur barn påverkas av dietande föräldrar.