Varför tillsätter man extra fett i barnmaten?

Apropå ingenting, kolla vi har fått vår!!

Det är någon slags allmänkunskap att småbarn ska ha extra fett i maten men varför är inte lika lätt att hitta. På slv.se står det att anledning till att barn behöver fetare mat är att de växer fortare:

"Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, så där behöver man inte tillsätta extra fett."

I de norska rekommendationerna står det så här:

"De hjemmelagde middagsrettene kan tilsettes litt fett dersom det er ønskelig. Vi anbefaler bruk av planteoljer som rapsolje, maisolje, soyaolje, solsikkeolje, olivenolje eller annen matolje, eller myk plantemargarin"

Rekommendationer för fett
Rekommendationerna för fett står i energiprocent, alltså att kalorierna från fett motsvarar en viss procent av det totala dagsintaget.  

Ålder	6 – 11 månader	12 – 23 månader	Vuxna
Fett	35-45 E %	30 – 35 E %	25 – 35 E %
Protein	7 – 15 E %	12 – 15 E %	10 – 20 E %
Kolhydrater	45 – 60 E %	50 – 55 E %	50 – 60 E %

Till spädbarn upp till 6 månader finns ingen rekommendation förutom exklusiv amning. 

Som tabellen ovan visar rekommenderas barn en högre andel fett i maten, för att få det lite förståeligt tar vi utgångspunkt i en mager maträtt som jag lagade till Viljar när han var 8-9 månader. 

Denna maträtt behöver extra fett men hur mycket?

Torsk och potatispurè av 2 potatis, 100g torsk, 1dl mjölk (1,5 %) och dill. 
Innehåller ca 9 E% fett, 37 E% protein, 55 E% kolhydrater

2 potatisar
100 g torsk
1 morot
1 dl mellanmjölk (1,5%)

Med 4 tsk rapsolja/flytande margarin blir energin från fett på 45 E%. 
Hur många portioner som rätten ovan blir är beroende på barnet, Viljar åt ca 1 dl och då blev det nästan 4 portioner av ingredienserna ovanför.

Varför behöver då barn mer fett

Eftersom spädbarn har ca 3ggr så högt energibehov som vuxna för att växa normalt behövs mycket energi på små portioner. Fett är det näringsämne som ger mest kalorier och därför kan en liten portion innehålla mycket kalorier om den innehåller lite extra fett. Fett har också viktiga funktioner i kroppen och är viktigt bland annat för synens utveckling och hjärnans utveckling. Speciellt viktigt är det att täcka behovet av de essentiella fettsyrorna omega-3 och 6. Dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka själva utan behöver tillföras via maten och finns naturligt i bröstmjölk. Läs mer om Omega-3 och rekommendationerna för de essentiella fettsyrorna nedan:

Ger omega 3 smarta barn?

Läs mer om rekommendationerna för de essentiella fettsyrorna omega-3 och Omega-6

Källa: 

slv.se

matportalen.no

annan intressant läsning: http://www.guardian.co.uk/society/2007/aug/16/health.lifeandhealth

Kokar vi bort vitaminer och mineraler när vi lagar mat?

I en kommentar menade någon att maten var näringsfattig på grund av lång koktid. 
Det stämmer att näringsämnen påverkas av tillagning, i vissa fall också positivt genom en ökad biotillgänglighet. Till exempel betakaroten i morot som är ett förstadium till vitamin A, vid kokning denaturerar proteinerna i cellväggarna och karotenet blir tillgängligt i större grad än vid rå morot. Fermenterade grönsaker är också ett exempel där B-vitaminerna ökar på grund av bakterieprocessen.

125gram hjortron täcker behovet av C-vitamin

Bra saker med att tillaga maten; eventuella patogena bakterier dör vid upphettning och kokning, oxalsyra i spenat och rabarber sköljs ut, betakaroten blir mer tillgängligt i morot. Ja ni fattar.

Vitaminer
Vattenlösliga vitaminer (Vitamin C och B) urlakas och hamnar i kokvattnet vid kokning, de är också känsliga för höga temperaturer, syre, ljus och surhetsgrad. 
När man kokar mat så urlakas vitaminer och mineraler och en viss del hamnar i kokvattnet. Även vid varmhållning så reduceras vattenlösliga vitaminer, ju längre tid desto mindre Vattenlösliga vitaminer.

De fettlösliga vitaminerna är tåligare men bryts ned vid oxidation, detta reduceras med tillsatser av antioxidanter som C-vitamin. Livsmedel som innehåller fettlösliga vitaminer innehåller ofta också naturligt med  antioxidanter som selen, vitamin C och vitamin E.

Mineraler
Mineraler förlorar vi främst genom urlakning, typ vätskeläckage från cellerna i livsmedlet. Det sker främst vid kokning och frysning (anledningen varför grönsaker och bär blir blöta när de tinar). Det är framförallt Kalium som hamnar i kokvattnet eller rinner ut.

Vad kan man göra vid tillagning? 

- Koka i så lite vatten som möjligt, det minskar urlakningen

- Tillaga på svagare temperatur om möjligt
- Koka potatis med skalet på
- Använd gärna kokvattnet/spadet som buljong till exempel om du kokar grönsaker till soppa
- Undvik varmhållning, livsmedelsverket rekommenderar max 1 timme för potatis och max 2 timmar för andra livsmedel
- Frys snabbt, frys inte om och om igen

Kokt potatis med och utan skal vs rå

	Vitamin C	Kalium
Potatis rå	17mg	701mg
Potatis kokt utan skal	9mg	398mg
Potatis kokt med skal	15mg	683mg

Det är bland annat Kalium och C-vitamin som kan gå förlorat vid tillagning så för Viljar fortsatt ska täcka behovet (behov för åldern 12-23 månader, 25 mg vitamin C och 1,4g Kalium) av dessa kan han äta detta på en dag: 1 portion havregrynsgröt, 3 dl mjölk, 1 banan, 60 g kokt lax, 30 g paprika. Totalt: 61mg Vitamin C och 1,41g Kalium,

Så låt laxen koka tillsammans med potatisen på slutet gärna i lite vatten som  sedan kan användas för lite mjukare konsistens. Lax- och grönt ärtmos.

Jag kokar ofta pastan och de hårdare grönsakerna lite längre när jag lagar mat till Viljar helt enkelt för att han saknar kindtänder och när man tuggar utan tänder är det bra om maten är mjuk. Men resonerar så att det är bättre att han kan tugga i sig maten än att den blir för hård och han inte får till att äta den eller äta lika mycket som han skulle gjort om den var mjukare. Hur tänker ni?

källa:
beräkningar är gjorda i Dietist XP
Läs mer och djupare information om hur vitaminer och mineraler påverkas av tillagning
hur påverkas maten vid tillagning- slv.se 

Snabbmat - pasta med broccoli

Istället för att laga middag blev det en tur på loppis efter jobbet. Detta ledde till att middagen måste gå snabbt med en liten kille som lätt surar ihop om man inte får något i magen när han plötsligt är vrålhungrig. Dagens fynd, dessa tallrikar från Figgio, stiliga eller hur?

Ingredienser
4 portioner
4 portioner makaroner enligt anvisning på förpackningen
400g korv eller skinka
1 bukett broccoli
2 msk philadelphia eller annan färskost
1 tsk dijonsenap
peppar

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen, skär upp broccoli i mindre buketter och låt dem koka med pastan i ca 5 minuter. Skär korv eller skinka i mindre bitar,  Häll av vattnet, rör ned färskost och dijonsenap och korven eller skinkan. Krydda med peppar. Servera!
Det gör ingenting om broccolin blir sönderkokt, då blandar den sig bra med färskosten.