Om D-droppar och D-vitamin - nya rekommendationer

till de minsta - lax och gröntärtmos

Edit 21 nov. Med nya nordiska näringsrekommendationer 2012 har jag uppdaterat denna så siffrorna för rekommendationer stämmer. Läs mer om de nya rekommendationerna här.

Varför behöver våra små hjärtan D-droppar? Man kan ju tycka att bröstmjölken borde vara anpassad till barnets behov. Kanske är inte bröstmjölken anpassad för att människan ska leva så långt norrut och så mycket i skuggan eftersom vi får en del D-vitamin från solens strålar.

En ny (liten) studie vid av vid Umeå universitet har undersökt Vitaminstatus hos 62 ungdomar i norra Sverige. Det visade sig att trots att de åt enligt rekommendationerna så var D-vitaminnivåerna låga. Detta är intressant och kanske kommer vi se en förändring av rekommendationerna längre fram både vad gäller rekommenderat intag och hur länge vi ska ge D-droppar/D-vitamintillskott till våra barn. Läs hela artikeln här: http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6586316

Vad är D-vitamin?

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som i kroppen fungerar som ett prohormon och reglerar kalk och fosfatbalansen. Det i sin tur påverkar mineraliseringen av skelett och tänder. För barn som ska utveckla både mjölktänder och permanenta tänder är det viktigt att de tillgodoser behovet av D-vitamin tidigt i livet.

Kroppen kan bilda förstadium till D-vitamin i huden när den utsätts för sol men då krävs det att ca 30% av kroppen utsätts för sol i 10-15 minuter per dag . I skandinavien där solen skiner som starkast på sommaren och är frånvarande i de nordligaste delarna under vinterhalvåret är det svårare att täcka behovet bara med solljus. Vi är beroende av att ett större intag av D-vitamin från maten. Små barn med känslig hud ska helst vara i skuggan och inte bränna sig, de får därför väldigt lite D-vitamin från solen och är beroende av att får D-vitamin via maten.  D-vitamin finns i relativt få livsmedel, mest animalier som fet fisk, ägg, berikad mjölk och faktisk kantareller som är en av de få källorna till D-vitamin från vegetabilier.

Matvara	D-vitamin µg/100g
Bröstmjölk	0,02 µg
Ersättning (NAN1)	0,9 µg
Lättmjölk berikad.	0,38 µg
Ekstra lettmelk berikad.	0,4 µg
Helmelk/Standard mjölk	0-0,02 µg
Lax	12,5 µg
Ägg	1,4 µg
Rapsolja berikad. *	7,5 µg
Margarin berikad. *	7,5 µg
Kantareller	2,5 µg
Sojadryck berik. (Alpro)	0,75 µg

*Innehållet av D-vitamin är beräknat på 100 g, en portion rapsolja eller margarin vill vara mindre och därför mindre D-vitamin per portion jämfört med ex. lax.

För mycket D-vitamin

Vi har väl alla hört om någons barn som fått tag på flaskan med D-droppar och tömt den. Enligt FASS är det liten risk för överdosering men långvarig överdosering (eftersom D-vitamin lagras i kroppen) innebär en risk och en överdosering över tid kan ge pankreatit, njurskador, ökat törst, viktförlust, illamående och hjärtarytmier. Det är stora individuella skillnader. Att överdosera D-vitamin med vanlig mat är minimal då det krävs stora mängder av exempelvis fet fisk varje dag. Om ditt barn har fått i sig för stor mängd D-droppar kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformations-centralen för information och råd.

För lite D-vitamin
För lite D-vitamin över tid kan orsaka rakit hos barn vilket ger ett mjukt och missformat skelett, små barn med rakit får missformade ben. Hos vuxna ger en D-vitaminbrist benuppmjukning, osteomalaci (men det är ovanligt). Allvarlig brist kan orsaka kramper.

Rekommendationer
0-23 månader 10µg/dag
Barn >2år och vuxna 10 µg/dag (tidigare 7,5)
Gravida och ammande 10 μg/dag
Äldre >75år 20 μg/dag (tidigare 10)

D-droppar eller annat D-vitamintillskott som tran rekommenderas i både Sverige och Norge till barn (i sverige upp till 2 år upp till 5 år hos barn med särskilda behov, i norge upp till 4 år). I Finland har man nyligen ändrat råden och rekommenderar D-vitamintilskott till barn och ungdomar upp till 18 år.

Så ge D-droppar eller Tran till de små, men följ anvisningen och ta inte dubbel dos om det glömdes dagen innan. Har ni några tips på hur man ska komma ihåg att ge dem, då det är lätt att glömma?! Här hemma försöker vi ge tran till frukost varje morgon. 

Några d-vitaminrika förslag: 

sej och laxbiffar med gräslök

Lax med ogrässallad

Funfact om D-vitamin som rör hudens förmåga att bilda D-vitamin.

- snö ökar reflektionen av UVB-strålningen och vi kan bilda mer D-vitamin.
- gråa molniga dagar tar vi upp mindre, men bomullslika moln kan öka upptaget då de reflekterar strålarna.
- ju mörkare hudfärg desto mer strålar behövs för att bilda samma mängd i jämförelse med dem som är ljus i huden.
- om du klättrar berg eller går i fjället vill du öka bildandet med 7% för varje 1000 moh du stiger.
- strålarnas vinkel har betydelse och de är mer effektiva ju närmare ekvatorn man står då det träffar rätt på.
- om jag hälsar på svärföräldrarna på Andøya en solig dag mitt i sommaren och solar ansikte, hals och händer tar det ca 15min för kroppen att bilda 10µg D-vitamin.

 Läs mer om D-vitamin
Matvett - D-vitaminbehov i bilder

Mat vid diarrè och magsjuka

Med höst och dagisstart är det många nya baciller för kroppen att hantera. Förkylningar och magsjuka. Diarré är resultatet av för mycket vätska i tunn- och tjocktarmen som inte absorberas utan går ut med avföringen. Det kan orsakas av virus, bakterier, parasiter eller en antibiotika behandling som kan störa bakteriefloran i tjocktarmen. Diarré kan också ha andra orsaker än de listade ovan, ta kontakt med vårdcentral eller helsestasjon om du som förälder är orolig. Det är barnets omsorgspersoner som känner barnet bäst! Än så länge har vi klarat oss här hemma.. ta i trä!

Det finns lite som stoppar själva diarrén men det kan hjälpa att välja mat som inte ökar tarmrörelser och drar till sig för mycket vätska. Man rekommenderar därför mat med lite fiber som kan ha en stoppande effekt.

Mat som kan vara stoppande

• blåbärssoppa
• mogen banan gärna mosad
• pasta och ris
• kokt potatis, potatismos
• fint bröd som limpa, franska, kex och rån med lite fiber
• kokt mosad morot
• havregryn
• fiber husk / psylliumfröskal (innehåller gelbildande fiber som suger upp vatten, kan verka både stoppande och lösande). Magereglerande kan man kanske säga.

Måltider
Till exempel pannkaka, havregrynsgröt (ej fiberberikad), potatismos, kokt morot och kött/fisk, blåbärssoppa och ett kex som mellanmål.

Vätska
Tänk på att kroppen förlorar mycket vätska vid diarré och det är därför viktigt att fylla på. Man kan blanda själv eller köpa vätskeersättning och ge svag saft att dricka om diarrén pågår i flera dagar. Ju mindre barnet är desto snabbare kommer uttorkning och desto allvarligare är det. Läs mer om magsjuka och vätska här och recept på vätskeersättning här.

Källa: kosthåndboken

Lillen närmar sig året, vad är nytt i matväg, rekommendationer och behov

Från ett års ålder är det färre kostrestriktioner, det är mindre att tänka på och att barnet kan äta mer och mer av den maten som de vuxna äter. Det är sant, det är färre rekommendationer om mat att undvika men fortfarande saker att ha i bakhuvudet. Mycket är detsamma som gäller för spädbarn. Inlägget om mat att undvika för spädbarn kan du läsa här.

Många rekommendationer gäller tills barnet blir ett år, inte för att det sker något fysiologiskt på dagen när barnet fyller ett år men man anser att barnets kropp (immunförsvar, tarm och så vidare) är tillräckligt stor och utvecklad för att kunna hantera eventuella bakterier som kan finnas i för exempel honung. 

Detta är nytt när barnet blir ett år, annars gäller detsamma råd om mat som för spädbarn.

Honung
Kan innehålla sporer av bakterien clostridium botulinum, men det värderas att barn över ett år kan äta honung. Det kan alltså användas i mindre mängder precis som socker. 

Bladgrönsaker som salladsblad, ruccola och spenat
Kan som jag skrivit tidigare hindra transporten av syre i blodet då de innehåller relativt mycket nitrit. Barn över året kan fint få börja smaka på de gröna bladgrönsakerna men öka gärna mängden succesivt.

Salt
Vid ett års ålder är barnets kropp betydligt bättre på att reglera saltbalansen än när de är nyfödda. Upp till 15 månaders ålder ökar förmångan att utsöndra salt. Så även om barnet nu kan äta de mesta av mat så är det bra att undvika de stora saltkällorna som färdigrätter (för vuxna), påssåser och grytor, korv, färdiga köttbullar, fiskpinnar och så vidare. Läs mer om salt.

Mjölk som dryck
Fram till ett års ålder rekommenderas inte ko-mjölk som dryck eller rena yoghurtprodukter som ex. mellanmål, detta för att mjölkmat inte ska konkurrera med annan mat som innehåller mer järn eftersom mjölk innehåller minimalt med järn. Vi ett års ålder äter de flesta så pass stora portioner att järnbehovet är tryggat med eller utan ko-mjölk till maten. Det går såklart fint att fortsätta amma eller er ersättning även efter 1 år.

Rekommendationer gäller för hela den friska befolkningen, prematurer och barn med olika sjukdomar kan ibland rekommenderas undvika livsmedel längre ta kontakt med BVC eller dietist om du är osäker.

Här kan du läsa kostråden från slv.se till barn 1-2år.

JÄRN

Järn ingår i blodets färgämne hemoglobin, järnet binder syre som ska transporteras runt i kroppen. Det ingår även som beståndsdel i muskulatur  och enzymer.
Små barn och spädbarn växer fort och har nästan lika stort behov av järn som en vuxen. Men portionerna hos barn är mindre och det är därför svårt för ett barn att äta tillräckligt med järn utan berikade produkter.

Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn eller inget järn (modersmjölksersättning som innehåller 0.8mg/100ml) utan barnet använder sitt järnlager under den första tiden. Järnlagret räcker olika lång tid för olika barn och deras behov är därför olika stora. Vid 6 månader är barnet så pass stort att behovet ökar i takt med att järnlagret minskar och är nästan tomt för någon. Här är det viktigt att börja introducera järnrika som en del av vardagskosten.

Järnbrist
Eller anemi/blodbrist som det också kallas ger symptom som blek, trött, andfådd och får nedsatt immunförsvar. 

För mycket järn
För mycket järn är toxiskt och ett överskott kan ge diarrè, förstoppning, illamående och kräkningar. En dödlig dos är ca 180-300mg/kg kroppsvikt vilket motsvarar ca 1,8g järn för ett barn som väger 10kg. Att supplementera järn bör därför göras i samrådan med läkare eller personal på BVC/helsesöster.

Upptag
Upptaget av järn påverkas av flera faktorer, det stimuleras av C-vitamin, och en okänd faktor i kött (så kallade köttfaktorn som inte finns annat än animalier). Järnupptaget kan hämmas av Kalcium (speciellt järn från vegetabilier), kaffe, te och choklad. En gjutjärnspanna kan öka järninnehållet i maten men påverkar inte upptaget i sig.

Upptaget av mineraler från maten vi äter är relativt liten, hemjärn kan absorberas till 15%  av det som intas. Medan endast 2-10% av icke-hemjärn absorberas.
Det betyder att man behöver äta betydligt mer järnrika vegetabiliska matvaror för att absorbera samma mängd järn som från en mindre mängd kött/animalier.

Däremot verkar bröstmjölk vara speciellt där barnet kan absorbera väldigt hög procent av det barnet dricker. En gammal studie från 1977 visade att hela 49% av järnet i bröstmjölk absorberas och i jämfört med ersättning endast 10 %.

Betyder då det låga absorptionen av järn att vi borde äta ännu mer än rekommendationerna? Nej, rekommenderat intag av järn är väl tilltaget iförhållande till hur ltie kroppen egentligen behöver om vi hade absorberat allt. Men det kan vara smart att följa med på sina järnvärden om man bara har vegeabiliska källor till järn (speciellt menstruerande kvinnor och barn). 

Blodpuddingspytt med äpple och bacon - järnrik mat

Mer om järn

• Vegetariska alternativ för berikning av barngröt - jämförelse med paltbröd
• Köpa eller laga egen barngröt - näringsberknad jämförelse mellan industrigröt och hemlagad och två olika recept.
• Järnrikmat för små - järninnehåll i olika matvaror
• Varför står inte järn med på näringsdeklarationen av barnmatsburkarna?
• Köpta barnmaten är inte bra nog, men är den hemlagade det?
• Barn som inte gillar gröt eller välling, testa järnberikade pannkakor
• Järnrik puré - Aprikospure
• 3 järnrika pålägg

Barn med Hård mage/trög mage

För nån går det flera dagar medan andra har en bajsblöja flera gånger per dag. Allt är normalt och så länge inte barnet har ont i magen och går upp i vikt som det ska så är det kanske så det ska vara för just det barnet. Men så finns det knattar som får jobba hårt med att få ut något i blöjan.
Den vanligaste orsaken till att barn kommer till gastromottagningar i Sverige är just magetrubbel, magsmärtor och ofta förstoppning. Det är plågsamt att ha ont i magen och det påverkar hela kroppen, speciellt när man är liten. Det är viktigt att ha i bakhuvudet att det är lite mat som hjälper på en förstoppning där det alltså är STOPP, en del barn behöver in på sjukhuset för att tömmas. Men en trög mage kan påverkas av vad man äter och dricker, rätt mat och tillräckligt med vatten/vätska kan förebygga trögmage och förstoppning. 

Om du vill testa ut något av tipsen så pröva ut ett i taget och vänta på resultat, kanske behöver ni inte testa alla punkter.

Några tips mot hård mage

Vätska
Utan tillräckligt med vätska så fungerar magen dåligt och man blir hård i magen. Så se till att barnet dricker ordentligt. Barn har större behov av vätska per kilo kroppsvikt än vad vuxna har. Med fiberrik kost behövs ännu mer vätska eftersom fiberna suger åt sig vätskan i tarmen och kan därför göra bajset hårdare.

Fiber och fullkorn 
Fiber och fullkornsprodukter kan göra magen hårdare eller lösare. Eftersom det suger upp vätska så är det viktigt att barnet dricker ordentligt innan man byter till fullkornsprodukter. Fiber ökar också tarmens rörelser och gör att allt passerar lite snabbare genom systemet.

Plommon/svisker/torkad frukt
Innehåller relativt hög koncentration av sorbitol och fruktos, bägge absorberas dåligt i tarmen och verkar laxerande. Katrinplommon/Svisker är vanligast att använda. Fruktjuicer kan också verka avförande.

Husk/psylliumfröskal/blötlagda linfrön
Innehåller gelbildande fiber som med vätska bildar en gele, dessa går igenom tarmen och gör avföringen mjukare. Linfrö kan läggas i blöt för att lättare komma åt dessa fiber, medan husk och psylliumfröskal kan strös direkt i gröten/filen/yoghurten.

Pajalagröt till tröga magar
Pajalagröten har hjälpt många av Sveriges gamla och den kan hjälpa våra små också, gå försiktigt fram med mängden bara.

Obs! Det finns även matvaror som kan göra en hård mage ännu hårdare; Banan, ris, vitt bröd, pasta, ost och  blåbärssoppa. Vitt mjöl generellt.

Toalettrutiner för barn och ungdomar med hårdmage, förstoppning
Att jobba med toalettrutiner kan vara lika viktigt som det barnet äter och dricker, speciellt bland barn som har återkommande trög mage. 

FETT

Det är någon slags allmänkunskap att småbarn ska ha extra fett i maten men varför är inte lika lätt att hitta. På slv.se står det att anledning till att barn behöver fetare mat är att de växer fortare:

 "Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, så där behöver man inte tillsätta extra fett."

 I de norska rekommendationerna står det så här:
"De hjemmelagde middagsrettene kan tilsettes litt fett dersom det er ønskelig. Vi anbefaler bruk av planteoljer som rapsolje, maisolje, soyaolje, solsikkeolje, olivenolje eller annen matolje, eller myk plantemargarin"

Nedan finner du inlägg om hur mycket fett, vad slags fett och varför omega-3 ska vara så bra.

Varför tillsätts extra fett i barnmaten?
Vilket fett ska barnmaten berikas med?
Ger Omega-3tillskott smarta barn?
Barns behov av om Omega 3 och Omega 6

foto: matprat.no

SALT

Varför så lite salt till små barn?

SLVs råd om Salt: "Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Var inte rädd för att krydda maten med örter som dill, persilja, koriander och andra kryddor. Var däremot försiktig med salt till barn under ett år. Små barn kan nämligen inte reglera saltbalansen på rätt sätt. Det är också bra att inte vänja barn vid salt mat. När du ger av familjens mat, ta undan lite till barnet innan du saltar. Undvik salta snacks och ge inte salta charkprodukter, till exempel korv och kassler, så ofta."

Varför bör vi begränsa saltet till barn?
Nyföddas njurfunktion är inte fullt utvecklade och de har svårare att reglera saltbalansen. Alltså finns en risk för att barnet samlar på sig vatten och salt vid större intag av salt. Vid 15 månaders ålder så ökar njurarnas förmåga att utsöndra salt.
I Sverige rekommenderas den unga och vuxna befolkningen begränsa saltet till 5-6g/dag men vi äter ca 12g. Med ett ökat saltintag ökar risken för högt blodtryck och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns alltså en långsiktig fördel med att vänja barnet vid mat som inte är så salt.
Tittar vi närmare på saltrekommendationen så bör barn under 2 års ålder inte äta mer än 0.5g salt per MJ.


Men vad motsvarar 0.5g salt / MJ ?
Min son äter ungefär så här:
Totalt 0.95g salt

Hur minskar man på saltet?
Välj hellre rena produkter som rent kött, fisk, fågel. Panera rödspättan själv istället för fiskpinnar. Så långt det går och laga maten från grunden. Så länge du själv står vid spisen så vet du hur mycket salt du tillsätter i maten.
Nyckelhålsmärket kan också vara verktyg för att finna produkter med mindre salt och socker än en annan vara i samma kategori. Det vill säga en färdigrätt med nyckelhålet skal innehålla mindre salt än den utan. Men det är och förblir en färdigrätt.


Sådant som smakar salt är ju lätt att undvika men det som smakar sött då? Visste ni att Corn flakes innehåller lika mycket och ibland mer salt än chips...Läs på innehållsförteckningen och jämför mellan olika producenter. Skriver mer om salt och produkter en annan gång för att hålla inläggen lite mer översiktliga. 


Jag räknar på min sons ålder (7 mån) eftersom det är mest intressant för mig. Energibehovet varierar stort mellan barn och förändras med ålder så ta dessa tal med en nypa salt ;)
Barn 6-12mån har ett ungefärligt behov på 765kcal eller 3,2MJ per dag.
Med saltrekommendationerna för barn på 6-12 mån innebär det 1,6g salt/dag.


1 portion (30g pulver) nestle naturell havregröt -  0.1g salt

1 portion (1 dl) kyckling och rotfrukter med dijon senap och dragon - 0.15g
1 halv banan - 0g (1mg natrium)
1 smörgås utan kanter (ca 20g) med smörgåsmargarin och leverpastej - 0,6g
1 flaska välling - 0.1g

I tillägg så ammar Viljar fortsatt om nätterna och ett par gånger på dagarna bröstmjölk innehåller 0.05g salt (20mg Natrium) per 100 ml. 

Styr undan blandprodukter och halvfabrikat så långt det är möjligt i din familj. Korvar, färsbiffar, fiskpinnar, vegetariska biffar, färdiga såser och dressingar innehåller ofta mer salt än nödvändigt.

Läs mer om salt

slv.se risk & nytta värdering för barn.

Mer inlägg om salt

Saltinnehåll i olika matvaror, vad är mycket och vad är lite?

Kan bebisar och småbarn äta allt på julbordet?

Barn med Övervikt, mål, motivation och belöning

Det är ett känsligt tema, ingen förälder vill sätta sitt barn på diet. Samtidigt är det ohälsosamt att ha för många extra kilon. Det är viktigt att komma ihåg; gränssättning också ett sätt att vara ansvarsfull och visa omsorg för sina barn. 

Det finns olika sätt att jobba med övervikt men huvudsaken är att familjen står enig för hur man jobbar. Ansvaret kan inte ligga hos barnet! Jobba tillsammans utan skuld, fokusera på sunda vanor och tänk på att barn ska växa. Barn som förväntas växa på längden behöver sällan gå ned i vikt utan bör hellre fokusera på att minska en kraftig viktuppgång och växa in i sin vikt. 

Mål
Det är bra att sätta andra mål än en siffra på vågen, både för vuxna och barn kan det vara mer motiverande ha ett mål som att orka vara på aktiviteter i skolan, slippa ont i knän och leder, starkare, snabbare, ja ni förstår. 10 månader efter Viljar föddes hade jag fortsatt delade magmuskler och en stor risk för ett bråck, med snart 1 år av daglig rehabträning är delningen bara 1 cm. Min stora motivation var att kunna klättra igen, något som jag försökt påminna mig om varje dag!

Belöning
När jobbet är gjort, vad är belöningen? Om man nu äter grönsaker till middagen varje dag, eller börjat med frukost, regelbundna måltider, mindre godis eller vad barnet och familjen nu jobbat med. När man klarat ett delmål eller genomfört en förändring under så lång tid som man tillsammans bestämt bör det finnas en belöning. Gör något tillsammans med barnet, äventyrsbad, shopping eller något som barnet önskat.

Tävlingar
I familjer som jag jobbat med har föräldrarna och barnen ibland tävlingar för att hålla motivation uppe. Som att cykla till jobbet eller till skolan, gå promenader med hunden eller jämföra vem som på cykeldatorn vem som cyklat mest per månad eller vecka. Givetvis måste förloraren bidra med en vinst som kanske en massage, en hemlagad middag eller en teckning.

Min motivation till att hålla kroppen stark är upplevelser som denna, Husbyviktind 2010.

Andra inlägg om övervikt

Barn med övervikt - tre arbetsområden för familjen

Forskning, artiklar, media

Barn blir tykkere hos bestemor?!

Föräldrar på diet, hur påverkas barnen?
Vuxna älskar dieter, lågkolhydrat, 5:2 och GI. Men barnen då?

Det äts för lite frukt och grönsaker och Europa blir fetare

Rekommendationer och info

Godisutrymme, hur mycket är lagom?

Sötningsmedel istället för socker?

Stevia ok till barn?

Hur mycket kcal/energi är det i maten, smarta val

Energidrycker och övervikt

Fruktsallad eller chokladkaka

Lilla menyen på biosalongen täcker dagsbehovet av energi för en 4-åring

Vegetarisk kost till barn

Jag rekommenderar ingen att börja med vegetarisk kost till sitt barn men inte heller att börja med kött om man nu väljer vegetarisk mat. En väl balansead vegetarisk kost är näringsrik och det är fullt möjligt att äta vegetariskt både som barn och vuxen utan att få näringsbrist MEN det kräver lite mer kunskap om mat och näring för att det ska gå ihop speciellt till barn som har samma behov av vitaminer och mineraler som vuxna men mindre portioner som det ska få plats i. Det kräver alltså hög kvalitet på den mat som serveras. 

Läs också inlägget om vegankost: Kan en 4-åring täcka behovet av vitaminer och mineraler med vegankost?

veg. thaigryta med kidneybönor och spenat

Det finns många typer av vegetarisk kost, med eller utan ägg, mjölk, fisk och så vidare, men ju fler livsmedel som plockas bort desto svårare blir det att få täcka barnets behov av energi och näring. Dessa matvaror kan ingå varje dag i en vegetarisk kost hos barn:

- Baljväxter, som bönor, ärter, linser, tofu eller andra sojaprodukter och gärna i fler än en måltid.

- Fullkornsprodukter

- Grönsaker och rotfrukter

- Frukt eller bär

- Berikad gröt eller välling, minst till två års ålder

- Lättmjölk, mellanmjölk eller berikade vegetabiliska drycker

- Oljor (ex. rapsolja, olivolja), mjuka margarin

- Fisk, ge gärna barnet fisk även om resten av familjen inte äter fisk
- D-droppar eller annat D-vitamintillskott som fiskolja

Vitaminer och mineraler vid vegetarisk kost

Vitaminer och mineraler som kan vara en utmaning i vegetarisk kost är omega -3(essentiell fettsyra), järn, B12, Vitamin D, Kalcium, Jod, Riboflavin, Selen. Jag har nedan listat källor till dessa näringsämnen.

Omega 3

Finns framförallt i fet fisk där finns också DHA (en typ omega 3-fett) som är viktig för hjärnans utveckling. DHA finns bara i fet fisk som lax, makrill mfl. En annan typ Omega-3 från växtriket får vi från valnötter, rapsolja, frön. 

Järn

Järn från vegetabilier tas inte upp lika bra som järn från kött men C-vitamin ökar upptaget av järn frukt i kombination med ex. fullkorn. Järn finns i bla. fullkorn, baljväxter, nötter, frön. För små barn är berikad gröt eller välling en stor källa och barn som äter vegetarisk mat bör få järnberikad gröt upp till 2 års ålder. Läs mer om järn.

Vitamin B12 (kobalamin)

Finns i kött, fisk och ägg alltså bara i animaliska produkter och barn som äter vegankost behöver tillskott av B12.

Vitamin D

Finns framför allt i berikad mjölk, margariner och fisk. Det rekommenderas D-vitamin tillskott till barn upp till 2år i Sverige och 4 år i Norge. Läs mer om vitamin D

Kalcium

Mjölkprodukter och mjölk är goda källor, det finns också i baljväxter och gröna grönsaker. Barn som inte dricker mjölk (vegan) bör få kalciumberikade produkter eller tillskott.

Jod

Finns i joderat salt, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och mejeriprodukter. Undvik tillskott av Jod de kan innehålla alltför höga halter för ett barn, använd istället joderat salt.

Riboflavin (B2)

Främst mjölk och mejeriprodukter, bästa vegetariska källorna är berikade drycker, baljväxter, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter.

Selen

Selen finns i kött, fisk, ägg och mjölk. Det finns också i jorden men svenska jordar är fattiga på selen. Importerade vegetabilier vill därför innehålla mer selen. Till exempel baljväxter, nötter och frön.

Källa: slv.se

Vegetarisk mat är sund och har många hälsomässiga fördelar, den innehåller mycket fiber och är rik på vitaminer och mineraler även om inte alla är representerade. Kom ihåg att du inte behöver vara vegetarian för att äta vegetariskmat. Laga ett vegetariskt alternativ till spagetti och köttfärssås idag: Pasta med röda linser i tomatsås och varför inte införa en www.meatfreemonday.com / www.kjottfrimandag.se

Om smaker och smakutveckling

Detta med smaker är fascinerande, tänk att barnet exponeras för smaker redan i fosterstadiet. Att det mamman äter går över till barnet både i fosterstadiet via fostervattnet och senare i bröstmjölken vid amning. Barn som får ersättning exponeras inte för olika smaker i samma utsträckning och det kan ta längre tid för dessa barn att lära sig nya smaker (något som kan vara bra att veta om man kämpar).
Givetvis är det forskat på hur smaker upplevs och varför vi har en preferens för vissa smaker medan andra ratas av många i starten. Vi pratar om vuxensmaker och visst är det så att vissa smaker behöver längre tid för att accepteras och tycka om. Kaffe och mörk choklad är typiska vuxensmaker och kanske är det de beska i kaffen som behöver tid.

Sött
För söt smak har vi en medfödd preferens, vi är programmerade att tycka om det och bröstmjölken är söt och god. Söt smak upplevs som ofarligt och tryggt. Söt smak kan faktiskt lindra kolik hos spädbarn.

Salt
Det finns ingen medfödd preferens för salt utan den upplevs som neutral (varken farlig eller ofarlig), barn får en ökad preferens från 4-6 månaders ålder (lagom till smakportionerna) och det håller i sig till övre tonåren.

Surt
Kan upplevas som farligt (giftigt) första gångerna på tungan men sur smak kan läras in ofta under förskoleåldern. Många beskriver perioder i förskoleåldern då barnet hade dille på ex citron.

Beskt/Bitter
Kan upplevas som farligt och det finns ingen medfödd preferens det är lite svårare att lära sig tycka om det beska och bittra och för många tar det tid. Någon behåller avsmaken för bittert upp i vuxen ålder. Så kallade supertasters.

Umami
Relativt nyligen upptäckt smak, smaken av aminosyror (protein). Det finns mest djurstudier men de visar ingen medfödd preferens, troligen har miljö och arv en del att säga om man lär sig tycka om smaken umami.

Ska man då fläska på med smak eller ska man introducera milda försiktiga smaker? Det verkar inte finnas något facit utan en del barn behöver mycket smak för att gilla maten medan andra vill ha det mildare precis som oss vuxna alltså.

Matvägrare

Matvägran kan ha flera orsaker och kan komma och gå genom olika åldrar. Det kan vara orsaker som tänder, övertrötta barn, allergier, infektioner, sjukdom och förstoppning. Man bör såklart vara säker att det inte är något av ovanstående orsaker innan man börjar jobba aktivt med maten. Men när det inte finns nån klar orsak, när man har pigga friska barn som bara krånglar vid matbordet?? Vad gör man då? Tålamod, tålamod och ännu mera tålamod. En hel del is i magen är bra att ha, försök att inte stressa det gör ofta situationen värre.

Att hjälpa till i köket kan göra vissa barn tryggare på mat och nya smaker

Neofobi/Neofobism = Rädsla för nya saker och upplevelser (och smaker)
Ibland kommer matkrånglet lite senare upp mot 2 års ålder (ofta mellan 18mån-2 år) man kan ha haft ett barn som ätit allt och plötsligt inte vill ha något alls. Det hänger troligtvis ihop med att barnet är så pass självständigt att de förser sig med mat själv och då väljer saker som är garnaterat tryggt och inte giftigt, det vill säga söta saker. Det kan alltså vara fysiologiskt inbyggt och en strategi för överlevnad. Som förälder kommer gärna frustrationen över en, tillbaka till ruta ett eller? Nja men det sägs att man numåste jobba lite hårdare med smakisar igen, alltså pröva och pröva på nytt igen. Ju äldre ett barn med neofibi är desto fler gånger (upp till 20ggr för en 6 åring) behövs det för att acceptera en smak. Varför någon drabbas och andra inte finner jag ingen information om.


Råd och tips
Råden rättar sig till alla åldrar, kanske kan du bara använda dig av några få knep kanske du testa flera. Lycka till!

• Stressa inte vid matsituationen, gör det till en fin stund även om barnet knappt äter.
• Tvinga aldrig barnet till att äta.
• Undvik skrapa av mat från kinden med skeden, det kan vara obehagligt.
• Låt barnet äta med övriga familjen. Måltid är gemenskap och mys!
• Testa samma smaker flera gånger, smak är en träningssak. Smakportioner av samma mat länge.
• Låt barnet ”äta själv” samtidigt som det matas. Plockmat att greja med samtidigt som man då och då matar om barnet inte själv äter.
• Lek och kladd med maten. Småplock av  hallon, leverpastejbitar, fruktbitar, kokt pasta, majskrokar och annat smått och gott att klämma, känna och smaka på.
• Lite större barn kan vara med i butiken för att välja ut mat att smaka på.
• Ibland behövs det någon utanför familjen som jobbar med maten. Ibland äter barnet bättre på förskolan eller hos en släkting. Passa på att introducera ny mat i de situationerna det fungerar med maten. Låt förskolan eller en släkting servera för exempel grönsakerna eller köttet som inte går ned hemma. 
• Var systematisk, skriv ned det som ni testat, skriv ned om det var gott eller inte gott, och testa flera gånger. Ibland var det inte gott de första 3 gångerna men sedan ok för att tillsist bli gott.   
• Använd "smakbryggor", alltså mat som gillas i kombinationer med ny mat. Den trygga goda maten gör det möjligt att testa något nytt. Ha inga fördommar här, det kan faktiskt vara gott med banan och potatismos eller morotspure på brödskiva.
• Ta kontakt med personal på BVC/helsestasjon om det inte ger sig, be om hjälp och ta emot hjälp ibland behövs det.

(Råden är samlade från erfarenhet, facklitteratur och stora world wide web.)

Kanske kan ett par skojiga bestick göra måltiden mer intressant och kanske kanske går det ned en skopa mat mer än tidigare.

Läs mer: 

Jag gillar inte fisk! 

Tänder på g och dålig matlust

Barn som inte gillar välling eller barngröt

Mat som små barn bör vänta med eller begränsa intaget av

Vi är på landet, sista dagarna hos Viljars besteföräldrar. Här finns grisar, kor och får. Det är massor att göra med korna som kalvar och potatis som ska upp ur åkern. Jag och Viljar går mest och kikar, inte så mycket arbete på oss och ganska härligt måste jag erkänna.  I kylskåpet står mjölken i en glasslåda färskare än färskast men i Viljars mat blandar jag vanlig kartong-mjölk. För det är helt enkelt inte all mat som en liten kille på 8 månader bör äta. Eftersom jag bor i Norge och har både norska och svenska läsare här så skriver jag utifrån kostråden i båda länderna.

Opasöriserad mjölk
Kan om man har otur innehålla ehec och campylobacter. Två typer av bakterier som kan ge allvarliga skador hos små barn. Så ta inga risker. Opastöriserad mjölk går inte att köpa i butiken.

Grön potatis & skadad potatis
Med potatis i landet så vill vi såklart äta den till dagens samtliga måltider. Men se upp för grön potatis, den innehåller solanin som kan orsaka kräkningar, diarrè och magont både hos vuxna och barn. Men med en mindre mage så tål barn en mindre mängd och det finns lite solanin strax under skalet så skala alltid potatisen ordentligt om den ges till barn under 1 år.

Bladgrönsaker som salladsblad, ruccola och spenat
Innehåller mycket nitrat som i kroppen omvandlas till nitrit som kan hindra transporten av syre i blodet hos barn under ett år. Till barn över året går det fint men öka gärna mängden successivt.

Honung
Honung kan innehålla sporer av bakterien clostridium botulinum om dessa sporer utvecklas till bakterier producerar dem ett farligt gift som orsakar botulism. Detta sker i sällsynta fall, men värt att undvika tills barnet är över ett år.

Russin
Livsmedelsverket skriver inte om russin i sina råd till spädbarn medan Norges matportalen.no ger tydliga råd om att begränsa intaget till små barn under 3 år. Detta på grund av ochratoxin A, mögelgifter som det kan finnas spår av i torkad frukt. De norska råden och folkhelseinstitutet säger att gränsvärdet för 1-2 åringar är 6 x 45g per vecka. Motsvarande 6 askar per vecka.  Barn under ett år bör inte äta russin alls.

I ett pressmedelande skriver livsmedelsverket att det är ovanligt med mögelgifter i torkad frukt. läs mer här.
Matportalen om russin.

Kanel
Även om kanel skiljer sig de norska och de svenska råden. Svenska livsmedelsverket menar att risken för överdosering av kanel är så pass liten att den inte står med i de generella råden. Medan Norska råden ger en tydlig rekommendation på max intag utifrån ålder då folkhelseinstitutet menar att det visst går att komma upp skadliga mängder av kanel (eller kumarum) om man är storförbrukare av kanel på gröt och som te.

Detta är de övre gränserna enligt mattilsynet.no

Risk och nyttovärdering av SLV
Matportalen om kanel

Börja med smakportioner

Hur gör man egentligen?! Det var min tanke när Viljar plötsligt skulle få något annat än bröstmjölk i munnen. Jag var rädd att göra fel och rädd för att han inte skulle tycka om något alls. Jag tror egentligen inte att det finns ett facit i detta ämne, alla barn är olika och de ska behandlas olika! Det jag skriver är det jag finner av rekommendationer, text i böcker och min lilla erfarenhet jag fått med min son och mina patienter i jobbet.

World Health Organisation rekommenderar exklusiv amning första 6 månaderna och därefter som komplement till annan mat upp till 2 år. Nu ska vi komma ihåg att större delen av världen inte har samma tillgång på mat som vi har här och att amma tills barnet är 2 år är inte av lika stor betydelse näringsmässigt som för ett land där svält och undernäring är utbrett.

Svenska livsmedelsverket rekommenderar också amning eller ersättning de första 6 månaderna men för inte alltför länge sedan så ändras rekommendationerna något. Nu skriver slv att barn som är intresserade av mat kan få smakportioner från tidigast 4 månaders ålder men det ska inte konkurrera med amningen och det är viktigt att barnet får bröstmjölk/ersättning fram till minst 6 månaders ålder.

"Det finns inte tillräckligt med forskning för att kunna säga hur fort barn ska eller kan vänja sig vid mat.  Eftersom alla barn är olika ska du inte se de här intervallen som exakta gränser. Du behöver därför inte vara orolig om ditt barn vill gå fortare eller långsammare fram. " (slv.se) 

Avokado var en av det första smakproverna Viljar testade, den kom snabbt ut igen. Nu däremot älskar han den.

Vad är då en smakportion?
1 kryddmått eller en tesked kan vara en start. Ge lite på fingret eller på en sked och låt barnet känna smaken. Det kan vara lite sås från familjens middag eller små portioner mixad frukt eller grönsaker.
Ta det lugnt i början det är inte bara barnets mun som ska vänja sig utan också barnets mage och tarmar ska nu bryta ned nya sammansättningar av näringsämnen. Trappa hellre upp när man ser att barnet både gillar det och att det går genom kroppen utan alltför mycket fis och magknip.

Det är inte alltid så lätt, ofta kommer tungan ut och likaså maten. Men det kanske inte är medvetet, det är en ny teknik jämfört med att mjölka ett bröst eller suga på en flaska. Att föra fast mat bakåt i munnen är inte alltid det lättaste.


Barn som inte är intresserade av mat
Försök och försök igen. Ingen mirakelmetod här alltså. En del barn behöver lång tid att blir trygg med att ha mat av olika konsistens och olika smak i munnen. Det kan kan lång tid och många gånger av samma smak innan barnet bestämmer sig för att detta var gott eller äckligt. Jag har tidigare hört siffror på upp till 30 gånger med samma smak innan barnet är trygg på en smak och en konsistens.
Ett tips är att vara metodisk, låt barnet till exempel smaka lite på samma smak varje dag en vecka, ta sedan en ny smak och jobba vidare. Jag tror det viktigaste i denna situation är att stressa ned, göra matstunden trevlig och framförallt ge barnet tid. Kom ihåg detta är något helt nytt, kanske måste man ibland vänta ett par veckor en månad och sen försöka på nytt igen.

Är du det minsta orolig så prata med sköterskan på BVC eller helsesöster (i norge) så har han/hon säkert ännu fler tips och råd.


Andra inlägg som kanske är intressanta
Baby Safe feeder
Smakportioner - enkla recept
Smakportioner förvaring
Varför introducera gluten innan 6 månader?


Läs mer
World Health Organisation - Breastfeeding
Slv - Kostråd spädbarn
Helsedirektoratet - mat for spedbarn

OM Barnsmat

Det började som en helt vanlig blogg där jag ville dela mina äventyr i Bodö med familjen och vänner i Sverige efter att jag fått jobb på sjukhuset här uppe som Dietist / klinisk ernæringsfysiolog. Något som skulle vara i 3 månader blev 8 månader och jag mötte kärleken. Det är snart 4 år sedan.

När Viljar kom till världen uppdaterade jag mig inom barn och nutrition och här i bloggen är hoppas jag kunna bidra med recept, tips och trix och annan matnyttig information om barns mat och behov, om matkrångel och reflektioner om min sons utveckling.

Jag har tidigare jobbat med kost och träning där jag utbildat tränare och föreläst för unga idrottare, jobbat på träningscenter både med träning och kost, på diabetescentrum med vuxna diabetiker och nu jobbar jag mest som barn- detist/klin. ernærings fysiolog men också en del med vuxna på ett sjukhus i nord-norge.

Välkommen ska du vara!

Kontakta mig via kontaktformuläret i spalten till höger eller lämna en kommentar under ett inlägg.

Utbildning

Pedagogik, Umeå Uni
Dietistprogrammet, Umeå uni
Nutrition i pregnancy and nursing, Umeå uni
Pediatric gastroentrology, hepatology and nutrition KI
Idrottsnutrition, Umeå uni.
Dietary assessment methods. Umeå uni.


Gruppträningsinstruktör
Spinning Jhonny G
Body Pump
Body Balance

Massör i klassisk massage
Styrketräningsinstruktör SAFE