Pytt i panna - resternas restmat

Pyttipanna kan göras av allt och smaka precis som man vill, ta gårdagens middag skär upp stek och tillsätt lite grönsaker. Med älgssteksrester, ett par korvar och bas grönsaker kommer man långt när kylskåpet ekar tomt. Våra basgrönsaker är morötter, kålrot och lök det har vi alltid hemma och det passar i det mesta av mat. Dagens pyttipanna är ett gott exempel. Krydda med blandade örter och sen färdigt.

Pyttipannan var uppskattad av HELA familjen

Ingredienser
(4 vuxna portioner)
4st medelstora potatisar
3st morötter
100g kålrot
1 gul lök
1 paprika
1 vitlöksklyfta
1 buljongtärning
400g skinka, korv, köttbullar, älgstek eller vad som finns hemma. Jag hade 200g älgstek, 200g korv.
salt, peppar
örter (timjan, rosmarin, dragon)
rapsolja

Skala potatisen och skär i tärningar. Stek i rapsolja så den får lite färg. Fyll på med ca 1 dl vatten och en halv buljongtärning, lägg på locket och låt småkoka i ett par minuter. Skala morötter, lök, vitlök, kålrot och tillsätt allt i pannnan. Lyft av locket när grönsakerna och potatisen börjar bli mjuk och låt vattnet koka bort. Skär korv, kött, skinka eller vad du har hemma och stek snabbt i pannan tillsammans med grönsaker och potatis. Krydda med örter, peppar och ev. salt.
Servera med några skivor inlagd gurka eller rödbetor.

40 järnvägsvagnar passerar genom tarmen under en livstid

Torsdag och fredag förra veckan var jag med på de två första träffarna i barngastrokursen jag läser på distans under våren: Pediatrisk gastro-, hepatologi och nutrition, krångligt namn men superintressant ämne. Förutom en ordentlig genomgång och uppfräschning av kunskaperna om barn med korttarm syndrom, inflammatoriska tarmsjukdommar och gastrokirurgi så har jag ny kunskap om ett par skojiga funfacts:


- Det passerar en volym motsvarande cirka 40 tågvagnar av matavfall, vätska och avföring genom tarmen under en livstid. Det är inget dåligt organ vi har, med tanke på hur lite underhåll som krävs.

- Tidigare har man sagt att tarmens totala uppsugningsyta motsvarar en fotbollsplan.. detta är om tvistat och kanske mer riktigt att säga en tennisplan, bara en ynka tennisplan alltså.

Enklaste linssoppan kokar på spisen

Jag brukar göra ett storkok för att ha matlådor på jobbet. Nu kokar linssoppan på spisen, bra grej att göra på VAB dagen. Den passar bra för stora och små, var försiktig med saltet och chili om den ska ges till de allra minsta.

Ingredienser
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
3 dl röda linser
1 liter vatten
1½ st grönsaksbuljong
chili efter smak
½ tsk torkad eller färsk ingefära
salt och peppar
raps- eller olivolja

Hacka löken och vitlöken och fräs i en kastrull tillsammans med chili och ingefära. Skölj linserna och tillsätt dem i kastrullen. Låt dem fräsa med ett par minuter. Tillsätt 1 liter vatten och grönsaksbuljong. Låt koka i ca 30 minuter, smaka av med peppar och salt. Fyll på med vatten om det behövs.
Servera med en klick turkisk yoghurt eller creme fraische.
Smaklig!

Måste man följa månadsrekommendationen på barnmatsburkarna?

På förpackningen av barnmat står det en ålder exempelvis från 4 månaders och så vidare. Många barn får maten som skal passa deras ålder enligt producenterna och det kan ju vara vägledande för oss som köper dem. Men när man han ett barn som vägrar äta annat än 6 månaders burkarna eller en 6 månaders som äter barnmatsburkar rekommenderade för 12 månaders barn, gör man fel då?

Fyra månaders pureerna är fina och milda i smaken, de innehåller oftast en ingrediens som är fint att starta med. Maten rekommenderad till större barn innehåller större bitar, fler ingredienser och mer smak. När det kommer till välling och gröt så innehåller grötar och vällingarna rekommenderade till äldre barn ofta mer fiber och kan vara tuffare för magen. Så som smakportion kan det vara bra att starta försiktigt med milda grötar och vällingar för magens skull.
Men det skiljer sig mellan producenterna vad de menar passar de olika åldrarna till exempel innehåller sempers 8 månaders mat lite stora bitar kanske större bitar än nestles 12 månaders mat.

Som sagt det är en vägledande märkning som egnetligen säger att "den här produkten kan passa ditt barn" . Så stirra er alltså inte blinda på siffran, det är ditt barn som avgör hur stora bitarna ska vara och hur mycket maten får smaka (iallafall första tiden). För ett barn som börjar med smakportioner vid 6 månders ålder kanske det passar bättre med 4 månaders pureer och grötar medan ett barn som ätit bra sedan 4-5 månder går rätt på 12 månders burken vid 8 månader. 

Smarrig och enkel köttgryta

Så här ser pappans portion ut, ett lass med ris i botten, en slev gryta ovanpå och kanske får han också plats med lite grönsaker om han äter undan först.

Hur gör ni när ni är ute efter matinspiration? Jag "googlar" på den ingrediensen jag har hemma och vill göra något av och så finner jag förhoppningsvis något gott. Som denna köttgryta, det är så bra när ingredienslistan inte är kilometerlång och ingredienserna går att hitta i närmaste matvarubutik. Min matlagning ska vara enkel, sund och utan krångliga ingreienser det är vardagsmat på sitt bästa. Efter lite googlande hittade jag denna som Nazimas skafferi delar med sig, copy - paste, tusen tack jag delar vidare. Jag tillsatte lite kidneybönor innan jag reder grytan helt enkelt för att de stod där i kylskåpet och såg ensamma ut. Smarrig var den och enkel, nästa gång ska jag blanda i lite fler grönsaker, tror på paprika och minimajs.

Ingredienser

4 portioner 

400g grytbitar av gris
1 gul lök
1 små vitlöksklyftor
1 1/2 msk mango chutney
1 msk soja
1msk kalvfond
salt och vitpeppar
vatten+ redning ( 1 msk maizena 2 dl vatten)
2dl kidneybönor eller andra ärtor/bönor/linser
(minimajs, paprika) 

Skala och hacka löken och vitlöken.
Fräs detta i en gryta. Skär grytbitarna i mindre bitar och låt dem fräsa med.
Tillsätt mango chutney, soja kalvfond och vatten. Låt puttra i 35 minuter på svag värme. Red av grytan och smaka av med salt och peppar.
Servera med ris och grönsaker.

Till de lite mindre kan kött grytan köras i mixern och servera med ett mosad vitt ris och några mjukt kokta grönsaker att plocka med allternativt mosa med riset.

Lillen närmar sig året, vad är nytt i matväg, rekommendationer och behov

Från ett års ålder är det färre kostrestriktioner, det är mindre att tänka på och att barnet kan äta mer och mer av den maten som de vuxna äter. Det är sant, det är färre rekommendationer om mat att undvika men fortfarande saker att ha i bakhuvudet. Mycket är detsamma som gäller för spädbarn. Inlägget om mat att undvika för spädbarn kan du läsa här.

Många rekommendationer gäller tills barnet blir ett år, inte för att det sker något fysiologiskt på dagen när barnet fyller ett år men man anser att barnets kropp (immunförsvar, tarm och så vidare) är tillräckligt stor och utvecklad för att kunna hantera eventuella bakterier som kan finnas i för exempel honung. 

Detta är nytt när barnet blir ett år, annars gäller detsamma råd om mat som för spädbarn.

Honung
Kan innehålla sporer av bakterien clostridium botulinum, men det värderas att barn över ett år kan äta honung. Det kan alltså användas i mindre mängder precis som socker. 

Bladgrönsaker som salladsblad, ruccola och spenat
Kan som jag skrivit tidigare hindra transporten av syre i blodet då de innehåller relativt mycket nitrit. Barn över året kan fint få börja smaka på de gröna bladgrönsakerna men öka gärna mängden succesivt.

Salt
Vid ett års ålder är barnets kropp betydligt bättre på att reglera saltbalansen än när de är nyfödda. Upp till 15 månaders ålder ökar förmångan att utsöndra salt. Så även om barnet nu kan äta de mesta av mat så är det bra att undvika de stora saltkällorna som färdigrätter (för vuxna), påssåser och grytor, korv, färdiga köttbullar, fiskpinnar och så vidare. Läs mer om salt.

Mjölk som dryck
Fram till ett års ålder rekommenderas inte ko-mjölk som dryck eller rena yoghurtprodukter som ex. mellanmål, detta för att mjölkmat inte ska konkurrera med annan mat som innehåller mer järn eftersom mjölk innehåller minimalt med järn. Vi ett års ålder äter de flesta så pass stora portioner att järnbehovet är tryggat med eller utan ko-mjölk till maten. Det går såklart fint att fortsätta amma eller er ersättning även efter 1 år.

Rekommendationer gäller för hela den friska befolkningen, prematurer och barn med olika sjukdomar kan ibland rekommenderas undvika livsmedel längre ta kontakt med BVC eller dietist om du är osäker.

Här kan du läsa kostråden från slv.se till barn 1-2år.

Slemlösande mat

Finns det slemlösande mat?
Viljar hostar, nyser, snorar och ovanpå allt feber på 39,5 grader. Lilla hjärtat alltså! Han har en hel del slem i halsen, han hostar och hostar. 

Finns det egentligen något att göra åt det, finns det något man kan äta tänker dietisten... nja det är tunt med bevis om vad som är slemlösande av mat. Många upplever att kaffe, te, citrusfrukter, chili och annan stark mat kan vara slemlösande på ett vis. Men det viktigaste som vid de flesta förkylningar är vätska. Dricker man tillräckligt blir slemmet mindre segt eftersom kroppen har mer vätska att gå på. Till barn fungerar det dåligt med kaffe och te, stark mat kan gå om lillen nu hade aptiten kvar.. Men citrusfrukter går ned, en baby safe feeder med blodapelsin var en hit och även om det nu inte finns så mycket vetenskap bak så får han iallafall i sig lite vätska. 

Edit: Fick tips av Emma på barnmat facebokksida om varm saft (vanlig med socker) som slemlösande. Sagt och gjort vi testar! Tack för tipset!!
 

Torskfile med pestotäcke

En bra måndagsfisk som går fort och är väldigt enkel. Vanligtvis burkar jag göra denna rätt med lax, men man tager vad man haver. Gott blev det ändå. Pesto innehåller en del salt så den passar bättre för lite större barn från året och uppåt. Fisk mår bäst och smakar bäst av att få tina långsamt, ta gärna fisken ur frysen på morgonen och låt den tina i kylskåpet under dagen.

Ingredienser
(4 vuxna portioner)
ca 500g eller 4 portionsbitar av tinad torskfile eller annan fisk.
4 msk grön pesto
citron
peppar

2dl ris
2dl grönsaks blandning (ex. ärter, majs och paprika).
salt.

Sätt ugnen på 175 grader, lägg fisken i en ugnsfast form och bred ut ca 1 msk pesto på varje bit. Stek i ugnen i ca 20 min beroende på hur stora bitarna är.
Koka riset enligt anvisning på förpackningen och blanda i några frysta grönsaker sista 5 minuterna av koktikden. Tillsätt eventuellt lite mer vatten. Servera med några färska grönsaker, en kall yoghurtsås eller bara oljan som rinner av fisken från peson, supergod som topping.

Tycker vi har lite dåligt flyt här hemma

Fast det kanske bara är att vänja sig... Viljar har börjat på dagis, två veckor hann vi med innan första förkylningen. Nu är han inne på tredje dagen med feber, idag 39.5. Mamma-hjärtat blöder.

Kanelstekta äpplen

En snabb, enkel och inte allför söt dessert, perfekt efter en maffig middag som till exempel en älggryta. Kanelstekta äpplen, de är smaker som gifter sig, kärlek som varar för evigt. Servera med en klick grädde, en sked glass, vanilj kesella/kesam eller vaniljsås. Tillsammans med kesam/kesella/vaniljyoghurt så blir det en mager och mindre söt dessert för den som önskar det till både vuxna och barn.

 Ingredienser
2 vuxna portioner

2st äpplen
2tsk socker/brun farinråsocker
2 tsk flytande margarin/smör
½ tsk kanel

Skala äppelna och dela i klyftor, ta bort kärnhus.  Smält smöret i en stekpanna, när smöret tystnat är pannan varm. Tillsätt socker och kanel och låt det smälta sammman. Stek äppelklyftorna i ca 1 minut på varje sida. Lägg upp i skålar och servera varma tillsammans med vaniljglass, kesella vanilj, vaniljyoghurt, grädde eller vad man nu tycker passar bäst just där och då. Smaklig.

Nordisk mat - Älggryta

Den nordiska maten får uppmärksamhet för dess hälsomässiga fördelar som kan liknas med medelhavskost. En studie vid Uppsala universitet i 2011 visade att kost baserad på nordiska livsmedel sänker kolesterolet och blodtrycket, minskar kroppsvikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet. 
På DN.se beskriver man den nordiska maten som en ny trend, det är populärt med rotfrukter, vilt och säsongsanpassat. Personligen tycker jag det känns lite bra i själen att äta grödor som produceras i Norden, det kan till och med kännas bättre än ekologiska grönsaker som rest runt halva jordklotet. Här äter vi nordiskt långkok.

Älggryta (4 vuxna portioner)
Ingredienser
ca 600g grytbitar av älg
3st morötter
250g kålrot
1 st gul lök
1 vitlöksklyfta
4 st champinjoner
1 burk kidneybönor eller ca 2dl kokta bönor
1dl rött vin
5dl kött- vilt- eller grönsaksbuljong
(0,5-1dl matlagningsgrädde)
1 lagerblad
5 enbär
1 tsk torkad timjan
2 krm peppar eller 6-7st hela pepparkorn
svartvinbärsgele/rönnbärsgele/lingonsylt

Skär upp kötet i lagom stora bitar (jag gillar ca 2x2cm).  Fräs i en gryta tillsammans med lök, vitlök, svamp och olja/flytande margarin tills köttet får färg, det behöver inte genomstekas. Tillsätt vinet, buljongen och resten av kryddorna.

Låt koka i 1 timme,

Tillsätt rotfrukter och bönor och låt dem koka mjuka i ca 30 minuter. Grytan kan fint stå på spiser längre och småputtra tills det dags att äta. Den sköter sig själv och blir bara godare ju längre den står.

Smaka av med rönnbärsgele/lingon/rödvinbär- eller svartvinbärsgele och runda evenuellt av med 0,5-1dl matlagningsgrädde innan servering.

Servera som den är, med kokt potatis, ris eller bara ett gott surdegsbröd till.

Läs mer om nordisk mat
Matvett skriverom vilka typer av livsmedel som räknas in i det nordiska och vilka hälsoeffekter det kan ha.
DN.se om trenden och fler recept på nordisk mat
Landmännen är stolta över att de nordiska råvarorna kan jämföras med medelhavskost

Fredagsmys - fruktsallad

Ni har väl inte glömt bort fruktsalladen, ta den frukt som råkar finnas hemma, hacka, blanda och servera. Den är ett ypperlig alternativ till fredagsmyset som snacksföretaget vi inte nämner vid namn ska ha oss till att äta varje fredag.

Fruktsallad vs Chips  1-0

Frukt som i förkylningstider lägligt nog är fullproppat med vitaminer, mineraler och antiokidanter. Bra när lilleman nu släpar hem dagis-baciller. Frukt innehåller dessutom en hel del fiber som bidrar till ökad mättnad och håller tarmarna igång.

Till skillnad från till exempel chips som innehåller väldigt mycket salt och den lilla c-vitamin som kanske fanns i potatisen har försvunnit vid upphettningen/friteringen av chipsen.

Fruktsallad

Ingredienser
1 st ananas
2 st kiwi
1 st apelsin
1 st banan
1 st äpple

Skala, skär opp, blanda och servera som den är med eller utan tillbehör. Här hemma har vi lite delade meningar om vad som är godast. Jag gillar vaniljyoghurt eller något annat syrligt och krämigt medan pappan gillar vaniljsås, Viljar plockar i sig frukten utan topping.

Kräsna barn

Skär upp frukten men servera varje frukt för sig och låt barnet göra sin egen sallad. Uppmuntra gärna till att smaka av allt ändå.

Som smakportion 

Ta bort ev. skal på frukten,  ge några fruktbitar ett uppkok och kör i mixern med lite bröstmjölk, ersättning eller helt naturell. Frys i isbitformar eller liknande och ät fruktsallad hela veckan.

God helg!

plockmatsmiddag med couscous och chorizo

Plockmat där alla får som dom vill det är fint, ibland iallafall. Kanske gör jag mig en björntjänst genom att erbjuda honom att välja fritt men så länge han äter 90 % av det som placeras framför honom så får man vara nöjd. Kul är det iallafall att se honom peta i sig först alla ärter, därefter korvbitarna, majsen, linserna och till sist morötterna. Den enda som är lite svår att plocka med är couscousen som han har fått på sked. 

Ingredienser 

(2 vuxna- och 2 barnportioner)

2dl fullkorns couscous

1dl majs

1dl ärter

1dl gröna linser eller andra bönor eller linser

3 st champinjoner

1/4 honungsmelon

400g korv med smak feks chortizo

soltorkade tomater, oliver och vad man nu kan göra för fynd i kylskåpet.

grönsaksbuljong

paprikapulver
chilipulver
salt

peppar

raps- /olivolja

Tillbered couscous efter anvisning på förpackningen. Tillsätt olja och smaka av med chilipulver, paprikapulver och salt.

Skölj och koka de gröna linserna eller öppna och skölj bönor på konserv.

Skär korven i plockvänliga bitar och stek snabbt i pannan.

Skär svamp i plockvänliga bitar och stek i pannan i lite olja/flytande margarin.

Skär opp melon plockvänliga bitar, fördela majs, ärter och resterande ingredienser i små skålar.

Servera allt småplock var för sig eller tillsammans med en kall sås på naturell yoghurt smaksatt med till exempel mango chutney, fetaost eller örter, salt och peppar. Smaklig!

Grötboken och grahamsgröt



bild lånad av gröt.se

För några år sedan kom grötboken en bok med samlade grötrecept utgett av fräsningsarmen. Den är sedan länge slutsåld men jag har kommit över ett exemplar som min pappa fick i julklapp av sitt jobb (han som inte ens gillar gröt). Där finns gamla och nya grötvarianter och eftersom boken inte längre finns att få tag på ska jag dela några olika grötrecept framöver. För visste ni att gröt passar både som frukost, lunch, middag och dessert, fast inte på samma dag kanske.

Variera gröten vettja, vi importerade grahamsgryn från Sverige när jag var "hemma" sist. Det finns inte är och är egentligen en grövre variant på mannagryn/semulegryn och består av vetekornets hela kärna, kli och grodd. Det ger mer kostfiber och mer vitaminer och mineraler än mannagrynen.



bild: axa.se

Grahamsgröt

(2 vuxenportioner eller 3-4 barnportioner)

Ingredienser

1 dl Grahamsgryn

2,5dl vatten

2,5dl mjölk

1krm salt (kan uteslutas till de allra minsta om det ges som smakportion)

Servera som den är eller med favoritfrukten/fruktpure.

Till de lite större: Riv 1/2 äpple och rör ned, tillsammans med 5-6 russin och 1krm kanel. Servera med mjölk till.

Rotsaksgratäng

Detta var söndagens middag, tyvärr åts allt upp innan jag han ta en bild men ni får helt enkelt tänka er en ljuvligt doftande rotssaksgratäng med tillsammans med älgstek, svampsås och lite småplock av färska grönsaker. Jag tycker detta är så mycket godare än den klassiska potatisgratängen, vad tycker ni?

Ingredienser
300 g potatis 

300g morot
300g kålrot
50g rotselleri
1 gul lök
1st vitlöksklyfta
1dl lättmjölk
1dl matlagningsgrädde
2 -3 krm salt
2 krm peppar
0,5tsk timjan

Sätt ugnen på 175grader, skala rotsakerna och skär i skiver, kuber eller vad man nu gillar. Hacka lök och vitlök och lägg alltsammans i en ugnsfast form. Blanda krydderna tillsammans med mjölk og matgrädde och häll över rotfrukterna och löken. Stek i ugnen i ca 40-60 minuter beroende på hur stora bitar grönsakerna är skurna i. Gör den lite festligare/fetare med bara matlagningsgrädde. Servera med kött/fisk/fågel eller kanske ett vegetariskt alterntativ.

Kommentar till "tungmetaller i barnmaten "



Klicka på bilden för att se hela testen



Testfakta har analyserat innehållet av ämnena arsenik, kadmium, bly och kvicksilver i gröt och välling från olika producenter men skrämmande resultat. Läs artikeln om testet

Värst är en av grötarna som innehållar ganska mycket mer än de andra, EnaGo är den enda av de testade produkterna som innehåller bly. Anledningen till att EnaGo innehåller höga halter kan vara att den är mjölkfri och därför innehåller en högre andel spannmål än de som innehåller mjölk. Lä

"Arsenik och kadmium finns naturligt i jorden och tas upp av växterna. Arsenik kan också finnas i det vatten som används för bevattning. Bly förekommer naturligt, men är framför allt en miljöförorening och finns i jord, luft och vatten. Ofta följer alltså dessa tungmetaller med i själva råvaran som produkterna görs av." (slv.se)

Läs kommentaren från slv.se

Som slv.se skriver så innehåller jorden metaller, grödor som odlas påverkas och kan innehålla olika mycket av till exempel tungmetaller beroende på vart det växer. Eftersom testfakta inte har analyserat vanligt mjöl eller andra ingredienser som används i hemmen så kan vi inte säga om det är mycket eller lite, bara att det finns mer i några typer barngröt/välling än andra. Troligtvis på grund av att de använder mjölsorter från olika producenter.

En toxikolog på slv utalar sig om testet; – Jag tycker inte man behöver välja bort det, men man bör inte ge barnet mer än tre portioner gröt eller välling per dag utan se till att variera kosten. Man kan också byta märke då och då för att minska risken för att fastna vid en produkt som har alltför höga halter, säger Emma Halldin Ankarberg.

Det är otroligt tråkigt att det accepteras i ett samhälle som vi är så upptagna av mat och näring. En överläkare på sahlgrenska har kommenterat testet och understryker att dagens barn får i sig betydligt mindre av dessa ämnen än till exempel jag och mina föräldrar när de växte upp. Men detta betyder alltså inte att det är ok och något som vi skal acceptera. En uppmaning till producenterna är att byta ut sina leverantörer till leverantörer med där man analyserat och funnit lägre halter av dessa ämnen, tills vidare kan vi som konsumenter byta ut till de producenter som visat innehålla lägre halter.

Vill det då vara någon skillnad om vi lagar egen barngröt, det vet vi tyvärr inte förrän vi får analysera ingredienserna som står i skafferiet. Vi fortsätter med välling men väljer de producenter som innehåller lägst halter och begränsar antal portioner. Till de barn som dricker stora mängder välling eller äter gröt på på dag och kvällstid kan det vara bra att se över intaget och byta ut någon portion.

Tänk över nyårslöftet en gång till, är matfokuset alltför stort?

På NRK ikväll har en helsesöster (motsvarande skolsyster/sköterska) pratat lite om vad allt detta smal-prat, stress att vara sund och vältränad gör för våra barn. På västkanten i Oslo förekommer det nu undernärda barn och barn som istället för övervikt nu drabbas av undervikt på grund av att familjen helt enkelt lever för "sunt". Ska det verkligen behöva bli så? Är det inte det ena så är det det andra. Skillnaderna blir större, de överviktiga blir fetare och de smala blir magra.

Liksom kvinnan på NRK tror jag många barnfamiljer behöver slappna av lite, minska lite på fokuset om att allt ska vara supersunt. Det kan stå halvfabrikat på bordet, alla har inte tid att baka sitt eget bröd och vi överlever faktiskt även om vi äter färdigköttbullar då och då.
Jag menar att fokus på det sunda inte får blir alltför stort, speciellt när det kommer till barn. Så här i januari är gymmen fulla och pulverkurer har sin försäljningstopp, många har gott av att tappa etter par kilo eller fem, men tänk på resten av familjen. Det kanske lockar med en quickfix nu så här i det nya året, en pulverkur kanske eller en detox. Men tänk på hur detta vill påverka resten av din familj, vad tänker ditt barn när du dricker en shake istället för middag eller när plötsligt familjens mat ändras och byts ut mot "sund" mat och den tidigare maten blir "förbjuden" för att de vuxna går på diet. Jag tror på att hålla shakes og dietsnakket borta från middagsbordet, prata gärna om det sunda i grönsaker och frukt som de allra flesta har gott av.

Men hur kan det egentligen blir för sunt? Det kan vara svårt för ett barn att täcka behovet av vissa näringsämnen om man utesluter en del matvaror som tidigare varit basvaror i hemmet. Barn har både mindre munnar och mindre magsäck och en kcal-snål diet vill kräva att barnet äter stora portioner för att täcka behovet av framförallt energi.
Våra små har lika stort behov av vitaminer och mineraler som en vuxen person och deras energibehov per kilo kroppsvikt i järmförelse är många gånger så stort (beroende på ålder) som en vuxens. Det är därför viktigt att maten är sund ja, framförallt näringsrik, gärna fullproppad med vitaminer, mineraler men inte alltför kcal-snål och mager.

Det kanske låter tråkigt, men det blir precis vad man gör det till. Rekommendationerna kan vara en grund, ett stöd och ett kvitto på gott nog eller tillräckligt bra.

• Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
• Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
• Ät fisk ofta, tre gånger i veckan.
• Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
• Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.

Hur ser det då ut hemma hos oss, lever vi som jag lär?
Hur ser det ut hemma hos oss, lever min familj som jag lär?

Vi jobbar med att få in de där fiskmåltiderna (att de ska vara så svårt, det är ju gott!) och nycklhålsmärkta produkter finns det inte lika stort utbud av i Norge som i Sverige men grönsakerna, fullkornsbrödet och de mjuka fetterna är en vana.

Vill du ändra din familjs matvanor så ta en sak i taget och har du stora barn så gör ett aktivt val tillsammans till exempel "nu ska hela familjen börja äta grovt bröd" eller "vi ska äta grönsaker till middagen varje dag, vilka grönsaker vill du smaka på?". Så skippa nyårslöfte som går på snabba lösningar och satsa på EN ny hållbar vana under 2013. Lycka till!

Mitt nyårslöfte till min familj

- Bli bättre på att planera middagarna istället för att "freestyla" när man kommer hem trött och sliten från jobbet. Nej nu blir det veckohandlingar och förhoppningsvis utvidga receptbanken och mer variation på vardagsmaten.  

Har du några matiga-nyårslöften till familjen.

Viljar börjar äntligen uppskatta dessa fina bestick vi fick förra året. Speciellt om pappan matar för han är bättre på motorljudet.

Helsestasjon och vägning

Vågen visade 1kg plus sedan 21 december, inte illa pinkat. Det är en viktökning med 12 % på 17 dagar. Han är tillbaka på sin lite knackiga men uppåtgående viktkurva. Känns bra.

God aptit och apritreglering hos små barn

Efter magsjukan har Viljar ätit som en häst! Portionerna är större och han blir fortare hungrig. Han har börjat äta 2 ggr om natten igen vilket är lite tungt, men jag är glad för att han äter med god aptit och förhoppningsvis tar igen de kilo han tappat.

Små barn är fiffiga deras aptit styrs av deras behov medan vi vuxna påverkas ofta av andra saker också som sociala sammanhang, tröst, trött, uttråkad, och så vidare. Det är stora skillnader på aptit hos olika människor, hur och när vi känner oss mätta, hur vi reagerar på lågt blodsocker och hunger. Medan småbarns aptit varierar från dag till dag och kan vara dåliga på att äta den ena dagen för att sedan äta ikapp dagen efter. Är man som förälder orolig för att barnet äter för mycket eller för lite så är det enklast att prata med BVC/helsestasjon och få se på viktkurvan. Ett barn som följer "sin egen" äter oftast tillräckligt och täcker sitt behov.

Viljar har tydligt ett ökat behov nu och äter därför mer.Vi ska ta en tur till Helsestasjon på måndagen och om han ätit ikapp det han tappat.

Nytt år och nya möjligheter

Jag är spänd på det nya året det kommer med nya utmaningar, uppleverser och erfarenheter. 2012 var ett ganska tungt år och som nybliven förälder är det lätt att glömma bort sig själv mitt i allting. 2013 det blir ett år av mys, lek, god mat och egentid till mamman och pappan.

Under våren ska jag nu studera pediatrisk gatroenterologi, hepatoligi och nutrition vid KI, mer om barn och sjukdomar hos barn alltså. Det innebär en hel del resor till Stockholm men med en ivrig mormor till Viljar så ställer hon upp och reser ned för att vara barnvakt om han inte ska vara hemma med pappan.  Detta är början på den master jag hoppas kunna skrapa ihop på några år.

Barns mat kommer fortsätta publisera barnmatsrecept men kanske blir fokuset på lite större barn eftersom Viljar nu i januari passerar året. Och kanske kommer det publiceras mer om matens och näringens betydelse vid specifika tillstånd och sjukdomar eftersom jag ska studera om just det.

Det blir ett spännande år detta!

Frukostbuffé och snabbmat

Vi rullar uppåt påväg hem till min egen säng vårt kök och våra rutiner. Det ska bli skönt efter 3 veckor i resväska. Att åka bil med Viljar blir en större utmaning allteftersom han växer. Det krävs mer underhållning och inte som i början när han sov mest. Jag erkänner att jag har tittat lite snett på barnfamiljer som stannar på de där barnvänliga snabbmatsrestaurangerna men nu förstår jag. Bollhav och klätterställning behövs verkligen för att de små ska få utlopp för all överskottsenergi de samlar på sig i bilen. Synd bara att maten som serveras varken är näringsrik eller speciellt god om du frågar mig.

Nästa gång vi kör de här 95 milen hoppas jag på bättre väder och matpaus i friska luften istället för i stekos. En skog som lekplats och termoskaffe till mamman. För det är ju det bästa stoppet på vägen.

Efter en hotellnatt och en fantastisk frukostbuffé ska vi rulla vidare över Graddis och in i Norge. Det ska bli skönt att komma hem.

JÄRN

Järn ingår i blodets färgämne hemoglobin, järnet binder syre som ska transporteras runt i kroppen. Det ingår även som beståndsdel i muskulatur  och enzymer.
Små barn och spädbarn växer fort och har nästan lika stort behov av järn som en vuxen. Men portionerna hos barn är mindre och det är därför svårt för ett barn att äta tillräckligt med järn utan berikade produkter.

Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn eller inget järn (modersmjölksersättning som innehåller 0.8mg/100ml) utan barnet använder sitt järnlager under den första tiden. Järnlagret räcker olika lång tid för olika barn och deras behov är därför olika stora. Vid 6 månader är barnet så pass stort att behovet ökar i takt med att järnlagret minskar och är nästan tomt för någon. Här är det viktigt att börja introducera järnrika som en del av vardagskosten.

Järnbrist
Eller anemi/blodbrist som det också kallas ger symptom som blek, trött, andfådd och får nedsatt immunförsvar. 

För mycket järn
För mycket järn är toxiskt och ett överskott kan ge diarrè, förstoppning, illamående och kräkningar. En dödlig dos är ca 180-300mg/kg kroppsvikt vilket motsvarar ca 1,8g järn för ett barn som väger 10kg. Att supplementera järn bör därför göras i samrådan med läkare eller personal på BVC/helsesöster.

Upptag
Upptaget av järn påverkas av flera faktorer, det stimuleras av C-vitamin, och en okänd faktor i kött (så kallade köttfaktorn som inte finns annat än animalier). Järnupptaget kan hämmas av Kalcium (speciellt järn från vegetabilier), kaffe, te och choklad. En gjutjärnspanna kan öka järninnehållet i maten men påverkar inte upptaget i sig.

Upptaget av mineraler från maten vi äter är relativt liten, hemjärn kan absorberas till 15%  av det som intas. Medan endast 2-10% av icke-hemjärn absorberas.
Det betyder att man behöver äta betydligt mer järnrika vegetabiliska matvaror för att absorbera samma mängd järn som från en mindre mängd kött/animalier.

Däremot verkar bröstmjölk vara speciellt där barnet kan absorbera väldigt hög procent av det barnet dricker. En gammal studie från 1977 visade att hela 49% av järnet i bröstmjölk absorberas och i jämfört med ersättning endast 10 %.

Betyder då det låga absorptionen av järn att vi borde äta ännu mer än rekommendationerna? Nej, rekommenderat intag av järn är väl tilltaget iförhållande till hur ltie kroppen egentligen behöver om vi hade absorberat allt. Men det kan vara smart att följa med på sina järnvärden om man bara har vegeabiliska källor till järn (speciellt menstruerande kvinnor och barn). 

Blodpuddingspytt med äpple och bacon - järnrik mat

Mer om järn

• Vegetariska alternativ för berikning av barngröt - jämförelse med paltbröd
• Köpa eller laga egen barngröt - näringsberknad jämförelse mellan industrigröt och hemlagad och två olika recept.
• Järnrikmat för små - järninnehåll i olika matvaror
• Varför står inte järn med på näringsdeklarationen av barnmatsburkarna?
• Köpta barnmaten är inte bra nog, men är den hemlagade det?
• Barn som inte gillar gröt eller välling, testa järnberikade pannkakor
• Järnrik puré - Aprikospure
• 3 järnrika pålägg

Barn med Hård mage/trög mage

För nån går det flera dagar medan andra har en bajsblöja flera gånger per dag. Allt är normalt och så länge inte barnet har ont i magen och går upp i vikt som det ska så är det kanske så det ska vara för just det barnet. Men så finns det knattar som får jobba hårt med att få ut något i blöjan.
Den vanligaste orsaken till att barn kommer till gastromottagningar i Sverige är just magetrubbel, magsmärtor och ofta förstoppning. Det är plågsamt att ha ont i magen och det påverkar hela kroppen, speciellt när man är liten. Det är viktigt att ha i bakhuvudet att det är lite mat som hjälper på en förstoppning där det alltså är STOPP, en del barn behöver in på sjukhuset för att tömmas. Men en trög mage kan påverkas av vad man äter och dricker, rätt mat och tillräckligt med vatten/vätska kan förebygga trögmage och förstoppning. 

Om du vill testa ut något av tipsen så pröva ut ett i taget och vänta på resultat, kanske behöver ni inte testa alla punkter.

Några tips mot hård mage

Vätska
Utan tillräckligt med vätska så fungerar magen dåligt och man blir hård i magen. Så se till att barnet dricker ordentligt. Barn har större behov av vätska per kilo kroppsvikt än vad vuxna har. Med fiberrik kost behövs ännu mer vätska eftersom fiberna suger åt sig vätskan i tarmen och kan därför göra bajset hårdare.

Fiber och fullkorn 
Fiber och fullkornsprodukter kan göra magen hårdare eller lösare. Eftersom det suger upp vätska så är det viktigt att barnet dricker ordentligt innan man byter till fullkornsprodukter. Fiber ökar också tarmens rörelser och gör att allt passerar lite snabbare genom systemet.

Plommon/svisker/torkad frukt
Innehåller relativt hög koncentration av sorbitol och fruktos, bägge absorberas dåligt i tarmen och verkar laxerande. Katrinplommon/Svisker är vanligast att använda. Fruktjuicer kan också verka avförande.

Husk/psylliumfröskal/blötlagda linfrön
Innehåller gelbildande fiber som med vätska bildar en gele, dessa går igenom tarmen och gör avföringen mjukare. Linfrö kan läggas i blöt för att lättare komma åt dessa fiber, medan husk och psylliumfröskal kan strös direkt i gröten/filen/yoghurten.

Pajalagröt till tröga magar
Pajalagröten har hjälpt många av Sveriges gamla och den kan hjälpa våra små också, gå försiktigt fram med mängden bara.

Obs! Det finns även matvaror som kan göra en hård mage ännu hårdare; Banan, ris, vitt bröd, pasta, ost och  blåbärssoppa. Vitt mjöl generellt.

Toalettrutiner för barn och ungdomar med hårdmage, förstoppning
Att jobba med toalettrutiner kan vara lika viktigt som det barnet äter och dricker, speciellt bland barn som har återkommande trög mage. 

FETT

Det är någon slags allmänkunskap att småbarn ska ha extra fett i maten men varför är inte lika lätt att hitta. På slv.se står det att anledning till att barn behöver fetare mat är att de växer fortare:

 "Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, så där behöver man inte tillsätta extra fett."

 I de norska rekommendationerna står det så här:
"De hjemmelagde middagsrettene kan tilsettes litt fett dersom det er ønskelig. Vi anbefaler bruk av planteoljer som rapsolje, maisolje, soyaolje, solsikkeolje, olivenolje eller annen matolje, eller myk plantemargarin"

Nedan finner du inlägg om hur mycket fett, vad slags fett och varför omega-3 ska vara så bra.

Varför tillsätts extra fett i barnmaten?
Vilket fett ska barnmaten berikas med?
Ger Omega-3tillskott smarta barn?
Barns behov av om Omega 3 och Omega 6

foto: matprat.no

SALT

Varför så lite salt till små barn?

SLVs råd om Salt: "Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Var inte rädd för att krydda maten med örter som dill, persilja, koriander och andra kryddor. Var däremot försiktig med salt till barn under ett år. Små barn kan nämligen inte reglera saltbalansen på rätt sätt. Det är också bra att inte vänja barn vid salt mat. När du ger av familjens mat, ta undan lite till barnet innan du saltar. Undvik salta snacks och ge inte salta charkprodukter, till exempel korv och kassler, så ofta."

Varför bör vi begränsa saltet till barn?
Nyföddas njurfunktion är inte fullt utvecklade och de har svårare att reglera saltbalansen. Alltså finns en risk för att barnet samlar på sig vatten och salt vid större intag av salt. Vid 15 månaders ålder så ökar njurarnas förmåga att utsöndra salt.
I Sverige rekommenderas den unga och vuxna befolkningen begränsa saltet till 5-6g/dag men vi äter ca 12g. Med ett ökat saltintag ökar risken för högt blodtryck och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns alltså en långsiktig fördel med att vänja barnet vid mat som inte är så salt.
Tittar vi närmare på saltrekommendationen så bör barn under 2 års ålder inte äta mer än 0.5g salt per MJ.


Men vad motsvarar 0.5g salt / MJ ?
Min son äter ungefär så här:
Totalt 0.95g salt

Hur minskar man på saltet?
Välj hellre rena produkter som rent kött, fisk, fågel. Panera rödspättan själv istället för fiskpinnar. Så långt det går och laga maten från grunden. Så länge du själv står vid spisen så vet du hur mycket salt du tillsätter i maten.
Nyckelhålsmärket kan också vara verktyg för att finna produkter med mindre salt och socker än en annan vara i samma kategori. Det vill säga en färdigrätt med nyckelhålet skal innehålla mindre salt än den utan. Men det är och förblir en färdigrätt.


Sådant som smakar salt är ju lätt att undvika men det som smakar sött då? Visste ni att Corn flakes innehåller lika mycket och ibland mer salt än chips...Läs på innehållsförteckningen och jämför mellan olika producenter. Skriver mer om salt och produkter en annan gång för att hålla inläggen lite mer översiktliga. 


Jag räknar på min sons ålder (7 mån) eftersom det är mest intressant för mig. Energibehovet varierar stort mellan barn och förändras med ålder så ta dessa tal med en nypa salt ;)
Barn 6-12mån har ett ungefärligt behov på 765kcal eller 3,2MJ per dag.
Med saltrekommendationerna för barn på 6-12 mån innebär det 1,6g salt/dag.


1 portion (30g pulver) nestle naturell havregröt -  0.1g salt

1 portion (1 dl) kyckling och rotfrukter med dijon senap och dragon - 0.15g
1 halv banan - 0g (1mg natrium)
1 smörgås utan kanter (ca 20g) med smörgåsmargarin och leverpastej - 0,6g
1 flaska välling - 0.1g

I tillägg så ammar Viljar fortsatt om nätterna och ett par gånger på dagarna bröstmjölk innehåller 0.05g salt (20mg Natrium) per 100 ml. 

Styr undan blandprodukter och halvfabrikat så långt det är möjligt i din familj. Korvar, färsbiffar, fiskpinnar, vegetariska biffar, färdiga såser och dressingar innehåller ofta mer salt än nödvändigt.

Läs mer om salt

slv.se risk & nytta värdering för barn.

Mer inlägg om salt

Saltinnehåll i olika matvaror, vad är mycket och vad är lite?

Kan bebisar och småbarn äta allt på julbordet?

Barn med Övervikt, mål, motivation och belöning

Det är ett känsligt tema, ingen förälder vill sätta sitt barn på diet. Samtidigt är det ohälsosamt att ha för många extra kilon. Det är viktigt att komma ihåg; gränssättning också ett sätt att vara ansvarsfull och visa omsorg för sina barn. 

Det finns olika sätt att jobba med övervikt men huvudsaken är att familjen står enig för hur man jobbar. Ansvaret kan inte ligga hos barnet! Jobba tillsammans utan skuld, fokusera på sunda vanor och tänk på att barn ska växa. Barn som förväntas växa på längden behöver sällan gå ned i vikt utan bör hellre fokusera på att minska en kraftig viktuppgång och växa in i sin vikt. 

Mål
Det är bra att sätta andra mål än en siffra på vågen, både för vuxna och barn kan det vara mer motiverande ha ett mål som att orka vara på aktiviteter i skolan, slippa ont i knän och leder, starkare, snabbare, ja ni förstår. 10 månader efter Viljar föddes hade jag fortsatt delade magmuskler och en stor risk för ett bråck, med snart 1 år av daglig rehabträning är delningen bara 1 cm. Min stora motivation var att kunna klättra igen, något som jag försökt påminna mig om varje dag!

Belöning
När jobbet är gjort, vad är belöningen? Om man nu äter grönsaker till middagen varje dag, eller börjat med frukost, regelbundna måltider, mindre godis eller vad barnet och familjen nu jobbat med. När man klarat ett delmål eller genomfört en förändring under så lång tid som man tillsammans bestämt bör det finnas en belöning. Gör något tillsammans med barnet, äventyrsbad, shopping eller något som barnet önskat.

Tävlingar
I familjer som jag jobbat med har föräldrarna och barnen ibland tävlingar för att hålla motivation uppe. Som att cykla till jobbet eller till skolan, gå promenader med hunden eller jämföra vem som på cykeldatorn vem som cyklat mest per månad eller vecka. Givetvis måste förloraren bidra med en vinst som kanske en massage, en hemlagad middag eller en teckning.

Min motivation till att hålla kroppen stark är upplevelser som denna, Husbyviktind 2010.

Andra inlägg om övervikt

Barn med övervikt - tre arbetsområden för familjen

Forskning, artiklar, media

Barn blir tykkere hos bestemor?!

Föräldrar på diet, hur påverkas barnen?
Vuxna älskar dieter, lågkolhydrat, 5:2 och GI. Men barnen då?

Det äts för lite frukt och grönsaker och Europa blir fetare

Rekommendationer och info

Godisutrymme, hur mycket är lagom?

Sötningsmedel istället för socker?

Stevia ok till barn?

Hur mycket kcal/energi är det i maten, smarta val

Energidrycker och övervikt

Fruktsallad eller chokladkaka

Lilla menyen på biosalongen täcker dagsbehovet av energi för en 4-åring