Minska svinnet ät rester

Livsmedelsverket får 12 miljoner för att minska matsvinnet. I både butiker, restauranger och i hemmen kastas det en massa mat som egentligen går att äta. Dra ditt strå till stacken och gör något av gårdagens rester istället för att kasta dem. Laga barnmat till exmepel. Vi åt fin middag igår av älgfilè, potatisgratäng, kantarellsås och koka grönsaker. Trots att alla åt sig proppmätta fanns det ett par-tre portioner kvar. Så idag blir det rester.

Viljars restmat
Eftersom varken potatisgratängen eller köttet var saltat så fungerar det bra som barnmat. Jag lade upp en stor vuxenportion och körde allt i mixern. Kött, grönsaker (blomkål och morot) och potatisgratäng.  Såsen innehåller en del salt så den hoppade vi över, tillsatte 3 tsk rapsolja och spädde ut den med mjölk för rätt konsistens. Det blev tre portioner på ca 1 dl, skålen var tom och Viljar mätt efteråt.

Vuxen restmat
Med mycket kött kvar så blir det en pyttipanna av resterna, några kokta potatisar, morot, lök och torkade örter (timjan, rosmarin tex) i stekpannan. Enkelt och snabbt fixat. Svampsåsen från igår späder vi med lite mjölk så blir den fin ovanpå.

Varför vänta med komjölk som dryck till ett års ålder?

Det rekommenderas att vi väntar med komjölk som måltidsdryck och yoghurt tills barnet fyllt ett år.  Men varför egentligen mjölk är ju väldigt näringsrikt och en väldigt bra måltidsdryck eller?

bild: Svenskmjolk.se

Små barns behov av järn är en anledning till att man råder föräldrar att vänta med mjölkprodukter i större mängder. För att de inte ska konkurrera ut annan mer järnrik mat. Komjölken innehåller nämligen väldigt väldigt lite järn och om barnet äter en yoghurt istället för en mellangrov brödskiva (även utan pålägg) så vill brödskivan innehålla mer järn än yoghurten. Istället kan man fortsätta ge flaska eller amma. Bröstmjölken och modersmjölksersättning är bättre anpassad till barnets behov och förhållandena mellan näringsämnena är anpassade för en människa och inte för en kalv och därför ett bättre alternativ i starten av livet.

I Norge rekommenderas det att barn får bröstmjölk eller ersättning som tillägg till vanligt i mat första året medan de svenska rekommendationerna menar att barnet bör ammas i minst 6 månader därefter går det fint att fortsätta med amning och flaska om man trivs med det.

Så alltså bör vi vänta med mjölk som dryck och som yoghurt tills barnet är över ett år men att använda mjölkprodukter i maten går fint (om barnet inte är mjölkallergiker såklart). De ger en rund smak till många maträtter och bidrar med vitaminer och mineraler. 

Kyckling med valnötter & pasta

Med nötter så höjer vi näringsinnehållet och tillför en ny smak. Valnötterna innehåller mycket omega 3 och massa kalorier som en liten barnkropp behöver för att växa.  Läs gärna inlägget om nötter till småbarn.

Ingredienser
1,5 dl okokt pasta
3st Valnötter
100g Kyckling (alt. linser, bönor eller kikärter)
1dl Matgrädde eller mjölk
5cm Purjolök
1st morot eller palsternacka
2msk olivolja
Parmesanost
Späd ut med ersättning, bröstmjölk eller vanlig mjölk

Koka pasta enligt anvisning på förpackningen (utan att tillsätta salt). Skär kyckling och grönsak i bitar och fräs i olivolja tillsammans med purjolök. Tillsätt matgrädde eller mjölk och koka i ca 10 min tills purjolöken är mjuk.  Kör valnötterna i matberedaren eller mixa med mixerstav, se till att det blir som ett pulver. Små bitar blir för hårda att tugga utan tänder. Tillsätt valnötsmixen och pastan och smaksätta med parmesanosten, mixa vidare till önskad konsistens.

Gör vegetarisk genom att byta ut kyckling mot linser, bönor eller kikärter.