SÖK

26 november 2012

Baby-Led-Weaning

Baby Led Weaning (BLW) är en metod där man direkt på fast föda och hoppar över purestadiet. Denna metod är populär i Storbritannien och jag har hört om fler och fler i sverige som testat detta. I korta drag innebär det att barnet får äta själv från första smakportionen( från 5-7 månaders ålder). Till exempel lättkokta grönsaker, brödbitar, kokt kött, det mesta som går att hålla även för barn som inte fått till pincettgreppet ännu. Det verkar också vara lite olika på hur man definierar BLW, några menar att det är bara fasta konsistener medan andra menar att så länge barnet äter själv så är det BLW oavsätt konsistens.

Det finns lite forskning i ämnet men de ivrigaste anhängarna refererar till studier som visat lägre BMI (mindre övervikt) i de första barnåren, ett bredare och mer varierat kosthåll och barnet äter mer av familjens mat. Samtidigt visar en del forskning på att det inte passar för alla barn och att vissa barn som är lite senare i ätutvecklingen kan bli undernärda och att en kombination av prue och fast föda är det bästa för dessa barn. Men det finns som sagt väldigt lite forskning på området så ta resultaten med en nypa salt.

Läs mer på:
http://www.babyledweaning.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/Baby-led_weaning¨
Recept på plockmat här i bloggen

Vill ni testa BLW ? Mitt råd är att läsa på lite extra, köp bra haklappar och ha dessa punkter i bakhuvudet:
  • Fast föda innehåller mindre vatten, barnet behöver alltså dricka mer mellan måltiderna och till måltiderna av vatten, bröstmjölk eller ersättning.
  • All vuxen mat passar inte som babymat. Köpt bröd, kex och blandprodukter som korv och liknande innehåller mycket salt. Om detta ska utgöra basmat för barnet så baka eget bröd och köp osaltade köttprodukter.
  • Försök variera med kött, fisk, grönsaker, frukt och spannmål. Det kräver lite fantasi för att variera plockmaten. På diverse bloggar och forum finner man recept på grötstavar och liknande.
  • Det kan vara svårt att veta hur mycket barnet egentligen får i sig med mycket mat som hamnar på golvet, följ med på viktutvecklingen om du är rädd att barnet äter för lite.
  • Fast föda kan vara svårare att berika med fett, kokta grönsaker och brödbitar innehåller lite kcal så använd gott med pålägg, laga grönsaksbiffar och berika med lite extra ägg, olja, grädde och så vidare. 
  • Från 6 månader så behöver barn få i sig järn via kosten, då börjar järnlagren att sjunka. Det är därför viktigt att man kommer igång med järnrik mat här. Till exempel blodpuddingsbitar, leverpastejbitar kan vara fina.
  • Följ med och lämna inte barnet ensam, att sätta i halsen är inte kul och kan förstöra hela upplevelsen med mat och måltiden det är dessutom farligt.
  • Ta det i DITT barns tempo... många barn är inte klara för fastare konsistenser och de har dålig kontroll på maten i munnen, barn som kväljs visar tydligt att dem inte är klara för fast konsistens. Backa då ett steg till en konsistens som barnet klarar av.
Jag måste erkänna att jag är lite skeptisk, eftersom vi vuxna äter mat i flera konsistenser så vill jag ju att mitt barn också ska lära sig det. Att helt välja bort purekonsistens innebär att vi väljer bort både gröt och välling som i Sverige och Norge är den största källan till järn i kosten för barn under 1 år.
Jag tror på en kombination, att klämma, känna, ta och smaka är ett naturligt steg i utvecklingen och givetvis bör alla barn få kladda och läsa sig äta själva när man börjar med detta måste vara beroende på barnets utveckling och föräldrarnas tålamod. Detta gör redan väldigt många utan vi behöver sätta ett namn på det. Jag tror inte heller att vi ska vänta för länge med att gå bort från purestadiet, variation tror jag är det bästa, purèmaten är trygg, den kan barnet äta mycket av också om de inte har fullt utvecklad munmotorik, fast föda är spännande, kul och ska absolut upplevas så fort barnet kan hantera det.

5 kommentarer:

  1. är tydligt inte så insatt. BLW betyder inte alls att helt välja bort mjukare konsistenser. Det betyder att de styr sälva (Baby Led). Och varför skulle det kräva mer att ge varierad kost än "med stavmixern"? Förstod inte riktigt det.

    SvaraRadera
  2. Intressant att en dietist har barnets napp i munnen och delar med sig av karies :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är ett gammalt påstående med få vetenskapliga belägg för. jag är alltså inte tandläkare utan måste förlita mig på andras utlåtanden i frågan och kopierar därför in Agens Wolds svar från barnaktuen.se, hon får också stöd av en tandläkre i sitt resonemang och jag tolkar då detta som vettigt:

      En synnerligen intressant fråga. Vi stötte också på detta påstående, som lär förmedlas i en del föräldragrupper. Givetvis borrade vi oss ned i den vetenskapliga litteraturen för att se om det fanns belägg för detta. Det korta svaret är: Nej.

      Det lite längre svaret är: Förut ansåg man att karies orsakades av bakterien Streptococcus mutans, men idag anser man snarare att det är ett helt ekosystem av bakterier som ger karies. Många olika arter bildar tillsammans en biofilm som fäster på tandytan. Då man äter socker omvandlas detta till syra av vissa medlemmar i denna biofilmen och syran fräter på tandemaljen så det går hål i tanden. Man anser numera att det finns skyddande munbakterier och att det således handlar om en komplex balans mellan skadliga och skyddande bakterier som påverkar risken för karies (Burne 2012). Dock får man aldrig glömma att det inte kan bli någon karies utan att bakterierna får kolhydrater att smaska på, det är den viktigaste faktorn!

      När barn och föräldrar delar napp, överförs en komplex munflora med hundratals bakteriearter från förälder till barn. Eftersom inte barnet ännu har tänder, kan inte någon kariesframkallande biofilm byggas upp; mutansbakterien kan exempelvis inte etablera sig hos ett tandlöst barn, utan brukar komma vid 1-2 års ålder. Kanske får det tandlösa barnet som exponeras för en rik munflora i stället chans att bygga upp en ”kariesskyddande” munflora. Man har nämligen visat att riklig ”salivkontakt” mellan förälder och barn motverkar kariesutveckling (Aaltonen, 1994). Nappanvändning i sig är inte förknippat med ökad risk för karies (Pressini, 2003).

      Tyvärr delas det ut en massa råd och förmaningar som inte bygger på vetenskap, även inom svensk hälso- och sjukvård. Det är väldigt viktigt att man slutar med det. Fråga gärna vad de bygger sina påståenden på när de delar ut sina förmaningar!

      Vetenskapliga källor:
      Burne RA et al. Progress dissecting the oral microbiome in caries and health. Adv Dent Res. 2012;24:77-80.
      Peressini S. Pacifier use and early childhood caries: an evidence-based study of the literature. J Can Dent Assoc. 2003;69:16-9.
      Aaltonen AS, Tenovuo J. Association between mother-infant salivary contacts and caries resistance in children: a cohort study. Pediatr Dent. 1994;16:110-6.


      Du kan läsa hela inlägget av Agnes här och se också diskussionen under där jag kopierat in detta svar ifrån: http://www.barnakuten.nu/allergier/sug-pa-barnens-nappar-och-minska-allergirisken/

      Radera
  3. Något som också är intressant är att mammans eller pappans användade av sina barns nappar verkar skydda mot allergier...

    SvaraRadera

Lämna ett avtryck, ställ en fråga, kommentera och tyck till.