Matvägrare

Matvägran kan ha flera orsaker och kan komma och gå genom olika åldrar. Det kan vara orsaker som tänder, övertrötta barn, allergier, infektioner, sjukdom och förstoppning. Man bör såklart vara säker att det inte är något av ovanstående orsaker innan man börjar jobba aktivt med maten. Men när det inte finns nån klar orsak, när man har pigga friska barn som bara krånglar vid matbordet?? Vad gör man då? Tålamod, tålamod och ännu mera tålamod. En hel del is i magen är bra att ha, försök att inte stressa det gör ofta situationen värre.

Att hjälpa till i köket kan göra vissa barn tryggare på mat och nya smaker

Neofobi/Neofobism = Rädsla för nya saker och upplevelser (och smaker)
Ibland kommer matkrånglet lite senare upp mot 2 års ålder (ofta mellan 18mån-2 år) man kan ha haft ett barn som ätit allt och plötsligt inte vill ha något alls. Det hänger troligtvis ihop med att barnet är så pass självständigt att de förser sig med mat själv och då väljer saker som är garnaterat tryggt och inte giftigt, det vill säga söta saker. Det kan alltså vara fysiologiskt inbyggt och en strategi för överlevnad. Som förälder kommer gärna frustrationen över en, tillbaka till ruta ett eller? Nja men det sägs att man numåste jobba lite hårdare med smakisar igen, alltså pröva och pröva på nytt igen. Ju äldre ett barn med neofibi är desto fler gånger (upp till 20ggr för en 6 åring) behövs det för att acceptera en smak. Varför någon drabbas och andra inte finner jag ingen information om.


Råd och tips
Råden rättar sig till alla åldrar, kanske kan du bara använda dig av några få knep kanske du testa flera. Lycka till!

• Stressa inte vid matsituationen, gör det till en fin stund även om barnet knappt äter.
• Tvinga aldrig barnet till att äta.
• Undvik skrapa av mat från kinden med skeden, det kan vara obehagligt.
• Låt barnet äta med övriga familjen. Måltid är gemenskap och mys!
• Testa samma smaker flera gånger, smak är en träningssak. Smakportioner av samma mat länge.
• Låt barnet ”äta själv” samtidigt som det matas. Plockmat att greja med samtidigt som man då och då matar om barnet inte själv äter.
• Lek och kladd med maten. Småplock av  hallon, leverpastejbitar, fruktbitar, kokt pasta, majskrokar och annat smått och gott att klämma, känna och smaka på.
• Lite större barn kan vara med i butiken för att välja ut mat att smaka på.
• Ibland behövs det någon utanför familjen som jobbar med maten. Ibland äter barnet bättre på förskolan eller hos en släkting. Passa på att introducera ny mat i de situationerna det fungerar med maten. Låt förskolan eller en släkting servera för exempel grönsakerna eller köttet som inte går ned hemma. 
• Var systematisk, skriv ned det som ni testat, skriv ned om det var gott eller inte gott, och testa flera gånger. Ibland var det inte gott de första 3 gångerna men sedan ok för att tillsist bli gott.   
• Använd "smakbryggor", alltså mat som gillas i kombinationer med ny mat. Den trygga goda maten gör det möjligt att testa något nytt. Ha inga fördommar här, det kan faktiskt vara gott med banan och potatismos eller morotspure på brödskiva.
• Ta kontakt med personal på BVC/helsestasjon om det inte ger sig, be om hjälp och ta emot hjälp ibland behövs det.

(Råden är samlade från erfarenhet, facklitteratur och stora world wide web.)

Kanske kan ett par skojiga bestick göra måltiden mer intressant och kanske kanske går det ned en skopa mat mer än tidigare.

Läs mer: 

Jag gillar inte fisk! 

Tänder på g och dålig matlust

Barn som inte gillar välling eller barngröt