Smulpaj med rabarber

Förutom mina rabarberbebisar som växer och frodas i en kruka har jag fått en rabarberknöl som nu gett sin första skörd. Givetvis firas det med rabarberpaj. Enklast möjliga variant för fort ska det gå och gott ska det vara. Rabarber är nog min absoluta favorit av ätbara trädgårdsväxter, den kräver minimalt med uppmärksamhet och går att skörda först av alla. Så medan vinbärsbusken blommar är rabarbern klar att ätas.

 detta är sommar!

Ingredienser
125 g smör
2 dl vetemjöl
1,5 dl havregryn
1 dl socker
0,5 tsk vaniljsocker
4 dl rabarber i tärningar
0,5-1dl socker till rabarbern
1 msk potatismjöl

Sätt ugnen på 200 grader. Låt smöret stå framme något så blir det lättare att jobba in. Blanda rumstempererat smör med vetemjöl, havregryn, socker och vaniljsocker till en smulig massa. Skala de lite grövre rabarberstjälkarna och skär alla i  ca 1 cm tjocka tärningar. Blanda tillsammans med ca 1 dl socker och potatismjöl i en separat skål och sprid sedan ut rabarbern i en form (24-26cm i diameter). Fördela smuldegs massan jämnt över rabarbern. Grädda i ugnen i 20-30 minuter eller tills pajen fått lite färg. Servera med vaniljsås, vispad grädde eller glass.

Kan barn äta rabarber?

Det finns så många bilder av mig som liten med ett rabarberblad på huvudet som hatt mot sol och regn. Jag har bara goda minnen av rabarbern och blir lite besviken på trädgårdens favorit när jag uppdaterar mig på oxalsyra och rabarberns innehåll. Viktigt att känna till om ni som jag skördar rabarber och äter året om.

Mina solhattar och regnhattar är giftiga och ska inte konsumeras,  rabarberbladen innehåller höga halter av oxalsyra (5g/kg) och neurotoxiska anthraquinoner och laxerande sennosider. Stjälken innehåller också oxalat men inte lika mycket som i bladen.

bild: www.frukt.no

Rabarber eller Rheum rhabarbarum är den typ av rabarber som är vanligast att äta. Det är stjälken vi vill åt och det kokas kräm, bakas paj, saftas och syltas. Rabarbern har varit använt som livsmedel sedan 1600-talet, samma tid som socker blev tillgängligt för de flesta.

Det giftiga ämne som finns i rabarbern är oxalsyran, det är giftigt i större mängder genom att påverka njurar och saltbalans genom att binda till kalcium och i sin tur ge hypokalcemi. Vid de allra flesta fall av rabarberförgiftning så har barn ätit rabarberblad, med mildare symptom som kräkning och diarré, detta går över efter ett par timmar. Allvarligare förgiftning kan ge symptom som irritation i mun och mage- tarmkanalen, smärta i munnen och svalget, magsmärta, illamående, kräkningar, värk i kroppen, störningar i vätske- och saltbalansen, njurskador, andningspåverkan och chock. Symptom inträder 2-12 timmar efter intaget. Det finns lite forskning (mest testat på djur) som beskriver hur mycket rabarberblad som ger förgiftning.

"Den akuta giftigheten av oxalsyra har studerats på råttor. LD50-värdet (den dos när hälften av djuren dör) visade sig ligga vid 375 mg/kg kroppsvikt. Överfört till människa 
motsvarar det ett intag av 25 g för en person på 65 kg. För att uppnå den nivån från rabarber måste personen konsumera cirka 5 kg rabarberblad (och ännu mer av stjälken). 
Ett barn på 15 kg skulle behöva äta cirka 1,2 kg av dessa synnerligen syrliga blad" (svl.se)

Oxalatet förekommer också i andra livsmedelsväxter som spenat, betblad, kakao och te men i mindre mängder än rabarber, dessutom så äter vi mindre mängder av dessa.

Kan barn äta rabarberstjälken? 
Majoriteten behöver inte begränsa sitt intag av rabarber eftersom det krävs stora mängder rabarberblad och ännu större mängder stjälk för en ev. förgiftning.  Slutsatsen i SLV.se riskanalys säger att personer med nedsatt njurfunktion och barn bör begränsa intaget eftersom stora portioner innebär större mängd oxalat.

Rabarberkräm är troligen den rätt som ger mest oxalat och att äta en portion rabarberkräm någon gång ibland gör alltså inget men variera gärna krämen om detta hör till sommarvardagen. Rabarbersylt, paj och andra rätter ger mindre oxalat och kan därför ätas lite oftare.

Läs mer
Råd om mat för barn 0-5 år - vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter

Varför är barns mat så viktigt

Viljar har också fått klättra med god säkring av mamman

Då har jag haft en veckas klättersemester, hunnit bli 30 år och slutfört kursen (pediatrisk gastro- hepatorlogi och nutrition - KI) som jag läst på distans. Det har alltså varit några hektiska veckor med mycket att göra. Lite skrivande på bloggen men mycket reflektioner över varför jag tycker nutrition eller mat och näring är så viktigt för våra små.

I Sverige och Norge är det extremt få barn som svälter, tvärt om har vart 5.e barn i skolåldern i övervikt i Sverige.  Medan helsesøstre i Oslo som slår larm om magra förstaklassare för att deras familj kanske äter för sunt för att kunna täcka energibehovet i förhållande till hur stora portioner barnen äter. Tillgången på mat är stor men kvaliteten på maten varierar. Det är det tydligt att det finns ytterligheter. Det är inne att äta sunt, kan det bli för sunt?

För våra barn handlar det inte bara om att täcka behovet av vitaminer och mineraler där och då, barn växer och utvecklas både fysiskt och psykiskt. De ska ha energi att orka koncentrera sig i skolan att leka med vänner efteråt och göra läxor, i tillägg ska kroppen utvecklas, växa, kognitiv utveckling och puberteten. Alla dessa processer och aktiviteter ska näringen i maten räcka till, kroppen vår är fantastisk!
Ett barn som över längre tid inte får täckt sitt behov av exempelvis D-vitamin får så kallad rakit eller benmjukhet. För lite näring kan ge försenad tillväxt, försenad pubertet, koncentrationssvårigheter, tillbakagång i utveckling fysisk och psykiskt. De barn jag träffar ska i tillägg till ovanstående ha energi och näring att hantera en sjukdom, ett handikapp eller en annan skada. Ovanpå allt kommer trotsålder, tonåringar och allt annat som ställer till det.
Men att vara undernärd behöver inte betyda mager, det visar sig då och då att undernäring är vanligt förekommande även hos överviktiga och feta personer men då inte har brist på energi utan på enskilda vitaminer och mineraler som D-vitamin och järn.

Den växande kroppen har behov för näring av hög kvalitet inte näringsfattig snabbmat och godis, samtidigt önskar jag inte att fokus på nyttig mat tar över lek, födelsedagskalas och pizzafest. Det finns rum till detta också men inte 7 dagar i veckan.

Hur vet man att det är tillräckligt bra då? Jag upplever att många föräldrar inklusive mig själv som då och då har dåligt samvete över barnets matvanor och att man borde gör si och borde göra så. Jag försöker lugna mig själv och tänka enkelt. Välja enkla rena matvaror, laga mat från grunden och varva med de lite lättare alternativen när tiden inte räcker till för de flesta föräldrar vet hur tiden på något sätt rinner mellan fingrarna. Genom att ge sitt barn mat med variation, grönsaker och frukt och regelbundna måltider har barnet goda förutsättningar att täcka sitt behov av energi, vitaminer och mineraler.

Så njut av sommaren och maten, jordgubbar med mjölk och socker, fräscha sallader och grillat i ljumma kvällar. Njut av tillgången på de färska råvarorna.